Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - S - Symboler ...
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has been proofread at least once.
(diff)
(history)
Denna sida har korrekturlästs minst en gång.
(skillnad)
(historik)
med ordet Ancilia; det är, genom en
allusion på den kopparskölden, hwilken
i Numas tid nedsändes ifrån
himmelen, som man welat utmärka at
Antoninus ansågs såsom herre öfwer
Romerska rikets öde. Man bar dessa
sköldar wid secularspelen och wissa
allmänna processioner som företogos
under Statens bekymmersamma
belägenhet. – Urnor och askar ställda på et
bord, hwarifrån upstiga palmer, eller
med kronor på sidorna, eller med
simpulum, en liten kanna som nyttjades
wid libationer, utmärka lekar eller
offentliga spel, hwarwid man
wanligen anställde offer. – Et skepp i full
fart bebådar glädje, lycksalighet,
framgång och trygghet. Då flera sådana
synas bredwid en tornad figur,
utmärfa de en sjöstad, med hamn och
handel. När de äro wid fötterna af
en wingad Segergudinna, beteckna de
sjöslag, derwid fiendens flotta blifwit
besegrad. – En windrufwa utmärker
ölwerflöd, glädje och et land som är
fruktbart på godt win. – En eller
twå harpor beteckna de städer der
Apollo dyrkades såsom chef för
Muserna. – En skäppa, hwarutur upstiga
sädesax och wallmo, är en symbol af
öfwerflöd och den spannmål man
införskrifwit i dyr tid, för at lätta
folkens nöd. – Fälttecken, som stundom
finnas ända til 4, tilkännagifwa
antingen segrar som legionerne wunnit,
eller den trohetsed de swärja kejsaren,
eller de colonier de anlagt; stundom
är det fanor som blifwit tagna ifrån
fienden, och återskickade, eller
tillbakatagne med wapnens magt. Örnen är
förnämsta krigsmärket för hwar legion;
de andra äro Cohorternas fanor;
standaret är cavaleriets krigstecken. –
Mössan, som Romarne kallade Apex,
utmärker presterlig och
öfwerste-presterlig wärdighet, antingen hon är
ensam, eller förenad med de redskap som
nyttjades wid offren; dessa redskap
eller werktyg woro et käril, et platt
bäcken, en stänkqwast, en yxa med et
djurhufwud, en knif och et simpulum.
Hufwudet betecknar slagtoffret, yxan
nyttjas at dermed döda det, bäckenet
eller det flata fatet at lägga
inelfworna uti tillika med köttet som skall
offras, knifwen at dermed sönderskära
det, kärlet at slå wigwattnet uti, och
qwasten för at stänka wattnet på de
närwarande i afsigt at rena dem,
simpulum för libationerne och för at
taga prof på de flytande waror som
hälldes på offren. – En staf, krökt i
öfra ändan i form af en biskopsstaf,
är Augurernas kännemärke, den hette
på latin lituus; de begagnade sig af
den för at afdela på himmelen en
wiss trakt eller rymd (templum),
inom hwilken de wille söka
spådomstecken. Man tillägger stundom några
kycklingar som matas, eller fåglar i
luften, hwilkas flygt man observerar.
Augurerne trodde sig genom dessa
båda medlen kunna utforska framtiden.
– Sella Curulis förebildar
öfwerhets-embete, antingen Edilernes,
Prætorns eller Consulens: ty alla desse
hade rättighet at sitta på en
elfenbensstol som kunde slås ihop. Då den
förekommer med et spjut (hasta)
twertigenom, är det Junos symbol; den
nyttjas för at utmärka prinsessornas
inwigning. Någon gång gaf
Senaten en stol af guld, som man bör
noga åtskilja, äfwensom bildstoder af
denna metall. – En krokig prydnad
i aktern eller fören af et skepp,
utmärker segrar til sjös, och de skepp
som blifwit tagna eller skjutna i sank;
stundom ock sjöstäder, såsom Sidon
m.fl. Man slet dessa prydnader ifrån
de fiendtliga skeppen som man hade
eröfraf, och ansåg dem såsom troféer.
– En wagn, dragen af hästar, lejon
eller elefanter will säga Furstars
segertåg eller förgudning. En betäckt
wagn dragen af mulåsnor, nyttjas
endast för prinsessor; den betecknar
deras inwigning, och den heder man
wisade dem i at bära deras bilder
wid lekarne på Circus. – Et slags
stads- eller tornport, som träffas
efter Constantini tid, med de orden,
Providentia Augusta, utmärker
spannmålsmagasin som blifwit
inrättade til folkets bästa; eller, enligt
andras tanka, staden Constantinopel,
hwars symbol är stjernan som synes
ofwanför tornet, likasom halfmånen.
– En korg med blommor och frukt
betecknar et lands skönhet och frukt-
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
