Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - S - Sphinx ...
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has been proofread at least once.
(diff)
(history)
Denna sida har korrekturlästs minst en gång.
(skillnad)
(historik)
säger wara född af Echidna och
Thyphon, föräldrar för allt hwad
widunderligt war. Juno, upbragt emot
Thebanerne, stickade detta widunder
til Thebanska området för at ödelägga
det. Denne S. föreställdes på helt
annat sätt än Egyptens: hufwud och
bröst woro en ung flickas, den hade
lejonklor, hundkropp, drakstjert och
fågelwingar. Den anställde sina
härjningar på berget Phikion, öfwerföll
derifrån de resande, satte dem swåra
gåtor före, och sönderslet dem som ej
kunde uplösa dem. Wanligen
framsattes denna gåta: “hwilket är det
djur, som har fyra fötter om
morgonen, twå om middagen och tre om
aftonen? Widundrets öde war at dö,
så snart man hade gissat dess gåta.
Flere hade redan fallit et offer för S.,
och Thebæ war i yttersta förlägenhet,
då Œdipus framstod för at uttyda
gåtan, och lyckades deri: han sade at
djuret war menniskan, som i
barndomen, dess lefnadsmorgon, gick på
händer och fötter; emot middagen, af d.ä.
i sin mannastyrka, behöfde hon endast,
twå ben; men om aftonen, af d.w.s.
i ålderdomen, behöfde hon käpp, hwilka
kunde anses såsom tredje benet. S.
blef utom sig af förargelse och
störtade sig utföre en klippa. –
Pausanias säger, at någre påstå S. wara
oägta dotter af Laius; at som fadern
mycket älskade henne, hade han gifwit
henne kännedom af det orakel som
Cadmus hemfört ifrån Delphi.
Efter Laii död twistade hans barn om
thronen; ty, utom en ägta son, hade
han flera med åtskilliga frillor. Men
enligt oraklet skulle riket endast
tilhöra ett af Jokastes barn. Alla wände
sig då til S., som, för at undersöka
hwilken af bröderne innehade Laii
hemlighet, satte listiga frågor på dem
allesammans; de som icke wiste
något om oraklet, dömdes til döden,
såsom oskicklige at regera. Œdipus, som
i en dröm fått kunskap om oraklet,
infann sig hos S. och förklarades för
Laii efterträdare. Andre hafwa sagt,
at S. missnöjd at ej få deltaga i
regeringen med Laius, satt sig i
spetsen för et röfwareband, som begick
allahanda wåldsgerningar pa
Thebanska området, hwilket gjorde at man
ansåg henne för et widunder, o.s.w. –
Herodotus talar äfwen om en
Androsphinx, åt hwilken han gifwer et
manshufwud. Man ser en sådan wid
pyramiderme i Egypten, wid pass fyra
mil ifrån Cairo, åt wester, nära
Nilstranden. Den ar 143 fot lång, och
framtil 62 fot hög, huggen af en enda
klippa. Den är betäckt af sand
ända til axlarna. Häfdatecknarne
berätta åtskilliga fabler om denna figur,
och ibland annat at den gaf orakel.
Plinius berättar, at många sådana
figurer finnas på de ställen som Nilen
öfwerswämmat, för at undersöka huru högt
wattnet steg. I anseende til den
allegoriska mening som Egyptierne
förenade med S., afbildades han på
twenne sätt, antingen under bild af
et widunder, med lejonkropp och
flickhufwud, eller såsom et lejon utsträckt
på en thron. Första figuren utmärkte
Nilens tilwäxt, och den andra
föreställde Momphta, en Egyptisk
wattengud som styrde för Nilens
öfwerswämningar. Som dessa infalla i Juli och
Aug. månader, då solen genomlöper
Lejonets och Jungfruns tecken, och
Egyptierne woro af naturen fallne at
göra widunderliga sammansättningar,
upfunno de denna utåt jorden krypande
figur, för at utmärka Solens
nyssnämnda lopp. – S. sattes äfwen
framför templen, för at utmärka det
wetenskapen om gudomliga saker är
inswept i mysterier och gåtor. De
anwände den äfwen såsom attribut för
Klokheten och Solen, för hwilka
ingenting är förborgadt. Augustus hade
i början en S. i sitt sigill. –
Diodorus försäkrar, at man i
Troglodyternes land i Ethiopien finner
werkliga S., alldeles lika dem som
målare tilwerka, men något mera ludna,
samt mycket milda och läragtiga.
SPHRAGITIDER, nymfer på berget
Cithæron, så kallade efter en grotta
der som war åt dem helgad och hette
Sphragidium. Athenarne offrade
årligen åt dem på oraklets befallning,
derföre at de förlorat ganska få
krigare i slaget wid Platææ.
SPICIFERA DEA, den axbärande
Gudinnan, Ceres.
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
