Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - S - Sebat ...
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has been proofread at least once.
(diff)
(history)
Denna sida har korrekturlästs minst en gång.
(skillnad)
(historik)
SEBAT, 11:te månaden af
Ebréernes heliga år, och den 5:te i det
borgerliga. Den swarar emot wår
Januarius. Judarne begynte at från
den månaden räkna åren af de träd
de planterade, hwilkas frukt ansågs
oren intil fjerde året. – Den 10:de
war fastedag, til minne af de äldstes
frånfälle efter Josuas död. Den 23
hölls fasta til minne af Israeliternes
beslut at strida emot Benjamin, Dom.
B. 20:20. Den 30 blef Simon
Maccabæus mördad af sin måg
Ptolemæus, son af Abobus. I Macc. 16:
14,15,16.
SEBETHIS, en Nymf, med Telon
moder för Œbalus.
SEBHAEL ell. SEBHIL (Mah.M.)
en ängel som för de böcker hwari
menniskornas onda och goda gerningar äro
uptecknade.
SEBRUS, en son af Hippokoon, hade
et hjeltemonument i Sparta.
SEBUÉER, en gammal sekt hos
Judarne, som ändrade tiden til firandet
af de förnämsta fester, och firade
Pascha i sjunde månaden.
SEBURAÉER, Rabbiner eller
Judiske lärde, som lefwat och lärt sedan
Talmud utgafs.
SECESPITA, en offerknif som
Flamines och deras jungfrur, samt
Pontifices, nyttjade wid offren. Den war
lång med et rundt handtag af
elfenben, samt intil fästet utsirad med
guld och silfwer, när man offrade åt
himlagudarna; skaftet war af
ebenholts wid offren åt Pluto.
SECHANAGA (Ind. M.),
ormakonungen, Hinduernes Pluto. I
Bhagawat beskrifwes han på följande sätt:
Han har et stolt utseende, tusen
hufwuden och på hwarje af dem en krona
prydd meb bländande ädla stenar, den
ena större och mera tindrande än den
andra. Hans ögon skina som
brinnande bloss, men hans hals, tungor
och kropp äro swarta. Ärmarne på
hans klädnad äro gula. En
glindrande juvel hänger i hwardera örat.
Armarne äro utsträckte o. prydde med
dyrbara armband, och i händerna håller
han den heliga snäckan, det strålprydda
wapnet, stridsklubban och Lotos.
SECIUM, SECIVUM, en offerkaka,
som sönder skars med Secespita.
SECRETUS, et Jupiters tilnamn.
SECULARES (LUDI) woro
högtidliga skådespel som firades med mycken
pomp wid skördetidens annalkande, i
tre dygn efter hwarandra. Deras
anledning war följande: Under Roms
första tider, d.w.s. i konungarnes tid,
war det en wiss Valesus ell. Valesius,
som lefde på landet hos Sabinerne,
nära staden Erethum, och såg twå
söner och en dotter angripas af pesten.
Hans husgudar befallte honom at med
sina barn fara utföre Tibern, ända
til et ställe som hette Terentus, wid
ändan af Campus Martius, och der
låta dem dricka af flodens watten,
som han borde upwärma på Plutos
och Proserpinas altare. Barnen drucko
och blefwo friska. Af tacksamhet
anställde fadern på samma ställe offer,
firade lekar och inrättade åt Gudarna
lectisternia, i trenne nätter; och för
at i sitt namn bära et minne af
denna besynnerliga händelse, kallade han
sig numera Manius Valerius
Terentinus; Manius efter de underjordiska
gudarne, åt hwilka han hade offrat;
Valerius af ordet valere, emedan
barnen blefwo friska; och Terentinus efter
stället der det bände. – År 245, det
w.s. året efter konungarnes
utdrifwande, hade en ryslig pest, förenad
med flera järtecken, satt staden i
yttersta förskräckelse, då Consulen
Dalerius Publicola offrade på samma
altare som Valesius offrat, och
smittan uphörde. År 305 förnyades
samma offer på Sibyllinska presternes
befallning, hwarwid iakttogos de
ceremonier som Sibyllinska böckerne
föreskrefwo; och då beslöts at dessa fester
skulle hållas wid slutet af hwart sekel,
hwaraf de kallades Ludi seculares.
Det war långt efteråt, under andra
Karthagiska kriget, som de
Apollinariska Spelen inrättades til Apollos och
Latonas ära. De firades hwart år,
men woro icke skilda från
Sekular-spelen det år dessa firades. – Stora
anstalter träffades til deras firande.
Först utsändes härolder i helg Italien,
för at bjuda inwånarne at biwista en
fest som inga samtida hade sitt eller
någonsin fingo se. Några dagar före
högtidens början, gingo
Quindecimvirerne
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
