Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - S - Sinnes-svaghet ...
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has been proofread at least once.
(diff)
(history)
Denna sida har korrekturlästs minst en gång.
(skillnad)
(historik)
ka hon är et rof. Hufwudet omgifwes
af törnen, em ryslig orm hotar, och
en gam sönderhackar hjertat.
SINNES-SVAGHET (Sinneb l.).
Den afmålas såsom en sittande flicka,
med håret kring ansigtet, och barmen
owärdigt blottad; ögonen stirra och
hon ser dum ut; wid fötterna ligga
ostron och andra snäckor, djur som
nästan sakna all känsla.
SINNIS, se SINIS.
SINOE, en Nymf som besörjde Pans
upfostran.
SINOIS, et Pans tilnamn efter
Sinoe. I Megalopolis fans en bildstod
af Pan Sinois.
SINON, son af Sisyphus, och
sonson af röfwaren Autolykus, lät med
skicklighet Trojanerne bortsnappa sig,
likasom hade han rymt ifrån Grekiska
lägret: han inbillade Priamus at
Grekerne hade af oraklet fått befallning
at, innan de återwände til deras
fädernesland, upoffra en Grek för at få
god wind, och at Calchas, på Ulyssis
inrådan, låtit lotten falla på dem
olycklige S., som nu fått tilfälle at
komma på flykten. Sedan han förstått
at tilwinna sig Trojanernes
förtroende, öfwertalade han dem at föra in i
staden dem stora trähästen, som
Grekerne lemnat på stranden såsom et offer
åt Minerva, och försäkrade at staden
aldrig skulle kunna intagas, så snart
hästen en gång war rigtigt inkommen.
Hans råd följdes, den listige S.
öppnade om natten hästens sidor, och
utsläppte alla deri instängda Greker.
1. SINOPE, Asopi dotter, war
älskad af Apollo, och hade med honom
en son wid namn Scyrus. Andre
säga at hon war mö i hela sin lifstid.
2. – En Amazon.
3. – En stad i Paphlaqonien, hwars
skyddsgud war Serapis eller
Jupiter-Plutus, ell. Bergsrådet Jupiter;
emedan rika jerngrufwor lågo i grannskapet.
SINTIERNE, et thraciskt folkslag,
som bodde på Lemnos då Vulcanus
störtades ifrån himmelen.
SINTOS-SEKTEN (Jap. M.), så
kallad af Japanska ordet Sin, som bet.
en hjelte, Genius, halfgud. Sintos
kallas annars Xenxi, och äro ganska
talrike i Japan. De erkänna et
Högsta Wäsende, och tro at dess thron
står högst up i himmelen. De antaga
äfwen några undergudar, som wistas
i fästet; men wisa dem ingen
wördnad, icke en gång det Högsta
Wäsendet, i den tron at ingen Gud bryr
sig om hwad som sker på jorden.
Emedlertid nyttja de deras namn i sina
eder. Men de skänka sin högaktning
åt wissa Genier som styra elementerna
och de flesta jordiska ting, emedan de
tro sig hafwa mer at frugta och
hoppas af desse andar, hwilkas
förrättningar tyckas mera närma dem til
menniskoslägtet. Ibland dessa Genieri
antal äro det Japanska rikets fordne
grundläggare och lagstiftare; de lärde
som spridt uplysning i fäderneslandet;
de krigare som utwidgat dess gränser,
och med tapperhet och mod nedgjort
fienden; med ett ord: alla de som
genom lysande dygder förtjent altaren.
Wanligen gifwer man namnet Camis
åt dessa heroer eller halfgudar.
Sintoisternes böcker äro fulle af otroliga
undenverk o. utomordentliga järtecken,
som desse hjeltar åstadkommit. – De
hafwa en öfwersteprest, som påstår sig
i rät linje härstamma från de Gudar
hwilka fordom styrt nationen, och som
äfwen hålla en allmän sammankomst
hos honom den 10:de månaden hwarje
år. Han äger rättighet at införa
ibland dem sådana personer som han
anser wärdiga, och man bör lätt kunna
föreställa sig at han icke glömmer den
regerande furstens företrädare. –
Sintoisternes Sekt är nästan lika gammal
med monarkien; och den dyrkan den
anbefallen, kan icke wara annat än kär
och wördnadsbjudande för nationen,
emedan dess föremål äro de store män
hon framalstrat. För at underhålla
folkets djupa wördnad, tala sektens
hufwudmän endast ganska förbehållsamt
om de underwerk heroerne gjort, för
at icke blottställa dem för en mindre
gynnande undersökning. Oaktadt all
denna försigtighet gjorde Sintoismens
för stora enkelhet och nyhetens behag
emedlertid så mycket, at folket med
begärlighet emottog en ny sekt, som
i Japan införde Amidas’ och
främmande gudars dyrkan. Denna sekt
är känd under namn af Budsdoismen.
Se XAKA.
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
