- Project Runeberg -  Ordbok i fabelläran eller Allmän mythologi / Sednare delen /
430

(1831-1836) [MARC] Author: Carl Erik Deléen
Table of Contents / Innehåll | << Previous | Next >>
  Project Runeberg | Catalog | Recent Changes | Donate | Comments? |   

Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - S - Sirenuse ...

scanned image

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Below is the raw OCR text from the above scanned image. Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan. Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!

This page has been proofread at least once. (diff) (history)
Denna sida har korrekturlästs minst en gång. (skillnad) (historik)

karlar som kommo dem för nära. Det
påstås äfwen at deras tretal hade
afseende på sinnenas trefaldiga wällust:
musiken, winet o. kärleken, som måg
tigast inwerka på sinnliga menniskor.
Derföre har man ock sökt härleda
deras namn ifrån grekiska ordet seira,
kedja. Hesychius härleder namnet ifrån
seire, fiska, en liten sångfågel. –
Pausanias anför äfwen en fabel om
S. “Acheloi döttrar, säger han,
upmuntrade af Juno, påstodo sig sjunga
bättre än Muserna, och wågade at
utmana dem; men när dessa hade
segrat, plockade de fjädrarne af S. och
gjorde sig kransar deraf.” Också
finnas gamla monumenter som föreställa
Muserna med en fjäder på hufwudet.
Strabo säger at S. hade et tempel
nära Surrentum.

SIRENUSE, tre öar på sidan af
tyrrheniska hafwet, der Sirenerne bodde.
Det war der som de, i förtwiflan at
ej hafwa kunnat förkjusa Ulysses,
kastade sig i hafwet och förwandfades
til klippor.

SIRIS, en stad i Lukanien, wid
mynningen af floden Siris, som skall
warit anlagd af Trojanerne; hwartil
bewiset war en bild af Palladium,
som staden ägde, och som troddes kunna
göra underwerk. Gudinnan Pallas
föreställdes med nedslagna ögon,
likasom missnöjd deröfwer at Jonierne, wid
Trojas belägring, hade wåldfört
hennes bildstods fristads-rätt.

SIRIUS, en af de stjernor som
utgöra stjernbilden Stora Hunden, och
är den wackraste på himlahwalfwet.
De gamle hyste en sådan frugtan för
hennes inflytelser, at de offrade åt henne.
S. är äfwen ett af Solens namn,
och härleder sig antingen af Osiris,
eller ock af Nilen, som äfwen kallades
Siris, och tycktes hafwa en
märkwärdig motswarighet til denna stjernas
upqång; ty då hon gick up i öster
heliace, d.ä. började synas före solens
upgång, hwilket inträffade för ungefär
2000 år sedan i Juli månad, då
begynte Nilen sin fruktbara
öfwerswämning. De gamle Egyptierne började
wid denna tid sitt nyår.

SIRONA, SIRONIA, en Gudinna,
hwars namn befinnes på en inskription
funnen i Oppenheim, departementet
Mont-Tonnerre tillika in d romerska
bad. Deo Apollini et Sironæ, Julia
Frontina. V.S.L.L.M
. Hon
omfamnar Apollo, under hwars beskydd
de warma baden stodo, såsom warande
Läkareskonstens Gud. En Tysk gissar
at det är Diana, och at hon leder
detta tilnamn ifrån Saroniska wiken.

SISICHTON, jordskakaren, ett af
Neptuni tilnamn.

SISOE, en hårfläta som Ebréernes
grannar offrade åt Saturnus: en
widskepelse som Moses lag strängeligen
förböd Judarne.

SISSIGUATZ-NANUKA, den fjerde
af de 5 stora årliga fester som firat
af Sintoisterne i Japan, den 7 i sjunde
månaden. Det är i synn. en gladjedag
för barn.

1. SISTRUM, en skidwäxt som fans
i floden Skamander, och liknade
kikärter. En som höll den i handen, war
aldrig rädd för spöken. På flera
medaljer föreställes Skamander hålla
denna wäxt i högra handen.

2. – Et musik-instrument som
Egytierne nyttjade i krig och i sina
offer åt Isis. Det war ovalt och af
en klingande metall. Midti på öfra
delen war en kattfigur med
menniskohufwud, til höger Isis’ hufwud, och
til wenster Nephthys’: i stället för
katten sågs stundom en sfinx, en
lotusblomma eller en glob. I omkretsen
woro åtskilliga hål, hwarfgenom
gingo flera metallpinnar, krokige i ändan.
På nedra delen war et handtag, med
hwilket man höll instrumentet i
handen och skakade det så at det gaf ljud.
På flera graverade stenar föreställes
Isis hålla en vas i ena handen, och
en S. i den andra.

1. SISYPHUS, son af Æolus, och
sonson af Hellen, anlade staden
Ephyra, som sedan blef kallad
Korinthos. Han ägtade Merope, dotter
af Atlas, och hade med henne sonen
Glaucus, som blef fader för
Bellerophon, Ornytion, Thersander o. Almus.

2. – Son af Æolus o. Enarete,
samt broder til Salmoneus, regerade
i Korinth, sedan Medea begifwit sig
derifrån. Han skall hafwa slagit
Döden i kedjor, och hållit honom fjettrad,

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Project Runeberg, Sun Dec 10 00:11:49 2023 (aronsson) (diff) (history) (download) << Previous Next >>
https://runeberg.org/fabellaran/2/0436.html

Valid HTML 4.0! All our files are DRM-free