Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - S - Symboler ...
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has been proofread at least once.
(diff)
(history)
Denna sida har korrekturlästs minst en gång.
(skillnad)
(historik)
485
med ordet Ancilia; det är, genom en allusion
på den kopparskölden, hwilken i Numas tid
nedsändes ifrån himmelen, som man welat
utmärka at Antoninus ansågs såsom herre
öfwer Romerska rikets öde. Man bar dessa
sköldar wid secularspelen och wissa allmänna
processioner som företogos under Statens
bekymmersamma belägenhet. – Urnor och askar
ställda på et bord, hwarifrån upstiga
palmer, eller med kronor på sidorna, eller
med simpulum, en liten kanna som nyttjades
wid libationer, utmärka lekar eller
offentliga spel, hwarwid man wanligen
anställde offer. – Et skepp i full fart
bebådar glädje, lycksalighet, framgång och
trygghet. Då flera sådana synas bredwid en
tornad figur, utmärfa de en sjöstad, med
hamn och handel. När de äro wid fötterna af
en wingad Segergudinna, beteckna de sjöslag,
derwid fiendens flotta blifwit besegrad. –
En windrufwa utmärker ölwerflöd, glädje och
et land som är fruktbart på godt win. – En
eller twå harpor beteckna de städer der
Apollo dyrkades såsom chef för Muserna. – En
skäppa, hwarutur upstiga sädesax och wallmo,
är en symbol af öfwerflöd och den spannmål
man införskrifwit i dyr tid, för at lätta
folkens nöd. – Fälttecken, som stundom
finnas ända til 4, tilkännagifwa antingen
segrar som legionerne wunnit, eller den
trohetsed de swärja kejsaren, eller de
colonier de anlagt; stundom är det fanor som
blifwit tagna ifrån fienden, och
återskickade, eller tillbakatagne med
wapnens magt. Örnen är förnämsta krigsmärket
för hwar legion; de andra äro Cohorternas
fanor; standaret är cavaleriets krigstecken.
– Mössan, som Romarne kallade Apex, utmärker
presterlig och öfwerste-presterlig
wärdighet, antingen hon är ensam, eller
förenad med de redskap som nyttjades wid
offren; dessa redskap eller werktyg woro et
käril, et platt bäcken, en stänkqwast, en
yxa med et djurhufwud, en knif och et
simpulum. Hufwudet betecknar slagtoffret,
yxan nyttjas at dermed döda det, bäckenet
eller det flata fatet at lägga inelfworna
uti tillika med köttet som skall offras,
knifwen at dermed sönderskära det, kärlet at
slå wigwattnet uti, och qwasten för at
stänka wattnet på de närwarande i afsigt at
rena dem, simpulum för libationerne och för
at taga prof på de flytande waror som
hälldes på offren. – En staf, krökt i öfra
ändan i form af en biskopsstaf, är
Augurernas kännemärke, den hette på latin
lituus; de begagnade sig af den för at
afdela på himmelen en wiss trakt eller rymd
(templum), inom hwilken de wille söka
spådomstecken. Man tillägger stundom några
kycklingar som matas, eller fåglar i luften,
hwilkas flygt man observerar. Augurerne
trodde sig genom dessa båda medlen kunna
utforska framtiden. – Sella Curulis
förebildar öfwerhets-embete, antingen
Edilernes, Prætorns eller Consulens: ty alla
desse hade rättighet at sitta på en
elfenbensstol som kunde slås ihop. Då den
förekommer med et spjut(hasta) twertigenom,
är det Junos symbol; den nyttjas för at
utmärka prinsessornas inwigning. Någon gång
gaf Senaten en stol af guld, som man bör
noga åtskilja, äfwensom bildstoder af denna
metall. – En krokig prydnad i aktern eller
fören af et skepp, utmärker segrar til sjös,
och de skepp som blifwit tagna eller skjutna
i sank; stundom ock sjöstäder, såsom Sidon
m.fl. Man slet dessa prydnader ifrån de
fiendtliga skeppen som man hade eröfraf, och
ansåg dem såsom troféer. – En wagn, dragen
af hästar, lejon eller elefanter will säga
Furstars segertåg eller förgudning. En
betäckt wagn dragen af mulåsnor, nyttjas
endast för prinsessor; den betecknar deras
inwigning, och den heder man wisade dem i at
bära deras bilder wid lekarne på Circus. –
Et slags stads- eller tornport, som träffas
efter Constantini tid, med de orden,
Providentia Augusta, utmärker
spannmålsmagasin som blifwit inrättade til
folkets bästa; eller, enligt andras tanka,
staden Constantinopel, hwars symbol är
stjernan som synes ofwanför tornet, likasom
halfmånen. – En korg med blommor och frukt
betecknar et lands skönhet och frukt-
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
