Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - S - Satræ ...
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has been proofread at least once.
(diff)
(history)
Denna sida har korrekturlästs minst en gång.
(skillnad)
(historik)
SATRÆ, et folkslag i Thracien,
som hade et rygtbart Bacchi-tempel,
der orakel gafs likasom i Delphi.
SATURITAS, mättheten,
snyltgästernes Gudinna, tilskapad af Plautus.
SATURNALIA, en Romersk fest til
Saturni ära, som börjades d. 16 Dec.
Den firades långt förut i Italien,
til ära för Janus ell. Herkules.
Macrobius tilskrifwer Grekerne dess
stiftelse, hos hwilka högtiden isynn.
bestod uti at föreställa den jemnlikhet
som rådde bland menniskor i Saturni
tidehwarf. Under festen uphörde
herrarnes magt öfwer trälarne, hwilka
då sade och gjorde hwad de behagade;
de bytte til och med kläder med
husbönderne. Hos Romarne firades festen
i Dec. månad, i 5 ell. 7 dagar. Allt
andades nöje och glädje: domstolarne
och skolorna woro tilslutna; intet krig
fick företagas, ingen missdådare
aflifwas, och inga sysslor förrättas, utom
matlagning; man gaf hwarandra
skänker och kostsamma gästabud. Et
allmänt påbud befallte staden uphöra med
allt arbete och flytta til berget
Aventinus, likasom för at der njuta
landsluften. Trälarne fingo leka med sina
herrar och säga dem allt hwad de wille;
desse passade up dem wid bordet,
likasom för at återkalla minnet af
gyldene åldern; med ett ord: trälarne
hade allt möjligt sjelfswåld under S.
I första början warade festen blott en
dag; men Augustus befallte at den
skulle firas i tre, hwartil Caligula
lade den fjerde, som han kallade
Juvenalis; och sedan slogos S. ihop med
Sigillaria, hwarigenom högtiden
warade ända til sju dagar. Under S.
offrades åt Saturnus med blottadt
hufwud, twertemot bruket wid andra
ceremonier, och det under den
förewändningen at tiden uppenbarar allt. De
nöjen åt hwilka man öfwerlemnade
sig, hafwa gifwit anledning til
uttrycket Saturnalia agere, hålla kalas.
Isynn. gåfwos fägtarespel, emedan
man trodde sig blott med utgjutande
af menniskoblod kunna ära Saturnus
och göra honom gynnsam för
menniskornas önskningar. Benen på
Saturni bild, som hela året woro
omlindade med ullband, befriades derifrån,
til minne af gyldene ålderns frihet,
eller för at utmärka Saturni befrielse
från sitt fängelse. Fruntimren höllo
sina S. i Mars månad.
1. SATURNIA, Juno, dotter af
Saturnus.
2. – TELLUS, Italien, efter dess
regent Saturnus.
3. – URBS. Varro påstår at på
Tarpeiiska berget, som fordom hette
Saturni berg, har fordom legat en
stad som hette Saturnia, hwaraf spår
syntes ännu i hans tid.
SATURNIGENA, Jupiter, son af
Saturnus.
SATURNIUS, et gemensamt tilnamn
för Jupiter, Neptunus och Pluto,
såsom söner af Saturnus.
SATURNUS war son af Uranus och
Vesta, eller Himmelen och Jorden.
Han snöpte sin fader, för at slippa så
flera syskon, enligt den allmänna tron
hos Grekerne. Hans gemål war Rhea,
med hwilken han hade flera barn, och
som han wiste at en af dem skulle
stöta honom ifrån thronen, åt han up
dem strax de blifwit födde: men Rhea,
som wille rädda sin nyfödde Jupiter,
gaf fadern en sten som han swäljde i
dess ställe. När Jupiter kom til åren
bekrigade han sin fader, och öfwerwann
honom. Sedan han castrerat honom,
dref han honom ur himmelen, eller,
som någre påstå, störtade honom djupt
ned i Tartaren, tillika med hans
bundsförwandter Titanerne. Saturni barn
med Rhea woro Jupiter, Neptunus
och Pluto, samt Juno, som war
Jupiters twillingsyster och gemål.
Någre tillägga Vesta och Ceres; utom
en skara andra barn med flera frillor,
t.ex. Centauren Chiron med nymfen
Philyra o.s.w. – Virgilius säger,
at då S. afsattes af Jupiter flydde
han til Italien. Der samlade han
wilda menniskor som irrade kring
bergen, gaf dem lagar, och wille at
landet der han lefwat fördold, och som
för honom warit en fristad, skulle
kallas Latium. Hans regering war den
så prisade gyldene åldern, och hans
fredsamme undersåter styrdes med
wildhet. Jemnlikheten i willkor blef
återställd; ingen tjente hos den andre,
ingen hade någon särskilt egendom,
allting war gemensamt, likasom alla
warit samarfwa. – Berget, som
sedermera
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
