Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - S - Segern ...
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has been proofread at least once.
(diff)
(history)
Denna sida har korrekturlästs minst en gång.
(skillnad)
(historik)
Öfwer och rundtomkring sätta
de en krans, som antingen är hel ell.
half, och som hänger öfwer framtil:
den kallas Hatara eller Chedertora,
d.ä. lagens krans. När man läser
i denna bok, uprullas den på et
slags altare af trä, som står något högt
midtuti eller wid ingången til
synagogan; och under predikan ligger
boken qwar på detta altare. Judarnes
wördnad för denna heliga bok är så
stor, at de tilhandla sig rättigheten
at få taga fram den ur skåpet der han
ligger förwarad, och at åter lägga in
honom; en ära som endast tilfaller
den mestbjudande. Pengarne som
derföre inflyta, anwändas til synagogans
underhåll, eller til understöd för de
fattige. – Judebarnen medföra til
synagogan band at linda omkring
lagboken, på hwilka äro broderade deras
och föräldrarnes namn, samt barnens
ålder och födelsedag. Det är barnets
fader, som öfwerlemnar banden til dem
hwilka hafwa wärd om lagboken, När
de inlinda den i dessa band, lagar man
at de broderade namnen komma inåt
lagboken, och äfwen widröra den, om
möjligt är. Wid fodralet til denna
heliga bok, fästes med en liten
silfwerkedja en ihålig silfwerplåt, hwari ligga
andra små plåtar, på hwilka äro
graverade namnen på de fester och
högtidsdagar då lagen skall läsas. På
yttre plåten stå orden: Lagens krona,
eller: Herrens helighet.
SEGERN eller SEGERGUDINNAN.
(Sinneb. l.) Grekerne gjorde henne til
en Gudomlighet. Enligt Hesiodus
war hon en dotter af Styx o. Pallas.
Sabinerne kallade henne Vacuna, och
Egyptierne Nephte. S. hade flera
tempel i Rom, Italien och Grekland.
Då Sulla återkom såsom segrare
öfwer alla sina fiender, inrättade han
allmänna lekar til hennes ära. Intet
blodigt offer anställdes för henne, utan
man offrade jordens frukter. Hon
föreställes wanligen med wingar, hållande
i ena handen en lagerkrans, och i den
andra en palm. Stundom sen man
henne ridande på en glob, för at wisa
det S. herrskar öfwer hela jorden.
Sällan ser man henne utan wingar.
Pausanias säger likwäl, at i Athén
fans en S. utan wingar. och at
Athenarne hade låtit göra henne sådan,
på det hon icke mer skulle kunna flyga
bort, utan alltid blifwa qwar hos dem.
– Segern uttryckes äfwen mycket wäl
genom en krigare med hjelm
på hufwudet, och som i högra handen håller
en lans, i den wenstra en trofé. –
När Romarne wille utmärka en
sjöseger, föreställde de S. stående i fören
af et skepp, med en krona i ena
handen, och en palmgwist i den andra,
eller också ställde de henne öfwerst på
en rostral-colonn, prydd med en
sjötrofé; stundom war det en enkel S.
som höll rostralkronor, likasom hon
wille utdela dem. Se SKEPPSKRONA.
– En lagerkrönt Neptunus är äfwen
en wanlig symbol af en sjöseger. –
Intagna städer utmärkas genom en
S. eller krigsgud som håller
murkronor i handen. På en medalj i
Ludvik XIV:s Mynthistorie, som
återkallar minnet af 13 intagna städer eller
fästningar, ses Mars bära et kastspjut
hwarpå hänga flera murkronor; orden
i legenden äro: Mars expugnator.
Se MURKRONAN 8, under KRONOR.
– En uphäfwen belägring af en stad
kan på samma sätt föreställas genom
en S. eller ock genom sjelfwa staden,
som håller en krona af blomster och
qröna örter. Se
BELÄGRINGSKRONAN 4, under KRONOR. – Då man
welat uttrycka at lifsmedel blifwit
förda til en belägrad stad, har man
föreställt en flygande S., som i ena
handen håller en krona, och i den
andra en knippa med sädesax. När til
Segerns wanliga attributer de gamle
lade en caducé, utmärkte det at
freden hade följt tätt på segern. – På
en Romersk medalj, med inskrift Asia
recepta, det återwunna Asien, är S.
föreställd med wingar, och håller en
sköld i ena handen, samt en krona i
den andra. Dessa äro hennes wanliga
attributer: men det besynnerliga
härwid är, at hon står på en piedestal
emellan twenne ormar, som efter
många slingringar höja sig på båda sidor
om S. och tyckas hwäsa rysligt wid
anblicken af de symboler hon bär i
sina händer. – Gallia invicta, eller
det oöfwerwinneliga Frankrike, är i
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
