Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - S - Stjernorna ...
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has been proofread at least once.
(diff)
(history)
Denna sida har korrekturlästs minst en gång.
(skillnad)
(historik)
utmärkte Ödet genom en stjerne, i den
öfwertygelsen, at hwar menniskas öde
berodde af stjernornas aspect och läge
wid hennes födelse, och at, med ett
ord, himmelen war en bok, som i
synliga charakterer utmärkte hwar
särskilt menniskas lott. En wiss dag på
året observerade Ætéerne
hundstjernans (Sirii) upgång; om hon syntes
dunkel, trodde de det bebåda pest.
Stjernorna tjente äfwen såsom
hieroglyfer för at utmärka tiden, som är
ordentligt afmätt och fortgår med
största noggranhet. De förebildade äfwen
sinne för undersökningar och uptäckter.
Romarne utmärkte Husgudarne eller
Roms skyddsgudar, genom twenne
stjernor öfwer hufwudet på Romulus och
Remus, twenne barn som diade en
warginna; Castor o. Pollux utmärktes
äfwen genom twenne stjernor.
Stjernor på grafwarna tilkännagåfwo, at
själarne til de kroppar der hwilade,
woro inlåtne i de saligas boningar.
Stundom utmärktes solen genom en
sexuddig stjerna.
– (Astra) woro Astræi barn med
Heribea. De Titaner som wille
klättra up i himmelen, ihjelslogos af
Jupiters åska, eller fästades wid
himmelen. Ovidius, efter sin tids
begrepp, gör S. til lefwande warelser.
Egyptierne trodde at de foro igenom
luften i små fartyg. Också ser man
på en gammal graverad sten, Osiris,
Solens typus, farande på et skepp,
och Isiska taflan föreställer i et
fartyg Isis, månens symbol, tillika med
Osiris under skapnad af Apis, åtföljd
af Horus. Under denna bild, säger
Plutarchus, wille de Egyptiske lärde
låta förstå at stjernorna upkommit
och underhöllos af wätska och dunster:
neml. enligt Zeno, Solen af dem som
upstego ur hafwet, Månen af dem
som upstego ur floder och bäckar, och
de öfriga stjernorna af jordens
utdunstningar. De grekiske filosoferne
trodde at solen och månen woro
gjorde som små båtar, och at deras
förmörkelser inträffade när de wände
tilbaka i olika rigtning och wisade
kupiga sidan åt wår jordhalfwa.
Andre försäkra at epithetet båtformig,
som Chaldéerne och flere af de första
grekiska filosofen gåfwo S., anwändes
blott för at utmärka at dessa stjernor,
ihåliga som båtar och således
lättare än det fluidum hwari de simmade,
hängde på et stort afstånd ifrån
medelpunkten för deras rörelser. För
at passa Egyptiska allegorierna ihop
med Grekiska Mythologien, gåfwo
skalderne efter Homeri tidehwarf,
Solen, utom sin wagn, en båt, för at
öfwerfara Oceanen och passera ifrån
Hesperien til det östra Ethiopien.
Denna stjerna hwilar sig aldrig enligt
Mimnermus. Knappt har hon
kommit til nattens hemwist, förr än hon
går om bord på en gondol af det
renaste guld, i hwilken hon far til
Auroras palats, der hon dagligen får
en ny wagn och nya hästar.
(Mahom. M.) Mahomet säger at
stjernorna äro himmelens skyltwakter,
som hindra djeflarne at nalkas och få
weta Guds hemligheter.
STOBÆUS, et tilnamn hwarunder
Apollo hade et orakel i Aba uti Phokis.
STŒCHEIOMANTIEN war et slags
spådom, som skedde på det sättet, at
man på måså öppnade Homerus eller
Virgilius, och ansåg som et gudaswar
den första vers man slog up. Se
widare under LOTTNING.
STOFT. Den som mötte et lik,
war förpligtad at tre gånger kasta
stoft derpå, eller ock offra åt Ceres
en sugga, som kallades Porca
præcidanea. Man ansåg til och med
dem för ogudaktige, som gingo förbi
et lik, utan at wisa det denna sista pligt.
STOGAJ, se NATIGAJ.
STOLISOMANTIEN, en spådom som
skedde förmedelst sättet at kläda sig.
Augustus trodde at han om morgonen
fått underrättelse om et soldatupror,
förmedelst dens fel, som hade påsatt
honom wenstra skon på helt annat sätt
än han wanligen plägade.
STOLTHETEN, eller först efter
wärdigheter och en orimlig sjelfkärlek.
Den afmålas under bild af en wacker
qwinna, i en högdragen ställning och
ganska dyrbart klädd; hennes
hufwudbonad är idel guld och perlor.
Bredwid henne står en Påfågel med
utbredd stjert.
STOPHEA, ett af Dianas tilnamn.
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
