Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - S - Satyrer ...
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has been proofread at least once.
(diff)
(history)
Denna sida har korrekturlästs minst en gång.
(skillnad)
(historik)
403
af Heliogabali medaljer, slagen i Heraklea. Uti Museum
i Florens stöder den kedjade S. sig på sin lie. S:i
stoder i Rom woro fjettrade, och kedjorna aftogos icke
före än wid Saturnalia. – En wacker karniol i
Florentinska kabinettet föreställer S. half-naken,
sittande på en skeppsstam, med lien i högra handen:
bakom honom resa sig murar af en stad, och man skönjer
deribland et tempel. Denna sten påminner om de
tjenster S. gjort inbyggarne i Latium, skeppet som han
ditförde, och hyfsningen han införde, då han inom
murar samlade spridda och willfarande menniskor.
SATYRER, landtgudar som föreställdes såsom små karlar
mycket ludna, med horn, bron, swans, lår och ben af en
bock. De woro söner af Mercurius och nymfen Yphtime,
eller af Bacchus och Najaden Nicæa, som han hade gjort
pirum derigenom at han til win förwandlat watten i en
källa hwaraf hon plägade dricka. Skalden Nannus säger
at i början hade S. menniskoform. De hade wård öfwer
Bacchus, men som han, det oaktadt, ömsom förbytte sig
til bock, ömsom til flicka, så blef Juno ond öfwer
dessa förwandlingar, och gaf S. horn och bockfötter.
Plinius, Naturalisten, anser skaldernes S. för et
slags apor; och han försäkrar, at på et berg i Indien
finnas S. med fyra fötter, som på långt håll se ut
såsom menniskor. Dessa apor hafwa ofta skpämt herdarne
och stundom förföljt berdinnorna; och det är
förmodligen detta som gifwit anledning til så många
fabler om deras lättjefulla lynne. Lägg nu dertil, at
herdarne ofta klädt ut sig i getskinn, för at likna S.
och komma åt menlösa herdinnor. Derigenom spriddes det
rygtet at skogarne woro fulle med dessa elaka
gudamagter, herdarne frugtade för sina hjordar, och
herdinnorna för sin dygd: hwarföre man sökte blidka
dem genom offer och skänker af den första frukten,
samt förstlingen af jorden. (Rabb. M.) En Rabbin har
inbillat sig at S. och Fauner woro werkligen
menniskor, men ofullkomligt wäxte, emedan då Gud
skapade dem, hade helgdagsaftonen infallit, så at Gud
wardt afbruten i sitt arbete.
SAUD, et berg som Araberne säga wara beläget i helwetet.
SAUDAH (Mah. M.) en af de fem städer som förgingos i
Sodoms brand.
SAURIX, en nattfågel helgad åt Saturnus.
SAUROKTONOS, ödledodaren. namnet på en antik staty i
Villa Borghese, som föreställer Apollo då han dödar
ödlor med en dart. I franska Central-Museum för
konsterna finnes äfwen en Apollo S., som kommit från
Museum Pio-Clementinum.
SAURUS, en stråtröfware som härjade et landskap i
Elis, blef dödad af Herkules, och gaf sitt namn åt det
berg der han begrofs, och der folken upbyggde et
tempel åt deras befware.
SAUS, son af Mercurius o. Rhene, gaf sitt namn åt ön
Samos.
SAXANUS, et Herkulis tilnamn, derföre at han jemnat
bergen och anlagt wägar öfwer dem, eller emedan man åt
honom helgade stora stenhögar wid landswägarne, eller
också derföre at Jupiter låtit regna stenar öfwer sina
fiender Ligurierne.
SAXIBONZER, et slags prester i Japan, som wakta de
stores landtgårdar.
SCABELLUM, et musikinstrument af trä ell. sten, som
med fotens tryckning gaf lika ton. Efter denna musik
dansade aktörer och pantomimer på theatern; den
nyttjades äfwen wid Romerska gudstjensten.
SCABIES, skabben, är af Prudentius gjord, til Gudinna.
SCABILLUM, se SCABELLUM.
SCÆA, 1. – en af Danai döttrar, och gift med Ægypti
son Deiphron. 2. – En af Troias sex portar, hwarwid
låg Laomedons grafwård.
SCÆUS, en af Hippokoons söner.
SCAMANDER, 1. – en flod i Phrygien nära Troja, som
upkommer ifrån berget Ida och kastar sig i hafwet nära
Sigeiska udden. Den leder sitt urssprung ifrån
Herkules, ty när denne hjelte en gång war mycket
plågad af torst, gräfde han i jorden, hwautur upwällde
en källåder, som af denna omständighet erhöll sitt
namn efter orden Skamma och andros, mennisko-
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
