Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - T - Tamagisanhach ...
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has been proofread at least once.
(diff)
(history)
Denna sida har korrekturlästs minst en gång.
(skillnad)
(historik)
503
De hafwa icke alla lika utseende. Hos några caster är
det en liten rund guldplåt, utan någon bild eller
aftryck; hos andra är det en tigertand: somliga äro
groft guldsmedsarbete. Flere caster bära sådana som
äro flata och ovala, med twenne delar som gå utom
kanten, och hieroglyfer som föreställa Pollear eller
Lingam: hos andra är det et band, i hwars ända hänger
et hufwud af guld. Under brudwigseln tager brahminen
en Taly, framräcker den åt gudarne, de båda makarne,
föräldrarne, de närwarande Brahmer, slägtingar och
gäster: alla böra bestryka honom med handen; och under
det Brahmen framräcker honom, uprepar han, til dess
ceremonien är slutad, följande ord på sanskritska
språket: “De skola få säd, penningar, kor och många
barn.” Derefter bäres T. til brudgummen, som hänger
den på brudens hals: ifrån den stunden är hon hans
hustru; ty ända intil det ögonblicket kunna de slå up
giftermålet. De christne neophyterne, som äro lika
tilgifne denna plägsed, satte et kors på en wanlig
Taly, hwilket gjorde en alldeles besatt effekt. När
mannen blifwit död, upbrännes Taly och han på samma
gång, likasom för at låta hustrun förstå, at det band
som förenade henne med mannen, är uplöst genom döden.
TAMAGISANHACH, en af öfwergudarne på ön Formosa. Han
bor i söder, och hans gemål Taxankpada bor i öster.
När åskan går, säga öboerne at gudinnan bannar sin
man, derföre at han nekar regn åt jorden; detta tar
skruf, ty den artige mannen låter det genast regna.
TAMARAKA (Amer. M.), en owanligt stor frukt, snarlik
en kalebass, och wäxer i Brasilien. Inwånarne hysa en
helig wördnad for denna frukt, och wisa den en utmärkt
ära. När de brasilianske presterne göra besök i sina
stift, glömma de aldrig denna frukt, som äfwen kallas
marague, och låta den högtidligen tilbedjas. De sätta
dem i ändan af en käpp, fästa den i jorden, utsira
frukten med granna fjädrar, och intala folket i byarne
at bära fram mat och drick åt dessa maraquer, emedan
de lycka om at bli på det sättet undfägnade. – Der ser
man presten framme igen.
TAMASEA, en wacker slätt på ön Cypern, helgad åt
Venus. Det war der som hon plockade de goldene äplen
förmedelst hwilka Hippomenes öfwerwann Atalanta.
TAMERANI (Ind. M.) namnet på alltings Skapare, hos
någre Indianer. De säga at han nedlagt regeringen
öfwer werlden, för at lefwa i lugn; och at det är det
onda war sendet som styr den efter sina nycker; också
wisas detta en utmärkt ära och rökes stundeligen, för
at ej bli et mål för dess elakhet.
TAMMONDEN (Jap. M.), en af de fyra Storgudarne i
33:dje himmelen.
TAMUS, se THAMMUZ.
TANAGRA, 1. – dotte af Æolus ell. Asopus, gaf sitt
namn åt staden T. i Bæotien. Hon lefde så länge, at
hennes grannar endast kallade henne Græa eller Gumman,
hwilket namn öfwerflyttadcs på staden, och heter den
så hos Homerus. 2. – En stad i Bæotien, hwars inwånare
utgingo til Trojas belägring. Den kallas Græa hos
Homerus. Man såg der Orions grafwård, och berget
Cerycius, der Mercurius skall blifwit född.
Tanagra-boerne ansågos wara det mest religiösa folk i
Grekland, derföre at de byggt sitt tempel på et ställe
aflägset från menniskor, der inga hus funnos, och dit
man gick endast för at tilbedja gudarna. De plägade
utwälja den wackraste och mest wälwäxta bland deras
ynglingar, lägga et lam på dess axlar, och twinga
honom at på det sättet wandra omkring wallarne, i den
tron at denna céremoni gjorde staden ointaglig. Se
CRIOPHORUS, PROMACHUS, TRITON.
TANAIS, 1. – ett af Veneris tilnamn. Darii son
Ataxerxes, konung i Persien, skall hafwa warit den
förste som i Babylon, Susa och Ekbatana upförde
bildstoder åt Venus Tanais, och genom sitt föredöme
lärde Perser, Baktrer, samt folken i Damaskus och
Sardis, at dyrka henne såsom Gudinna. Denna Venus
ärades i synn.
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
