Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - S - Sebat ...
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has been proofread at least once.
(diff)
(history)
Denna sida har korrekturlästs minst en gång.
(skillnad)
(historik)
410
SEBAT, 11:te månaden af Ebréernes heliga år, och den
5:te i det borgerliga. Den swarar emot wår Januarius.
Judarne begynte at från den månaden räkna åren af de
träd de planterade, hwilkas frukt ansågs oren intil
fjerde året. – Den 10:de war fastedag, til minne af de
äldstes frånfälle efter Josuas död. Den 23 hölls fasta
til minne af Israeliternes beslut at strida emot
Benjamin, Dom. B. 20:20. Den 30 blef Simon Maccabæus
mördad af sin måg Ptolemæus, son af Abobus. I Macc.
16:14,15,16.
SEBETHIS, en Nymf, med Telon moder för Œbalus.
SEBHAEL ell. SEBHIL (Mah.M.) en ängel som för de
böcker hwari menniskornas onda och goda gerningar äro
uptecknade.
SEBRUS, en son af Hippokoon, hade et hjeltemonument i
Sparta.
SEBUÉER, en gammal sekt hos Judarne, som ändrade tiden
til firandet af de förnämsta fester, och firade Pascha
i sjunde månaden.
SEBURAÉER, Rabbiner eller Judiske lärde, som lefwat
och lärt sedan Talmud utgafs.
SECESPITA, en offerknif som Flamines och deras
jungfrur, samt Pontifices, nyttjade wid offren. Den
war lång med et rundt handtag af elfenben, samt intil
fästet utsirad med guld och silfwer, när man offrade
år himlagudarna; skaftet war af ebenholts wid offren
åt Pluto.
SECHANAGA (Ind. M.), ormakonungen, Hinduernes Pluto. I
Bhagawat beskrifwes han på följande sätt: Han har et
stolt utseende, tusen hufwuden och på hwarje af dem
enkrona prydd meb bländande ädla stenar, den ena
större och mera tindrande än den andra. Hans ögon
skina som brinnande bloss, men hans hals, tungor och
kropp äro swarta. Ärmarne på hans klädnad äro gula. En
glindrande juvel hänger i hwardera örat. Armarne äro
utsträckte o. prydde med dyrbara armband, och i
händerna håller han den heliga snäckan, det
strålprydda wapnet, stridsklubban och Lotos.
SECIUM, SECIVUM, en offerkaka, som sönder skars med
Secespita.
SECRETUS, et Jupiters tilnamn.
SECULARES (LUDI) woro högtidliga skådespel som firades
med mycken pomp wid skördetidens annalkande, i tre
dygn efter hwarandra. Deras anledning war följande:
Under Romi första tider, d.w.s. i konungarnes tid, war
det en wiss Valesus ell. Valesius, som lefde på landet
hos Sabinerne, nära staden Erethum, och såg twå söner
och en dotter angripas af pesten. Hans husgudar
befallte honom armed sina barn fara utföre Tibern,
ända til et ställe som hette Terentus, wid ändan af
Campus Martius, och der låta dem dricka af flodens
watten, som han borde upwärma på Plutos och
Proserpinas altare. Barnen druck, och blefwo friska.
Af tacksamhet anställde fadern på samma ställe offer,
firade lekar och inrättade ät Gudarna lectisternia, i
trenne nätter; och för at i sitt namn bära et minne af
denna besynnerliga händelse, kallade han sig numera
Manius Valerius Terentinus; Manius efter de
underjordisig gudarne, åt hwilka han hade offrat;
Valerius af ordet valere, emedan barnen blefwo friska;
och Terentinus efter stället der det bände. – År 245,
det w.s. året efter konungarnes utdrifwande, hade en
ryslig pest, förenad med flera järtecken, sätt staden
i yttersta förskräckelse, då Consulen Dalerius
Publicola offrade på samma altare som Valesius offrat,
och smittan uphörde. År 305 förnyades samma offer på
Sibyllinska presternes befallning, hwarwid iakttogos
de ceremonier som Sibyllinska böckerne före, skrefwo;
och dä beslöts at dessa fester skulle hållas wid
slutet af hwart sekel, hwaraf de kallades Ludi
seculares. Det war långt efteråt, under andra
Karthagiska kriget, som de Apollinariska Spelen
inrättades til Apollos och Latonas ära. De firades
hwart år, men woro icke skilda från Sekular-spelen det
år dessa firades. – Stora anstalter träffades til
deras firande. Först utsändes härolder i helg Italien,
för at bjuda inwånarne at biwista en fest som inga
samtida hade sitt eller någonsin fingo se. Några dagar
före högtidens början, gingo Quindecim-
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
