Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - S - Seculum ...
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has been proofread at least once.
(diff)
(history)
Denna sida har korrekturlästs minst en gång.
(skillnad)
(historik)
til Capitolium, satte sig på
sina stolar midtemot Jupiters och
Apollos tempel, och utdelte til
allmänheten lustralia, som bestodo i facklor,
bergkåda, swafwel och andra renande
saker, samt med stor andakt tilbragte
der och i Dianas tempel på berget
Aventinus hela nätterna til Parcernes
ära. – Första högtidsnatten kom
kejsaren med Quindecimvirerne och lät
upföra tre altaren wid stranden af
Tibern, dem man bestänkte med blodet
af tre lam, samt sedan derpå
upbrände åtskilliga offer. Derefter
afdelades en plats til theater, der man
höll åtskilliga spel o. lekar, samt sjöng
wissa til ämnet författade sånger.
Dagen efter infunno sig kejsaren, presterne
och folket på Capitolium, der offer
anställdes. Derifrån begåfwo sig alle
til Campus Martius, och firade de
enskilta lekarne för Apollo och Diana.
Sådana woro högtidligheterne den
första natten och dagen intil
morgonstunden af andra dagen, då alla fruar
en wiss timme samlades på
Capitolium för at förrätta sin sång til
Jupiters ära. På tredje dagen, som
slutade högtiden, kommo 27 ynglingar
och 27 flickor af börd, och hwilkas
föräldrar lefde. Desse gingo til Apollos
tempel, der de i sin sång, som war
på Grekiska och Latin, inneslöto Rom
i alla Gudars beskydd: detta kallades
Pæanas concinere.
Quindecimvirerne slutade högtiden med en bön til
Gudarna.
SECULUM, se SEKEL.
SEDEH, se SADAH.
SEDELÄRAN, se MORALEN.
SEDER (Mah. M.), Öfwerstepresten
för Alis sekt, chef för Perserne. Han
utnämnes af Sofi, som wanligen
förlånar denna wärdighet åt sin
närmaste slägting. Sederns domsrätt sträcker
sig öfwer allt som angår fromma
stiftelser moskéer, hospitaler, skolor,
grafwar och kloster. Han äger rätt at
bortgifwa alla ecklesiatiska sysslor, och
utnämner Superiorer i klostren; hans
domar i religionsmål anses såsom
orakel; han dömmer hemma hos sig i
alla brottmål, i sista instantien, och
är at anse såsom den andre personen
i Riket. – Likwäl är en Seder icke
förpligtad at hela lifstiden behålla sitt
embete: han söker sig ofta til en
werldslig syssla; hans myndighet upwäges
af Mutsichid, eller förste ideologen i
Riket.
SEDR, se SADH.
SEDRAS (Mah. M.), et slags
Lotusträd i paradiset, hwaraf lagens taflor,
som gåfwos åt Mose, woro gjorda.
SEDUK, se SADAH.
SEEK (Ind. M.) en kättersk sekt
skild ifrån Brahmernes. Den tror
at det finnes blott en allsmägtig Gud
som upfyller werldsrymden,
genomtränger materien, och ensam förtjenar
menniskors hyllning och dyrkan. De
tro äfwen en dag då dygden skall
belönas och lasten få sitt straff: en
lärosats, som ej allenast föreskrifwer
fördragsamhet, utan förbjuder alla
twisten med främmande trosförwandter.
Deras heliga bok förbjuder mord, stöld
och alla andra brott som störa
samhällets lugn, ålägger at öfwa alla
dygder, isynn. en allmännelig
menniskokärlek och en obegränsad
gästwänlighet emot främlingar och resande.
SEFER-TORA, lagboken (Rabb.M).
Judarne skryta öfwer at hafwa et
exemplar, skrifwet af Esdras, efter
Moses egen handskrift. Denna bok
förwaras i Cairo. Detta må nu wara
en sanning eller icke, men Judarne
hafwa i alla sina synagogor afskrifter
deraf på fint pergament, med et
enkom bläck skrifne och fyrkantiga
bokstäfwer, som de kalla Merubaad. Dessa
afskrifter äro gjorda med den
sorgfälligaste nogarannhet. Om det skulle
hända copisten at insmyga den minsta
öfwerflödiga bokstaf, eller glömma
någon, måste hela arbetet börjas ånyo.
Formen på dessa böcker, som innefatta
hela Moses lag, liknar forntidens
böcker. Det är fina pergament, hopsydda
med strängar af något rent djur, och
rullade på twenne kaflar i hwardera
ändan, dem de kalla Hez-haim, d.ä.
lifwets trä. Judinnorna anwända
all sin skicklighet at göra et wärdigt
öfwerdrag til den heliga boken.
Wanligen är det twenne, och det yttre är
dyrbarast. Som kaflarne äro mycket
längre än pergamentet, betäckas
ändarne stundom med silfwertyg, prydt
med granatäplen och bjellror, dem de
kalla Rimonin, som betyder
Granatäplen.
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
