- Project Runeberg -  Ordbok i fabelläran eller Allmän mythologi / Sednare delen /
460

(1831-1836) [MARC] Author: Carl Erik Deléen
Table of Contents / Innehåll | << Previous | Next >>
  Project Runeberg | Catalog | Recent Changes | Donate | Comments? |   

Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - S - Sparfhöken ...

scanned image

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Below is the raw OCR text from the above scanned image. Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan. Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!

This page has been proofread at least once. (diff) (history)
Denna sida har korrekturlästs minst en gång. (skillnad) (historik)

nien under bild af en qwinna med
swart hår, kongl. krona på hufwudet
guldbroderad drägt, besatt med perlor,
demanter och et lejon wid sidan.

SPARFHÖKEN (Sinneb. l.) war
en mycket aktad fågel hos
Egyptierne, emedan den utmärkte deras store
Gud Osiris, som man ofta ser på
monumenter med et sparfhökshufwud,
emedan denne fågel har en skarp syn
och hastig flygt, hwilket passar för
Solen, hwars symbol han war. På den
namnkunniga Isis-taflan föreställes
Osiris med et sparfhökshufwud,
sittande och hållande i handen en stor
staf som är krökt i öfra ändan, i likhet
med en Augur-staf; på hufwudet
har han et stort skepp, hwaruti står
et annat rundt skepp. I Egypten
fanns et tempel helgadt åt dessa
fåglar, i en stad som kallades
Hierakonpolis (kökstaden). Presterne i
templet ålåg at underhålla et betydligt
antal sparfhökar, hwarföre de kallades
Hierakoboskoi. Hos Grekerne war
denna fågel helgad åt Solen, hwars
snälla och trogna sändebud han war. Han
tjente at gifwa förebud. Han war
äfwen en af Junos symboler, emedan
han hade en skarp och
genomträngande syn likasom denna Gudinna, så
ofta swartsjukan anfägtade henne.

SPARIANTIS, Hyacinthi dotter,
upoffrades för Athenarnes wälfärd.

SPARSAMHETEN (Sinneb. l.). Det
är en qwinna af mogen ålder, klädd
i enkel drägt och utan grannlåt. Hon
håller et cirkelinstrument och en full
men tilknuten pung, med påskrift: In
melius servat, för et bättre tilfälle.

1. SPARTA, dotter af Eurotas,
blef gift med Lacedæmon, och
förskaffade honom kronan. Af erkänsla gaf
han hufwudstaden sin gemåls namn.

2. – Hufwudstaden i Lakonien.
Juno njöt der en utmärkt dyrkan. Se
LELEX.

SPARTÆUS, Jupiters son med
nymfen Himalia, på ön Rhodus, efter
kriget emot Titanerne.

SPARTES, et gemensamt namn för
de krigare som föddes af tänderna
efter den draken, som Cadmus dödade.
Någre tro at de hade detta namn
deraf, at sedan de med Cadmus
nedsatt sig i Bæotien, lågo deras
boningar spridda. De skola hafwa
warit 13 til antalet, alla söner af
Cadmus, men med särskilta qwinnor.

SPARTON, broder til Phoroneus,
gaf sitt namn åt staden Sparta.

SPATALA, en nymf, så kallad
efter Spatalion, et armband.

SPECULATRIX, et Dianas tilnamn
i Elis, en stad på Peloponnesus.

SPEIO, en af Nereiderne.

SPELÆUM, en kula der soldater
inwigdes til Mithras’ gudstjenst. I
denna kula stodo widunderliga bilder
af Solen under åtskilliga emblemer.

SPELAITES, et tilnamn för
Herkules, Mercurius och Apollo.

SPERCHIUS, en flod i Phythiotis.
Homerus säger, at Pelevs gjorde åt
honom et löfte af sin son Achillis hår,
om denne komme lyckligt hem ifrån
Trojanska kriget.

SPERMO, en af Anii döttrar

SPETSFUNDIGHET. Denna
egenskap allegoriseras hos Grekerne genom
en Minerva som höll et kastspjut
öfwer hufwudet på en Sphinx.

SPHÆRUS, Pelops’ wapendragare,
begrofs af Thesei moder Athtra på en
ö wid Peloponnesus och kusten af
Argolis, som efter honom kallades
Sphæria. Athra, som der blef något nära
bekant med Neptunus, wille at ön
skulle ifrån den stunden kallas den
heliga ön.

SPHALTES, et tilnamn som
Bacchus erhöll, då Telephus föll och
sårade sig på en winstock.

SPHELUS, son af Bukolus, en
Athenare, hwars son Jasus blef
befälhafware öfwer de Athenare som
bewistade Trojas belägring.

SPINEIUS, se SCHŒNBUS.

SPHINX (Sinneb. l.) et diktadt
widunder, som de gamle wanligen gåfwo
et qwinnoansigte och kropp af et
liggande lejon. S. förekommer oftast
på Egyptiska monumenter. Somligt
föreställas med wingar, andre utan,
men med långa hårflätor.
Plutarchus säger, at Sphinxer saftes i
Egyptiernes tempel, för at beteckna
egyptiska religionens gåtfullhet.

Den rygtbaraste S. i fabeln är den
som fans i Thebæ, och den Hesiodus

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Project Runeberg, Sun Dec 10 00:11:49 2023 (aronsson) (diff) (history) (download) << Previous Next >>
https://runeberg.org/fabellaran/2/0466.html

Valid HTML 4.0! All our files are DRM-free