Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - S - Styx ...
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has been proofread at least once.
(diff)
(history)
Denna sida har korrekturlästs minst en gång.
(skillnad)
(historik)
475
ter, för at straffa Titanernes öfwermod,
kallade alla de odödlige til sin hjelp,
skyndade S. genast fram med sin
frugtanswärda flägt. Gudarnes öfwerherre war
så nöjd med denna tilgifna enighet, at han
öfwerhopade henne med wälgerningar. Hesiodus
säger, “at han tog alla dess barn til
bordskamrater; och genom den mest smickrande
utmärkelse wille han at hon skulle blifwa et
heligt band på Gudarnaslöften, samt utsatte
de swåraste straff för dem som bröto de eder
hwilka gjordes i hennes namn.” Då de swuro
wid Styx, säger Homerus, skulle Gudarne med
ena handen widröra jorden, och hafwet med
den andra. – Arkadierne gåfwo sedermera
gemom analogi, namnet S. åt en källa i de
ras land, nära staden Nonakris. Dess walten
rann fasta och oförmärkt ur en hög klippa,
hwaraf upkom en liten bäck som blandade sig
med floden Krathis. Utom dessa båda källor,
såg äfwen en nära Lucrinska sjön och Avernus
uti Italiem och en annan midti Lyckliga
Arabien, et bewis at namnet S. icke war
grekiskt utan egyptiskt. (Sinneb. l.) S.
föreställdes under bild af en swårtklädd
qwinna, som hwilar på en urna hwarutur
wattnet med möda rinner. Stundom ser man
henne i sitt palats, som war en underjordisk
grotta, “understödd, säger Hesiodus, af
pelare, skinande som silfwer.” Den utgör
under jorden en bäck som alltid är betäckt
und en dyster natt. Den flyter genom
Tartaren; men 10:de delen är bestämd til
straff för menediska Gudar. Den brottslige
är på et helt år utan andedragt talgåfwa och
lif; han ligger utsträckt på en säng
alldeles bortdomnad, utan at wederqwickas af
nektar eller ambrosia. Efter denna tids
förlopp är straffet likwäl icke förbi; han
är i nio år skild ifrån de öfriga Gudarnes
sällskap: han får icke inträde i deras
samqwäm eller kalas, och det är först efter
denna tid han återfår sina rättigheter. Det
war Isis som, på Jupiters befallning, gick
at hemta af detta frugtanswärda watten,
hwars gift war så fint, at det sönderslog
alla käril hwari det förwarades, utom dem
som woro gjorda af hästhof. – Enligt Plato
war wattnet i S. blåagtigt; och fisken deri
war så liten och mager, at den knappast war
synbar. Den war swart likasom alla de
rysliga skridfän hwilka trifdes kring dess
stränder. – Folkslagen i Italien, hwilka
ansågo såsom Gudar alla sjöar och floder i
deras land, erhöllo snart ifrån Grekerne en
djup wördnad för S. och de andra
underjordiska floderna. Också ser man ofra
deras namn och attributer i deras största
skalders arbeten; och om ibland dem finnas
ganska så minnesmärken deraf, är orsaken den
at en lång tid, allt ifrån Numas regering
ända til Cornelius Cethegi consulat, plägade
Romarne, hwilka misstänkte Gudarnes
okroppslighet, anse såsom ogudaktigt at måla
dem eller föreställa dem i bilder.
STÅNDAGTIGHET (Sinneb. l.). Den utmärkes på
gamla monumenter genom fotknölen eller det
ben som förenar foten med benpipan,
malleolus eller talus. Deraf kommer Horatis
uttryck : recto talo stare. Den utmärkes
äfwen genom en sittande wacker qwinna, som
håller armarna hopflätade öfwer bröstet och
har twå ankare i kors öfwer hufwudet, samt
deröfwer följande devis: Mens firmissima;
oryggligt beslut. Se BESTÄNDIGHET.
STÄDER. Då Grekerne anlade nya städer,
ställde de dem alltid under någon Gudamagts
beskydd; så stod Athén under Minervas
beskydd; Sparta, Samos, Mykenä och Argos
under Junos; Kreta under Jupiters och
Dianas; Cypern och Paphos under Veneris;
Thebæ under Bacchi och Herkulis; Lemnos
skröt öfwer at beskyddas af Vulcanus; Ilion
och Cyzicus af Pallas och Nemesis; Tænaros
af Neptunus; Naxos af Bacchus; Delphi, Delos
och Rhodus af Apollo. Hos dem ägde flere
städer fristadsrättighet; ibland dem woro
Thebæ i Bæotien, Samothrake, Ephesus,
Canopus, Smyrna, Athén och Lakedæmon. Dessa
tilflyktsorter woro i början inrättade blott
för wådamål; men be-
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>