Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - S - Satyrer ...
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has been proofread at least once.
(diff)
(history)
Denna sida har korrekturlästs minst en gång.
(skillnad)
(historik)
af Heliogabali medaljer, slagen i
Heraklea. Uti Museum i Florens stöder
den kedjade S. sig på sin lie. S:i
stoder i Rom woro fjettrade, och
kedjorna aftogos icke förr än wid
Saturnalia. – En wacker karniol i
Florentinska kabinettet föreställer S.
half-naken, sittande på en skeppsstam, med
lien i högra handen: bakom honom
resa sig murar af en stad, och man
skönjer deribland et tempel. Denna
sten påminner om de tjenster S. gjort
inbyggarne i Latium, skeppet som han
ditförde, och hyfsningen han införde,
då han inom murar samlade spridda
och willfarande menniskor.
SATYRER, landtgudar som
föreställdes såsom små karlar mycket
ludna, med horn, bron, swans, lår och
ben af en bock. De woro söner af
Mercurius och nymfen Yphtime, eller
af Bacchus och Najaden Nicæa, som
han hade gjort pirum derigenom at
han til win förwandlat watten i en
källa hwaraf hon plägade dricka.
Skalden Nannus säger at i början hade
S. menniskoform. De hade wård
öfwer Bacchus, men som han, det
oaktadt, ömsom förbytte sig til bock,
ömsom til flicka, så blef Juno ond öfwer
dessa förwandlingar, och gaf S. horn
och bockfötter. Plinius, Naturalisten,
anser skaldernes S. för et slags apor;
och han försäkrar, at på et berg i
Indien finnas S. med fyra fötter, som
på långt håll se ut såsom menniskor.
Dessa apor hafwa ofta skpämt herdarne
och stundom förföljt berdinnorna; och
det är förmodligen detta som gifwit
anledning til så många fabler om
deras lättjefulla lynne. Lägg nu
dertil, at herdarne ofta klädt ut sig i
getskinn, för at likna S. och
komma åt menlösa herdinnor. Derigenom
spriddes det rygtet at skogarne woro
fulle med dessa elaka gudamagter,
herdarne frugtade för sina hjordar, och
herdinnorna för sin dygd: hwarföre
man sökte blidka dem genom offer och
skänker af den första frukten, samt
förstlingen af jorden.
(Rabb. M.) En Rabbin har
inbillat sig at S. och Fauner woro
werkligen menniskor, men ofullkomligt
wäxte, emedan då Gud skapade dem, hade
helgdagsaftonen infallit, så at Gud
wardt afbruten i sitt arbete.
SAUD, et berg som Araberne säga
wara beläget i helwetet.
SAUDAH (Mah. M.) en af de fem
städer som förgingos i Sodoms brand.
SAURIX, en nattfågel helgad åt
Saturnus.
SAUROKTONOS, ödledodaren.
namnet på en antik staty i Villa
Borghese, som föreställer Apollo då han
dödar ödlor med en dart. I franska
Central-Museum för konsterna finnes
äfwen en Apollo S., som kommit från
Museum Pio-Clementinum.
SAURUS, en stråtröfware som
härjade et landskap i Elis, blef dödad af
Herkules, och gaf sitt namn åt det
berg der han begrofs, och der folken
upbyggde et tempel åt deras befware.
SAUS, son af Mercurius o. Rhene,
gaf sitt namn åt ön Samos.
SAXANUS, et Herkulis tilnamn,
derföre at han jemnat bergen och
anlagt wägar öfwer dem, eller emedan
man åt honom helgade stora stenhögar
wid landswägarne, eller också derföre
at Jupiter låtit regna stenar öfwer
sina fiender Ligurierne.
SAXIBONZER, et slags prester i
Japan, som wakta de stores landtgårdar.
SCABELLUM, et musik-instrument
af trä ell. sten, som med fotens
tryckning gaf lika ton. Efter denna
musik dansade aktörer och pantomimer
på theatern; den nyttjades äfwen wid
Romerska gudstjensten.
SCABIES, skabben, är af Prudentius
gjord, til Gudinna.
SCABILLUM, se SCABELLUM.
1. SCÆA, en af Danai döttrar, och
gift med Ægypti son Deiphron.
2. – En af Troias sex portar,
hwarwid låg Laomedons grafwård.
SCÆUS, en af Hippokoons söner.
1. SCAMANDER, en flod i
Phrygien nära Troja, som upkommer ifrån
berget Ida och kastar sig i hafwet nära
Sigeiska udden. Den leder sitt
urssprung ifrån Herkules, ty när denne
hjelte en gång war mycket plågad af
torst, gräfde han i jorden, hwautur
upwällde en källåder, som af denna
omständighet erhöll sitt namn efter
orden Skamma och andros,
menniskogräfning
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
