Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - S - Siphnos ...
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has been proofread at least once.
(diff)
(history)
Denna sida har korrekturlästs minst en gång.
(skillnad)
(historik)
SIPHNOS, en af cykladiska öarne.
Då öboerne der hade uptäckt en
guldgrufwa, lät Apollo genom Pythia
fordra tionde delen af dem, och lofwade
at göra grufwan mycket gifwande.
Folket lät derföre inrätta en
skattkammare i Delphiska templet, och
förwarade der den äskade tionden; men när
de sedan af girighet uphörde at
erlägga denna skatt, straffades de på det
sättet, at hafwet bröt in i grufworna
och gjorde dem obrukbara.
SIPONTUM, en sjöstad i Apulien,
anlagd af Diomedes efter hans
hemkomst från Trojanska kriget.
SIPPA, se ADONIS.
SIPPARA, Solens stad, en diktad
stad. Se XISITHUS.
SIPUS, se SIPONTUM.
SIPYLEIA GENITRIX, Niobe,
moder til Sipylus.
SIPYLEIA, Cybeles tilnamn efter
staden Sipylus i Mæonien, der hon
hade et tempel och särskilt gudstjenst.
SIPYLI SAXUM, Niobe, Sipyli
moder, förwandlad til klippa.
SIPYLUS, den förste af Niobes
söner, som stupade för Apollos pilar.
SIR, en af Tschuwaschernes
undergudar.
SIREDAU, Öfwerste-presten i Pegu.
Se RHAHAANS.
SIRENERNE woro döttrar af floden
Achelous o. Calliope ell. Melpomene.
Deras antal är wanligen tre, och
deras namn: Parthenope, Leukosia och
Ligea; andre kalla dem Aglaophe,
Thelxiepida och Pisinoe; någre åter Molpe
ell. Molpadia, Aglaopheme och
Thelxiope, hwilka namn alla hafwa
afseende på deras förkjusande röst och
behagliga talgåfwa. Hyginus berättar,
at den tid Proserpina bortröfwades,
kommo S. til Apollos land, d.ä.
Sicilien, och at Ceres, til straff
derföre at de icke hade hjelpt hennes
dotter, förwandlade dem til fåglar.
Osidius deremot säger at S., tröstlöse
öfwer Proserpnas bortröfwande, bådo
Gudarne gifwa dem wingar, för at
öfwer hela jorden upsöka prinsessan.
De bodde i branta klippor wid
hafsstranderna, emellan ön Capreæ och
Italienska kusten. Oraklet hade spått
S. at de skulle lefwa så länge som
de kunde gripa alla förbifarande; men
så snart en enda komme undan, skulle
de dö. Dessa förkjuserskor underläto
också icke at genom sin härliga röst
qwarhålla alla som nalkades dem och
woro nog oförgiftige at afhöra deras
sånger. De förtjuste dem til den grad,
at de icke allenast ej mera tänkte på
sitt fädernesland, utan blefwo likasom
förtrollade, glömde at äta o. dricka,
samt dogo af brist på föda. Marken
rundtomkring war alldeles hwit af de
dödes ben. Emedlertid, när
Argonauterne foro förbi deras ö, bemödade
S. sig fåfängt at locka dem. Orpheus
fattade sin lyra, och förkjuste dem sjelf
til den grad, at de blefwo stumma
och kastade sina instrumenter i hafwet.
Ulysses, som skulle segla förbi S., lät
på Circes tillstyrkan med wax stoppa
igen öronen på alla sina kamrater, och
til händer o. fötter binda sig fast wid
masten, på det, i fall han skulle få
lust at stanna för at höra och se de
sköna S., hans kamrater måtte ännu
starkare surra fast honom, efter hans
egen befallning. Dessa
försigtighetsmått hade sin stora nytta; ty Ulysses
blef så betagen af S:s förkjusande
toner och deras förledande löften at lära
honom åtskilliga wackra saker, at han
gaf tecken åt sitt sällskap at lossa hans
band, hwilket de likwäl woro nog kloke
at icke göra. Då S. således icke
kunde förmå Ulysses at stanna, störtade
de sig alla i hafwet. – Enligt de
gamles tanke hade S. qwinnohufwud
och kropp ända til medjan, och sedan
fågelskapnad, eller war hela kroppen
af en fågel, med blott hufwud af en
qwinna; ty man finner dem föreställda
på båda sätten. I händerna hålla de
musik-instrumenter; den ena håller en
lyra, den andra twenne flöjter, och
dem tredje en bokrulle, likasom för at
sjunga. Någon gång hålla de äfwen
en spegel. En del af sednare tiders
författare hafwa påstått at S. hade
fisk-skapnad ifrån medjan och nedåt,
och at det war om en Siren som
Horatius talar, när han omnämner en
wacker qwinna med fiskstjert; men
ingen af forntidens författare har
föreställt S. sådana. – Andre säga at
S. woro liderliga qwinnor, som bodde
på kusten af Sicilien, och förförde alla
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
