Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - S - Stophia ...
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has been proofread at least once.
(diff)
(history)
Denna sida har korrekturlästs minst en gång.
(skillnad)
(historik)
STOPHIA, fester i Eretria til
Dianas ära.
STORJUNKARE (Lapp. M.) en Gud
dyrkad hos Lapparne. Den är ringare
än Thor, emedan han är dess ståthållare,
tilsatt at styra menniskorna, och isynn.
kreaturen; ty honom åkalla Lapparne
för lycklig jagt. Klippor, kärr och
grottor äro isynn. helgade åt S.;
Lapparne föregifwa ock at han der
som oftast wisar sig. S. är gjord af
sten, och högst illa arbetad. Ofta
händer, at Lapparne icke ens bry sig om
at gifwa någon form åt den sten de
utsett til Gud. De taga stenen
sådan den träffas i bergen; och som
sådana gudar kosta ingenting at
tilwerka, så sätta de stundom omkring
förnämsta stenen, som föreställer S.,
flera andra, under titel af gudens
gemåler, söner eller döttrar. De gifwa
honom äfwen, med föga omkostnad,
en så talrik familj de behaga: de tro
at det är S. sjelf som leder dem i
walet af dessa stenar. De anse honom
äfwen såsom beskyddare af deras hus;
och i hwar familj wisas honom en
utmärkt wördnad framför den sten som
föreställer honom. Offren som
Lapparne göra åt S. hafwa det
besynnerliga med sig, at man träder en
röd tråd genom högra örat på
offerdjuret. Den som offrar, tager hornen
och benen af dess hufwud och hals,
tillika med klöfwar o. fötter. Allt detta
bares til det berg som är helgadt åt
S., til hwars ära offret skett. När
man kommit dit, gnider den
andäktige Lappen gudens bild med djurets
blod och fett; bakom stenen ställer han
hornen af dem slagtade renen;
födslodelarne uphängas på hornen, på högra
sidan af hufwudet; i hornet på
wenstra sidan inwecklas en röd tråd,
hwarwid hänger en tennplåt och en bit
silfwer. De anställa ofta gästabud til
ära för S.; då slagtas offerdjuret
bredwid afguden, köttet kokas, och de
traktera sig och sina wänner dermed; men
de äta endast köttet af hufwudet och
halsen. Stundom är berget der S.
bor så swårt at bestiga, at, för at
slippa gå upföre, offra Lapparne
djuret wid bergsfoten; men de doppa en
sten i blodet och kasta den upåt
berget, för at tjena som bewis hos S.,
at de anställt offer til hans ära.
Lapparne wisa samma wördnad för S.
som för Thor, d.w.s. offra twå
gånger om året. Ceremonien består i
at om sommaren pryda den helgade
stenen med björkgrenar, och om
wintern med grenar af furu; finna de
då at stenen är lätt at lyfta, hoppas
de allt godt af Guden; är stenen
deremot tung, frugta de at Guden är
wred och gör dem något ondt, söka
genast at motarbeta hans wrede, och
lofwa honom några nya offer.
1. STORKEN war helgad åt
Juno; och som han lefwer af insekter
och krälande djur, så är han af
mycken nytta på kärragtiga ställen.
Också hyste Thessalierne för honom en
synnerlig wördnad. Romarne
anwände S. såsom en symbol af barnslig
kärlek, emedan de trodde honom
underhålla sina föräldrar på deras
ålderdom.
2. – (Arab. M.) De gamle
Araberne hade en fest som kallades
Storkarnes, hwarunder de gladde sig
öfwer winterns bortgång, emedan
denna fågel, enligt deras observationer
icke kommer förr än kölden är förbi.
STORMARNES GENIUS. I
Lusiaden af Camoens förekommer följande
sublima målning. Då Portugisiska
flottan under Vasco da Gamas befäl,
är nära at ligga öfwer Storm-udden
wid Goda Hopps udden, får man
plötsligen se en ryslig figur upstiga
ur hafwet; hans hufwud widrör
molnen; stormar, windar och åskor
omgifwa honom, och hans armar sträcka
sig utöfwer hafsytan. Denne Genius
är skyddsgud för denna Ocean, hwars
wågor ännu aldrig blifwit klufna af
något skepp. Han hotar flottan,
beklagar sig öfwer Portugisernes
tiltagsenhet som komma at bestrida
honom wäldet öfwer dessa haf, och
förkunnar dem alla de olyckor som
skola möta deras företag.
STORMEN. Romarne hade gjort
dem til en Guddomlighet Marcellus
lät åt honom upbygga et litet
tempel utanför Capenska porten, af
tacksamhet derföre at han undsluppit en
häftig storm emellan Corsica och
Sardinien. På gamla menumenter ser
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
