Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - S - Stänkning ...
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has been proofread at least once.
(diff)
(history)
Denna sida har korrekturlästs minst en gång.
(skillnad)
(historik)
476
gagnades sedermera af förwunna brottslingar,
flyktade slafwar, swekfulla bankrutörer, och
dylikt följe. – Wid en stads anläggande
iakttogo de gamle wissa formaliteter som
beskrifwas hos Varro. Först walde de en
wacker dag, och drogo med plogen en fåra
omkring platsen der de ärnade bygga: plogen
drogs af en tjur och en ko som woro hwita,
för at utmärka de blifwande inwånarnes
renhet. Dessa djur woro så förespände, at
kon drog inom skaket för at beteckna det
qwinnan bör blanda sig i hushållssaker, men
mannen sköta det yttre.
STÄNKNING war en wiss beredelse til offren:
twagningen war för himmelens Gudar, och
stänkningen för underjordens.
STÖLD, se TJUFNAD.
SUAA’, en afgud som Musulmännen säga hafwa
warit dyrkad sedan Noahs tid, före
syndafloden, och sedermera hos Araberne af
Hodeiliternes stam.
SUAD (Mah. M.) et swart frö som innehåller
brodden til lustan och synden, ock är
fastwäxt i menniskans hjerten Mahomet påstod
at ängeln Gabriel hade befriat honom
derifrån.
SUADA eller SUADELA, latinska namnet på
Pitho.
SURA-JAMBU-MANU (Ind. M.) den första
menniskan som skapades af Brahma, at
fortplanta menniskoslägtet. Brahma
wälsignade honom och befallte honom wäxa til
och föröka sig. Denne föreställde honom at
han hade ingen plats at sätta förterna på,
emedan watten batäckte jorden. Brahma bad
til Wischnu, som antog et wildswins hamn,
och med sina huggtänder drog up jorden ur
wattnet. S. hade med den första qwinnan, som
hette Sadarubaj, twå söner och tre döttrar,
af hwilka jorden erhöll sina inwånaren.
SUBDIALES, se HYPETHRA.
SUBIGUS och SUBJUGUS, Gudar som hade bestyr
wid ägtenskapswerkets nöjsamma fullbordan.
SUBRUNCATOR eller SUBRUNCINATOR, en af
åkerbrukarnes Gudar,
SUBSAXANA, et tilnamn eller epitet för den
Goda Gudinnan, efter ett af hennes tempel,
som låg wid foten af en klippa i Roms 12:te
region.
SUBSOLANUS, östanwädret, se SOLANUS.
SUCCOTH. Judarnes löfhyddohögtid. Til hwad
förut är sagdt wid artikeln SCENOPEGIA och
LÖFHYDDOHÖGTIDEN, må här anföras, at under
de 8 dagar festen firas, hafwa Judarne intet
annat boningsrum än de hyddor de då för sig
upbyggt; der spisa de, och någre ligga der
äfwen. Gudstjensten i synagogan är åtföljdas
en besynnerlig ceremoni. Hwar dag företaga
Judarne et slags procession omkring pulpeten
midti synagogan, och hålla i högra handen en
palmqwist, tre af myrten och twå af pil, som
äro sammanbundna, och i den wenstra en
citronqwist med dess frukt: dessa qwistar
skaka de i alla fyra wederstrecken. På
sjunde högtidsdagen, som är den största, gå
de sju gånger omkring pulpeten, och hålla
endast pilqwistarna i handen. Sista dagen
slutas läsningen i Pentateuchen, och twå män
utwäljas hwilka kallas lagens Makar, af
hwilka den ene läser slutet af
Mose-böckerna, och den andre börjar dem. Den
förre heter Ladan-Thora, och den andre
Ladan-Bareseid. Efter ceremoniens slut
ledsagas båda hem med mycken ståt, åtföljde
af slägt, wänner och en stor folkskara.
SUCCUBI, et slags elake andar som troddes
nattetid söka samlag med männer; de woro
motsatsen til Incubi.
SUCHA, Guden för goda drickswaror.
Öfwerguden hos Puelcherne, en folkstam i
Södra Amerika.
SUCHUS, en tamd krokodil, som dyrkades uti
Arsinoe i Egypten. Presterne gjorde honom
mycket grann på högtidsdagen, och fromma
själar offrade åt honom bröd och win.
SUCRON, en Rutuler dödad af Æneas.
SUCULÆ, Latinernes namn på Hyaderne.
SUFFIBULUM, et hwitt dok med purpurbräm,
hwarmed Vestalerne betäckte hufwudet under
offringen; så kalladt af den fibula(spänne)
hwarmed det war fästadt för at icke affalla.
SUFFIMENTUM, en kaka af bön-
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
