Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - S - Segesta ...
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has been proofread at least once.
(diff)
(history)
Denna sida har korrekturlästs minst en gång.
(skillnad)
(historik)
Ludvik XIV:s Mynt- o. Medaljhistorie
förestäldt under bild af en Pallas i
full rustning, med en liljeströdd
mantel öfwer axlarna; wid fötterna ligga
de fiendtliga magiernas wapensköldar;
i ena handen håller hon et kastspjut,
och i den andra en Segergudinna. –
Egyptierne föreställde S. under bild
af en örn. – Grekerne, under
Romarnes wälde, sökte at smickra sina
nya beherrskare, och föreställde derföre
örnar som buro Segergudinnor.
Örnen war Romerska legionernes standar
eller fält-tecken.
SEGESTA ell. SEGETIA, en
landtgudinna som wakade öfwer den ännu
warande säden.
SEGIADAH eller SEGIADEH (Mah.
Myth.) en liten säfmatta, som
Musulmännen alltid bära med sig, för
at derpå knäfalla och förrätta de fem
dagliga bönerna.
SEGIENU (Ind. M.), den tredje
af de fem allmänna högtiderna i Pegu.
Den sker til ära för en af landets
afgudar, i närwaro af konungen,
drottningen och deras barn, som bewista
den sittande i prägtiga wagnar.
SEGJIN (Mah. M.), sjunde och
lägsta delen af helwetet dit de
ogudaktige kastas, under det swarta o.
mörka trädet, der ingen ljusstråle synes.
SEHELAN (Österl. M.), Monarken
i det diktade landet Ginnistan eller
Féernas land.
SEHRIMNER, et oupäteligt
gudaswin, se WALHALL.
SEID war, enligt Sturlesons Heims
Kringla, en högre grad af trolldom,
som ibland Wanerne mycket brukades,
och öfwades bland Asarne först af
Freja, Niords dotter, då hon började at
förestå Gudoffren. Odin sjelf ogillade
denna låga och farliga konst, som icke
kunde wara annat än misshaglig för
Gudar och menniskor. Harald
Hårfager lät bränna sin egen son, tillika
med hans medbrottslige i denna
trolldomkonst. Se NID, UTESETUR.
SEICHS (Mah. M.), predikant i
moskéerne. Sultans egen kallas Hans
Höghets Storpredikant.De tilbringa
sin lafnad i kloster.
SEINE (Sinneb. l.), en af de
största floder i Frankrike. Den igenkännes
isynn. af swanen som står wid sidan.
I trädgården i Tuileries ses en grupp
af Coustou d.ä. som föreställer Seine-
och Marnefloderna; bredwid dem stå
twenne barn; det ena leker med en
swan, som är Seinens attribut; det
andra håller en kräfta, som utmärker
Marne. Figuren som föreställer S.
är större än Marne, och tager denna
i famn.
SEIS, en Najad, med hwilken
Endymion hade Ætolus.
SEISACHTHEIA, bördans afkastande,
et allmänt offer som Athenarne
anställde til minne af Solons lag, som
frikände de fattige från at betala sina
skulder, ell. åtminstone minskade
räntorna, och förbod borgenärerne at gripa
deras personer.
SEIVIAS, en sekt bland
Brahminerne, som isynn. dyrkar Ixora eller
Eswara, den de anse wara högre än
Wischnu. För at göra sig igenkände,
pläga de i hufwudet stryka fyra eller
fem rader aska af koträck. Flere bära
om halsen eller i håret en Lingam.
Den fästas äfwen på barnens grinar.
SEJA, en Gudinna, som troddes
hafwa under sin wård säden, så länge
den låg i jorden. Jfr ADISSECHEN.
SEJAH (Mah. M.), et slags munkar,
som hafwa kloster; men när de
en gång gått derutur, inträda de der
aldrig mer, utan tilbringa sin öfriga
lifstid med at stryka gatorna och göra
ingenting. När de få sitt afsked,
beskatta Superiorerne dem på en
summa penningar, eller en wiss mängd af
lifsmedel, som de måste skicka til
klostret, i annat fall är inträdet dem
förbudet. När en S. kommer in i
en stad, går han til torget eller til
salen bredwid stora moskén, och ropar
der med full hals: “O Gud! skicka
mig 1000 r:dr eller tusen mått
risgryn. o.s.w.” Sedan han upburit
almosor af fromma själar, beqifwer
han sig på et annat håll, för är betla
på samma sätt, til dess han samlat
den summa som blifwit honom pålagd.
Hos Indianerne och i Stora Mogols
stater finnes en talrik skara af dessa
andäktige lurkar, som ofta
öfwerswämma Storherens stater, der de äro
så beswärlige, at en Visir lät tilsäga
Stora Mogol, som tilbjudit Sultan
sin tjenst, “at den största ynnest Hans
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
