Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - S - Sylvanus ...
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has been proofread at least once.
(diff)
(history)
Denna sida har korrekturlästs minst en gång.
(skillnad)
(historik)
Gud, eller guden Terminus, och denne
war egentligen S. Också tilskrifwer
man honom upfinningen af råmärken.
Servius säger, at detta war den
rådande meningen, men at, enligt
filosoferne, war S. en Gud för materien,
som är massan och dräggen af
elementerne, d.w.f. det gröfsta i
elden, luften, wattnet och jorden.
S. dyrkades mycket i Italien, der
han troddes wara född och hafwa fört
en lycklig och gagnelig regering. Han
hade flera tempel i Rom; ett i
trädgårdarna på Aventinska berget, et
annat i dalen wid Viminaliska berget
och det tredje på hafsstranden,
hwarföre det kallades Littorale. Hans
prester utgjorde ett bland de förnämsta
kollegier af romerska presterskapet.
Endast manspersoner fingo offra åt
honom. I början offrades bara mjölk;
men sedermera en gris. Hans
altaren pryddes med grenar af cypress eller
tall. S. war en Gud som icke
tyckte om barn, och man skrämde dem
för honom, för at afhålla dem ifrån
at skada grenar och annat som war
helgadt åt denne Gud. Han ansågs
såsom et slags mara; också war han
en buse för barnsångsqwinnor, och man
måste emot honom anropa beskydd af
Intercido, Pilumnus och Deverra.
(Sinneb. l.) S. föreställes ömsom
med horn och halfwa kroppen af en
get; ömsom i fullkomlig
mennisko-skapnad. Sylvani attributer under
sednare formen, äro en trädgärdsknif
i handen, en grof krans af tallbarr
och kottar, en landtlig drägt som
räcker ned til knäna, en hund wid
fötterna, och träd wid sidorna såsom
skogarnes Gud. S., under form af
Pan, war utan horn; öron och hela
nedra kroppsdelen af en get, alldeles
naken och krönt med murgrön, men
hornen sticket fram genom kransen; i
wenstra handen bär han en furugren,
som wisar at tallen war denna
Gudens älsklingsträd. Ofta är det en
cypress i stället för furu, i anledning
af hans ömhet för den unga Cyparissa,
som blef förwandlad til cypress, eller
ock derföre, at han war den förste som
lärde folket i Italien at odla detta
träd; det war derföre han hade
tilnamnet Dendrophorus. Wanligen
föreställes S. under form af en
Terminus; man ser blott hufwudet och
halfwa kroppen. Utan armar;
nedantil slutar den i form af balja,
afsmalnande mer och mer emot basen.
2. – eller SYLVESTRIS, epiteten
för Mars. Han åkallades för at
wårda jordens gröda.
SYLVIA, drottning i Alba och
Numitors dotter, blef instängd tillika med
Vestalerna, af farbrodern Amulius,
som icke wille ha någon medtäflare til
thronen. En dag då hon gick at
hemta watten ur Tibern, hwars ena gren
gick igenom Vestalernas trädgård,
somnade hon på stranden och drömde at
Guden Mars roade henne, hwilket
hade den werkan, at hon 40 weckor
derefter blef moder för Romulus och
Remus.
SYLVIUS, son af Æneas och
Lavinia, hade detta namn emedan han
war född i en skog.
SYMÆTHUS, en stad och flod på
Sicilien i hwars grannskap bröderne
Palici woro födde.
SYMA, en Nymf, dotter af
Idemus, moder til Chthonius, som hon
fick med Neptunus.
SYMBACCHI, twenne prester
hwilka det ålåg at rena Athén wid
högtiden Thargelia.
SYMBOLER. Grekerne gåfwo
stundom detta namn åt hwad wi kalla
förebud eller betydelser; men här är
blott frågan om typer eller emblemer,
eller moraliska sakers föreställande
genom bilder och egenskaper af
naturliga ting. Lejonet är en symbol af
styrka; klotet af obeständighet;
pelikanen af moderlig kärlek. Hos
Egyptierne woro symbolerna i högt
anseende, och betäckte de flesta af sedolärans
mysterier. Pierii hieroglyfer tros
wara symboler. Chinesarnes bokstäfwer
äro til det mesta betydelsefulla
symboler. Caussin har skrifwit en bok
om symboler. Medaljisterne kalla
symboler wissa märken eller
attributer som enskilt tilhöra några personer
eller wissa Gudomligheter. Til ex.
åskstrålarne som någon gång åtfölja
en kejsares hufwud, utmärka högsta
wäldet och en magt jemnlik med Gu-
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
