Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - S - Surya ...
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has been proofread at least once.
(diff)
(history)
Denna sida har korrekturlästs minst en gång.
(skillnad)
(historik)
på gränsen af denna werld. Han hade
et lågande swärd i sin hand och
bewakade landet. Wid Ragnarök
skulle han, anförande Muspelsheims söner,
omgifwen af eldslågor och med et,
klarare än solen, skinande swärd
komma och kämpa, öfwerwinna Gudarne,
samt kasta eld öfwer hela werlden. Widare se
RAGNARÖK.
SURYA (Ind. M.), solens skifwa
personificerad. Denne Gud åker på
en wagn dragen af 7 gröna hästar;
framföre går Aruna eller Dagningen
såsom wägwisaren åtföljdas tusentals
genier, som hylla honom och sjunga
hans pris. Hans anhängare kallas
Sauras. Han har många namn, och
ibland andra tolf epithetet eller
titlar, som utmärka dess olika
förmögenheter under de tolf månaderna.
Dessa förmögenheter kallas Adityas,
eller Aditys söner. Denne Gud har
ofta stigit ned ifrån sin wagn under
mennistoskepnad.
SUTTUNG, en Jätte. se
SKALDEKONST (Nord. M.)
SUVA (Jap. M.) jägarnes Gud
til hwars ära Bonzerne årligen hålla
en högtidlig procession. En
larmande concert af alla musik-instrumenter
som brukas der i landet,
tilkännagifwer dess början. Främst ses twå
handhästar, owanligt hwita och magra.
Efter dem följa fanor, standar och
baner, som äro lika många symboler af
festen och af den Gud til hwars ära
den firas. Ibland dessa symboliska
figurer urskiljer man en kort och bred
lans, öfwerallt förgylld och groft
arbetad, samt en kort staf, i hwars ända
sitter et hwitt papper. Derefter bäras
på ihåliga säten de såkallade Mikosi,
et slags åttakantiga skrin, mycket wäl
arbetade och öfwerdragna med en
wacker fernissa. I dessa skrin läggas
wanligen de frommes almosor, som
besoldade personer öfwerallt samla i en
sparbössa. Derefter komma twå
palankiner, hwari sitta Jägare-gudens
tempelföreståndare. Sedan gå twenne
hästar, lika magra som de första, och
åtföljas af presterne, i allwarsam takt
och god ordning. Menigheten slutar
tågen. När man framkommit til
Suvas pagod, och presterne intagit sina
platser, inträda deputerade ifrån
stadens ståthållare, som komma at i hans
namn wisa tempel-föreståndarne sin
hyllning. De åtföljas af 20 pikar, i
hwilkas spetsar sitta målade och
fernissade spånor. Deputerade underlåta
icke at, före inträdet i templet, twå
händerna i en stor funt wid porten.
Sedan hyllningen är slutad, bjuder en
neger eller werldslig bonze dem et
litet kärl af wanlig lera, fullt med
risdricka, som kallas Ankasaki. Denna
grofwa skänk är en bild af den
enkelhet och fattigdom som rådde hos
Japans första inbyggare.
SVAFVEL anwändes wid
brottslingars rening.
SVAHA (Ind. M.), eldguden
Agnis gemål, som tyckes swara mot den
yngsta Vesta.
SVALAN war helgad åt Isis.
Swalor offrades åt Larerne, emedan de
bygga sina bon i de hus som af
Husgudarne beskyddas. S. war äfwen ett
af de djur som offrades åt Venus. Se
PROGNE.
SVALIN (Nord. M.), en skinande
sköld, se SOL.
SVANEN war helgad åt Apollo,
såsom musikens Gud, emedan det
troddes at swanen sjöng ganska melodiskt
när han war nära at dö. I
anledning häraf trodde Pythagoras at
swanen har en odödlig själ, och at dess
sång i dödsstunden härrör af glädjen
öfwer befrielsen från sin dödliga kropp.
Plato synes wara af samma tanke;
och andre påstå at han är helgad åt
Apollo, derföre at han äger gåfwan
at förutse lycksaligheten i det andra
lifwet, dem han hoppas at åtnjuta
efter döden. Ovidius låter swanor
finnas på Elyseiska fälten. S. war
äfwen helgad åt Venus, antingen för
hans utomordentliga hwithet, ell. för
sitt kala temperament, som temligen
nära liknar Gudinnans eget. Hennes
wagn är ofta dragen af swanor.
Jupiter förwandlade sig til swan, för at
stå emellan benen på Leda.
SVANSEN är et attribut för
Faunerne, hwarigenom de skiljas ifrån
Silener och Satyrer.
SVARTKONST. En magisk kons
at framkalla de döde, eller ock en
samling af magiska beswärjningar som
folkens widskepelse tror tjenliga at
framkalla mörkrets andar.
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
