Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - S - Satræ ...
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has been proofread at least once.
(diff)
(history)
Denna sida har korrekturlästs minst en gång.
(skillnad)
(historik)
401
SATRÆ, et folkslag i Thracien, som hade et rygtbart
Bacchi-tempel, der orakel gafs likasom i Delphi.
SATURITAS, mättheten, snyltgästernes Gudinna,
tilskapad af Plautus.
SATURNALIA, en Romersk fest tis Saturni ära, som
börjades d. 16 Dec. Den firades långt förut i Italien,
til ära för Janus ell. Herkules. Macrobius tilskrifwer
Grekerne dess stiftelse, hos hwilka högtiden isynn.
bestod uti at föreställa den jemnlikhet som rådde
bland menniskor i Saturni tidehwarf. Under festen
uphörde herrarnes magt öfwer trälarne, hwilka då sade
och gjorde hwad de behagade; de bytte til och med
kläder med husbönderne. Hos Romarne firades festen i
Dec. månad, i 5 ell. 7 dagar. Allt andades nöje och
glädje: domstolarne och skolorna woro tilslutna; intet
krig fick företagas, ingen missdådare aflifwas, och
inga sysslor förrättas, utom matlagning; man gaf
hwarandra skänker och kostsamma gästabud. Et allmänt
påbud befallte staden uphöra med allt arbete och
flytta til bergat Aventinus, likasom för at der njuta
landsluften. Trälarne fingo leka med sina herrar och
säga dem allt hwad de wille; desse passade up dem wid
bordet, likasom för at återkalla minnet af gyldene
åldern; med ett ord: trälarne hade allt möjligt
sjelfswåld under S. I första början warade festen
blott en dag; men Augustus befallte at den skulle
firas i tre, hwartil Caligula lade den fjerde, som han
kallade Juvenalis; och sedan slogos S. ihop med
Sigillaria, hwarigenom högtiden warade ända til sju
dagar. Under S. offrades åt Saturnus med blottadt
hufwud, twertemot bruket wid andra ceremonier, och det
under den förewändningen at tiden uppenbarar allt De
nöjen åt hwilka man öfwerlemnade sig, hafwa gifwit
anledning til uttrycket Saturnalia agere, hålla kalas.
Isynn. gåfwos fägtarespel, emedan man trodde sig blott
med utgjutande af menniskoblod kunna ära Saturnus och
göra honom gynnsam för menniskornas önskningar. Benen
på Saturni bild, som hela året woro omlindade med
ullband, befriades derifrån, til minne af gyldene
ålderns frihet, eller för at utmärka Saturni befrielse
från sitt fängelse. Fruntimren hollo sina S. i Mars
månad.
SATURNIA, 1. – Juno, dotter af Saturnus.
2. – TELLUS, Italien, efter dess regent Saturnus. 3. –
URBS. Varro påstår at på Tarpeiiska berget, som fordom
hette Saturni berg, har fordom legat en stad som hette
Saturnia, hwaraf spår syntes ännu i hans tid.
SATURNIGENA, Jupiter, son af Saturnus.
SATURNIUS, et gemensamt tilnamn för Jupiter, Neptunus
och Pluto, sosom söner af Saturnus.
SATURNUS war son af Uranus och Vesta, eller Himmelen
och Jorden. Han snöpte sin fader, för at slippa så
flera syskon, enligt den allmänna tron hos Grekerne.
Hans gemål war Rhea, med hwilken han hade flera barn ,
och som han wiste at en af dem skulle stöta honom
itrån thronen, åt han up dem strax de blifwit födde:
men Rhea, som wille rädda sin nyfödde Jupiter, gaf
fadern en sten som han swäljde i dess ställe. När
Jupiter kom til åren bekrigade han sin fader, och
öfwerwann honom. Sedan han castrerat honom, dref han
honom ur himmelen, eller, som någre påstå, störtade
honom djupt ned i Tartaren, tillika med hans
bundsförwandter Titanerne. Saturni barn med Rhea woro
Jupiter, Neptunus och Pluto, samt Juno, som war
Jupiters twillingsyster och gemål. Någre tillägga
Vesta och Ceres; utom en skara andra barn med flera
frillor, t.ex. Centauren Chiron med nymfen Philyra
o.s.w. – Virgilius säger, at då S. afsattes af Jupiter
flydde han til Italien. Der samlade han wilda
menniskor som irrade kring bergen, gaf dem lagar, och
wille at landet der han lefwat fördold, och som för
honom warit en fristad, skulle kallas Latium. Hans
regering war den så prisade gyldene åldern, och hans
fredsamme undersåter styrdes med wildhet. Jemnlikheten
i willkor blef återställd; ingen tjente hos den andre,
ingen hade någon särskilt egendom, allting war
gemensamt, likasom alla warit samarfwa. – Berget,
som se-
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
