Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - S - Stjernorna ...
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has been proofread at least once.
(diff)
(history)
Denna sida har korrekturlästs minst en gång.
(skillnad)
(historik)
470
utmärkte Ödet genom en stjernen iden öswertygelsen, at
hwar menniskas öde berodde af stjernornas aspect och
läge wid hennes födelse, och at, med ett ord, himmelen
war en bok, som i synliga charakterer utmärkte hwar
särskilt menniskas lott. En wiss dag på året
observerade Ætéerne hundstjernans (Sirii) upgång; om
hon syntes dunkel, trodde de det bebåda pest.
Stjernorna tjente äfwen såsom hieroglyfer för at
utmärka tiden, som är ordentligt afmätt och fortgår
med största noggranhet. De förebildade äfwen finne för
undersökningar och uptäckter. Romarne utmärkte
Husgudarne eller Roms skyddsgudar, genom twenne
stjernor öfwer hufwudet på Romulus och Remus, twenne
barn som diade en warginna; Castor o. Pollux utmärktes
äfwen genom twenne stjernor. Stjernor på grafwarna
tilkännagåfwo, at själarne til de kroppar der hwilade,
woro inlåtne i de saligas boningar. Stundom utmärktes
solen genom en sexuddig stjerna. – (Astra) woro Astræi
barn med Heribea. De Titaner som wille klättra up i
himmelen, ihjelslogos af Jupiters åska, eller fästades
wid himmelen. Ovidius, efter sin tids begrepp, gör S.
til lefwande warelser. Egyptierne trodde at de foro
igenom luften i små fartyg. Också ser man på en gammal
graverad sten, Osiris, Solens typus, farande på et
skepp, och Isiska taflan föreställer i et fartyg Isis,
månens symbol, tillika med Osiris under skapnad af
Apis, åtföljd af Horus. Under denna bild, säger
Plutarchus, wille de Egyptiske lärde låta förstå at
stjernorna upkommit och underhöllos af wätska och
dunster: neml. enligt Zeno, Solen af dem som upstego
ur hafwet, Månen af dem som upstego ur floder och
bäckar, och de öfriga stjernorna af jordens
utdunstningar. De grekiske filosoferne trodde at solen
och månen woro gjorde som små båtar, och at deras
förmörkelser inträffade när de wände tilbaka i olika
rigtning och wisade kupiga sidan åt wår jordhalfwa.
Andre försäkra at epithetet båtformig, som Chaldéerne
och flere af de första grekiska filosofen gåfwo S.,
anwändes blott för at utmärka at dessa stjernor,
ihåliga som båtar och således lättare än det fluidum
hwari de simmade, hängde på et stort afstånd ifrån
medelpunkten för deras rörelser. För at passa
Egyptiska allegorierna ihop ined Grekiska Mythologien,
gåfwo skalderne efter Homeri tidehwarf, Solen, utom
sin wagn, en båt, för at öfwerfara Oceanen och passera
ifrån Hesperien til det östra Ethiopien. Denna stjerna
hwilar sig aldrig enligt Mimnermus. Knappt har hon
kommit til nattens hemwist, förr än hon går om bord på
en gondol af det renaste guld, i hwilken hon far til
Auroras palats, der hon dagligen får en ny wagn och
nya hästar. (Mahom. M.) Mahomet säger at stjernorna
äro himmelens skyltwakter, som hindra djeflarne at
nalkas och få weta Guds hemligheter.
STOBÆUS, et tilnamn hwarunder Apollo hade et orakel i
Aba uti Phokis.
STŒCHEIOMANTIEN war et slags spådom, som skedde på det
sättet, at man på måså öppnade Homerus eller
Virgilius, och ansåg som et gudaswar den första vers
man slog up. Se widare under LOTTNING.
STOFT. Den som mötte et lik, war förpligtad at tre
gånger kassa stoft derpå, eller ock offra åt Ceres en
sugga, som kallades Porca præcidanea. Man ansåg til
och med dem för ogudaktige, som gingo förbi et lik,
utan at wisa det denna sista pligt.
STOGAJ, se NATIGAJ.
STOLISOMANTIEN, en spådom som skedde förmedelst sättet
at kläda sig. Augustus trodde at han om morgonen fått
underrättelse om et soldatupror, förmedelst dens fel,
som hade påsatt honom wenstra skon på helt annat sätt
än han wanligen plägade.
STOLTHETEN, eller först efter wärdigheter och en
orimlig sjelfkärlek. Den afmålas under bild af en
wacker qwinna, i en högdragen ställning och ganska
dyrbart klädd; hennes hufwudbonad är idel guld och
perlor. Bredwid henne står en Påfågel med utbredd
stjert.
STOPHEA, ett af Dianas tilnamn.
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
