Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - S - Synœcia ...
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has been proofread at least once.
(diff)
(history)
Denna sida har korrekturlästs minst en gång.
(skillnad)
(historik)
SYNŒCIA, en högtid til
Minervas ära, stiftad i anledning af
Athénarnes förening til en enda stad, et
beslut som blott wishetsgudinnan
kunnat ingifwa Theseus. Den firades
hwart år den 16 i månaden
Hekatombeon eller Julius.
SYNVÄNDING. Mauriska
qwinnorna som bo i Afrikanska öcknen
Zara, inbillade sig at det finnes folk
hwars blotta blick skadar deras barn,
gör at de dö eller blifwa farligt
sjuka. Denna widskepelse, som war
ganska wanlig hos de gamle Romarne,
igenfinnes ännu på flera ställen i det
hyfsade Europa.
SYR, se FREIA.
SYRAKUSAS FEST, som Plato
omtalar. Den warade i tio dagar, och
der offrade både män och qwinnor.
Cicero omnämner en annan, som
firades af en otalig folkmängd, på
stränderna af en sjö nära Syrakusa, der
man trodde at Pluto hade farit
tilbaka med Proserpina.
SYRISKA GUDINNAN. Lucianus
säger, at i Syrien finnes en stad som
kallas den heliga eller Hierapolis, i
hwilken ligger det största och
prägtigaste templet i hela Syrien; ty utom
arbeten af dyrbart wärde och otaliga
offer, finnas der talande bewis på en
Gudamagts närwaro. Man ser der
bilderna swettas, röra sig, gifwa
Gudaswar, och hör ofta buller, ehuru
portarne äro stängde. Templet äger
omätliga rikedomar; ty dit strömma
stänker ifrån alla orter.
Tempelportarne woro af guld, äfwensom
takbetäckningen, utan at tala om det inre
som öfwer allt glänste af samma
metall. Somlige tro at detta tempel
är upbygdt af Semiramis, til ära
för hennes moder Dereeto; andre
säga at det blifwit inwigdt åt Cybele
af Atys, som först lärde menniskorna
känna hennes mysterier. Men det
war det gamla templet man då
mente; det som fans i Luciani tid, war
bygdt af den rygtbara Syriska
drottningen Stratonice. Ibland andra
Gudabilder såg man äfwen
Gudinnan som wakade öfwer templet. Hon
hade litet af hwarje af de andra
Gudinnornas attributer: ty hon höll en
spira i ena handen, och en slända i
den andra; hufwudet war strålande
och krönt med torn hwaröfwer låg en
slöja likasom på den himmelska
Venus; hon war prydd med ädla stenar
af åtskilliga färger, af hwilka en satt
i hufwudet och spridde et sådant sken,
at templet war hela natten uplyst
deraf; och derföre kallades den
Lampan. Denna bild war äfwen
underbar i et annat fall: ty om man
betragtade den ifrån hwilket håll som
helst, tycktes hon alltid se på en. –
Apollo gaf orakel i detta tempel, men
sjelf och ej genom prester. När han
wille förkunna tilkommande ting,
skakade han på sig; presterne togo
honom genast på sina axlar, och i brist
af dem, rörde han sig sjelf och
swettades. Han ledsagade dem som buro
honom och förde dem såsom en kusk
sina hästar, i det han wände dem hit
och dit, och gick ifrån den ena til den
andra, intil dess öfwerste presten
frågade honom om det han wille weta.
Misshagar saken Guden, säger
Lucianus, så drager han sig tilbaka; i
annat fall går han fram, och höjer sig
stundom i luften. Han förutsäger
tidernas omwexlingar och sjelfwa
döden. – Apulejus omtalar et annat
sätt at gifwa orakel, som Syriska
Gudinnans prester hade upfunnit. De
hade författat twå verser af följande
innehåll: “De förespände oxarne
sönderskära jorden, på det landet må
gifwa frukt”. Med dessa verser
beswarade de allting. Tilspordes de om
et giftermål, så war det allt
detsamma; förespände oxar och fruktbart
land; frågades de om någon
land-egendom man wille köpa: åter oxar at
plöja med och goda åkrar: war
frågan om en resa: oxarne spännas före
och äro färdige at afgå, och den rika
landsbygden lofwar en ansenlig winst:
gick man i krig, så betecknade ju dessa
oxar helt tydligt at man skulle låta
fienden gå under oket. – Denna
gudinna, som hade flera andra
attributer, war, enligt Vossius, den
alstrande kraften som utmärkes genom
namnet Gudamodern. Se DERCETO,
SEMIRAMIS, CYBELE, ASTARTE.
SYRINGES (Egypt. M.).
Ammianus Marcellinus förstår med detta
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
