Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - S - Stänkning ...
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has been proofread at least once.
(diff)
(history)
Denna sida har korrekturlästs minst en gång.
(skillnad)
(historik)
gagnades sedermera af förwunna
brottslingar, flyktade slafwar, swekfulla
bankrutörer, och dylikt följe. – Wid en
stads anläggande iakttogo de gamle
wissa formaliteter som beskrifwas hos
Varro. Först walde de en wacker
dag, och drogo med plogen en fåra
omkring platsen der de ärnade
bygga: plogen drogs af en tjur och en
ko som woro hwita, för at utmärka
de blifwande inwånarnes renhet. Dessa
djur woro så förespände, at kon drog
inom skaket för at beteckna det
qwinnan bör blanda sig i hushållssaker,
men mannen sköta det yttre.
STÄNKNING war en wiss beredelse
til offren: twagningen war för
himmelens Gudar, och stänkningen för
underjordens.
STÖLD, se TJUFNAD.
SUAA’, en afgud som
Musulmännen säga hafwa warit dyrkad sedan
Noahs tid, före syndafloden, och
sedermera hos Araberne af
Hodeiliternes stam.
SUAD (Mah. M.) et swart frö
som innehåller brodden til lustan och
synden, ock är fastwäxt i menniskans
hjerten Mahomet påstod at ängeln
Gabriel hade befriat honom derifrån.
SUADA eller SUADELA, latinska
namnet på Pitho.
SURA-JAMBU-MANU (Ind. M.)
den första menniskan som skapades af
Brahma, at fortplanta
menniskoslägtet. Brahma wälsignade honom och
befallte honom wäxa til och föröka sig.
Denne föreställde honom at han hade
ingen plats at sätta förterna på,
emedan watten batäckte jorden.
Brahma bad til Wischnu, som antog et
wildswins hamn, och med sina
huggtänder drog up jorden ur wattnet.
S. hade med den första qwinnan, som
hette Sadarubaj, twå söner och tre
döttrar, af hwilka jorden erhöll sina
inwånaren.
SUBDIALES, se HYPETHRA.
SUBIGUS och SUBJUGUS,
Gudar som hade bestyr wid ägtenskapswerkets
nöjsamma fullbordan.
SUBRUNCATOR eller
SUBRUNCINATOR, en af åkerbrukarnes Gudar,
SUBSAXANA, et tilnamn eller
epitet för den Goda Gudinnan, efter
ett af hennes tempel, som låg wid
foten af en klippa i Roms 12:te region.
SUBSOLANUS, östanwädret, se
SOLANUS.
SUCCOTH. Judarnes
löfhyddohögtid. Til hwad förut är sagdt wid
artikeln SCENOPEGIA och
LÖFHYDDOHÖGTIDEN, må här anföras, at
under de 8 dagar festen firas, hafwa
Judarne intet annat boningsrum än
de hyddor de då för sig upbyggt; der
spisa de, och någre ligga der äfwen.
Gudstjensten i synagogan är åtföljd af
en besynnerlig ceremoni. Hwar dag
företaga Judarne et slags procession
omkring pulpeten midti synagogan,
och hålla i högra handen en
palmqwist, tre af myrten och twå af pil,
som äro sammanbundna, och i den
wenstra en citronqwist med dess frukt:
dessa qwistar skaka de i alla fyra
wederstrecken. På sjunde högtidsdagen,
som är den största, gå de sju gånger
omkring pulpeten, och hålla endast
pilqwistarna i handen. Sista dagen
slutas läsningen i Pentateuchen, och
twå män utwäljas hwilka kallas
lagens Makar, af hwilka den ene läser
slutet af Mose-böckerna, och den
andre börjar dem. Den förre heter
Ladan-Thora, och den andre
Ladan-Bareseid. Efter ceremoniens slut
ledsagas båda hem med mycken ståt,
åtföljde af slägt, wänner och en stor
folkskara.
SUCCUBI, et slags elake andar som
troddes nattetid söka samlag med
männer; de woro motsatsen til Incubi.
SUCHA, Guden för goda
drickswaror. Öfwerguden hos Puelcherne, en
folkstam i Södra Amerika.
SUCHUS, en tamd krokodil, som
dyrkades uti Arsinoe i Egypten.
Presterne gjorde honom mycket grann på
högtidsdagen, och fromma själar
offrade åt honom bröd och win.
SUCRON, en Rutuler dödad af
Æneas.
SUCULÆ, Latinernes namn på
Hyaderne.
SUFFIBULUM, et hwitt dok med
purpurbräm, hwarmed Vestalerne
betäckte hufwudet under offringen; så
kalladt af den fibula (spänne) hwarmed
det war fästadt för at icke affalla.
SUFFIMENTUM, en kaka af bönmjöl
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
