- Project Runeberg -  Ordbok i fabelläran eller Allmän mythologi / Sednare delen /
474

(1831-1836) [MARC] Author: Carl Erik Deléen
Table of Contents / Innehåll | << Previous | Next >>
  Project Runeberg | Catalog | Recent Changes | Donate | Comments? |   

Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - S - Stymphalia ...

scanned image

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Below is the raw OCR text from the above scanned image. Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan. Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!

This page has been proofread at least once. (diff) (history)
Denna sida har korrekturlästs minst en gång. (skillnad) (historik)

474


skräma bort dessa fåglar ur skogen der de
uppehölls sig, samt nedsköt dem med sina
pilar. 2. – Son af Elatus 2 och Laodice, war
Konung i Arkadien. Pelops, som förde krig
emot honom, lockade honom i en snara och lät
hugga ho-nom i bitar. Hans död bestraffades
genom en förskräcklig torka, som uphörde
genom Æaci böner. Enligt Pausanias war S.
fader til Agamedes, Gorthys och Parthenope.
3. – En as Lykaons 50 söner.

STYMPHALIA, Diana, dyrkad i staden
Stymphalus, der hon hade en förgylld
träbild, och et tempel hwars hwalf war prydt
med figurer af Stymphalidiska fåglar. På
baksidan af templet sågos hwita
marmorbilder, som föreställde unga flickor
med fågellår och ben. Inwånarne på
Stymphalus erforo Gudinnans wrede på et
rysligt sätt. Dianas fest war försummad, och
man iakttog ej mera de wanliga ceremonierne.
En dag steg wattnet i sjön så högt, at det
öfwerswämmade landet på en sträcka af 400
stadier. En jägare som förföljde en hind,
gaf sig at simma i denna nya sjö, och
uphörde icke jaga djuret, til dess båda
drunknade. Wattnet drog sig genast tilbaka,
och inom et dygn war jorden torr. Ifrån den
dagen firades Dianas högtid i S. med mera
andakt och pragt.

STYRACITES, et Apollos tilnamn efter den
dyrkan man wisade honom på berget Styrakion
på ön Kreta.

STYRE (Sinneb. l.) En wanlig symbol af
regering. På en af J. Cæsars medaljer har
man med styret förenat caducén,
ymnighetshornet och pontifical-mössan, för
at utmärka huru republiken blomstrade under
Cæsars regering. – Man har äfwen gifwit
detta attribut åt Ludvik XIV, i hans
mynthistorie, då man welat utmärka at denne
furste tilträdt regeringen.

STYRELSE (republikens). Ripa föreställer den
underbild af en Pallas med hjelm på
hufwudet, en qwist i wenstra handen, och en
dolk i den högra, hwars arm tillika stöder
en sköld.

STYRKAN 1. – (Sinneb. l.) De gamle dyrkade
henne som en Gudomlighet, dotter af Themis,
och schlier til Måttligheten och Rättwisan.
Hon föreställes såsom en Amazon, som med ena
handen omfattar en pelare och i den andra
håller en ekqwist. Lejonet är dess wanliga
attribut. Egyptierne föreställde henne under
bild af en starkt byggd och kraftfull
qwinna, med twenne af horn på hufwudet, och
en elefant wid sidan. Någon gång afmålades
hon såsom en allwarsam gubbe wäpnad med en
klubba. Hos Ripa förekommer hon ungefär
sådan som Pallas, med starkt byggd kropp,
fyllig, axelbred, nerffull, brunett, sträft
hår, glänsande och föga klufna ögon; på
skölden är måladt et lejon som nedslår et
wildswin. Gravelot låter henne krossa
huggormar, hänger en lejonhud öfwer axlarna,
sätter en lagerkrans omkring ännet och en
knippa pilar i handen; hon stöder sig emot
en pelare; kronor och spiror wid hennes
fötter utmärka at det är hon som borttager
eller skänker dem. 2. – KÄRLEKENS (Sinneb.
l.). Cupido wingad och stående, stöder sig
på sin båge; kogret hänger wid hans gördel,
och i stället för sina wanliga pilar håller
han ljungelden i högra handen.

STYRUS, Konung i Albanien, hwilken fick af
Æetes löfte om dottern Medeas hand, om han
hjelpte honom emot Argonauterne.

STYX, en rygtbar källa, som mythologerne
förlagt i skuggornas land, war belägen i
Egypten. Det war wid dess brädd som Isis
begrafde lemmarne efter sin gemål Osiris.
Hon walde S. til begrafningsplats, derföre
at det war swårt at komma dit, och dess
watten, som flöt med et doft sorl, ingaf et
dystert swårmpd. – Då Orpheus medförde til
Grekerne fabeln om undenverlden, glömde han
icke at omtala S. Skalderne gjorde henne til
en nymf, dotter af Oceanus och Tethys; “och
af alla deras barn, säger Hesiodus, war hon
den wördnads-wärdaste.” Pallas, son af
Creius och Polybia, blef kär i henne, och
gjorde henne til moder åt Nitet, Nike,
Styrkan och Segern. – När Jupi-

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Project Runeberg, Sun Dec 10 00:11:49 2023 (aronsson) (diff) (history) (download) << Previous Next >>
https://runeberg.org/fabellaran/2/0480.html

Valid HTML 4.0! All our files are DRM-free