- Project Runeberg -  Ordbok i fabelläran eller Allmän mythologi / Sednare delen /
505

(1831-1836) [MARC] Author: Carl Erik Deléen
Table of Contents / Innehåll | << Previous | Next >>
  Project Runeberg | Catalog | Recent Changes | Donate | Comments? |   

Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - T - Tapakau ...

scanned image

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Below is the raw OCR text from the above scanned image. Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan. Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!

This page has been proofread at least once. (diff) (history)
Denna sida har korrekturlästs minst en gång. (skillnad) (historik)

Tusculanum följt Homerus,
antager han, i det 4:de traditionerne
af Euripides, Pindarus och Plato,
som föreställa T. liggande under en
klippa, hwart ögonblick hotande at
krossa hans hufwud. Homerus finner
i det förstnämnda straffet den giriges
porträtt.

(Amer. M.) Hwem skulle wäl kunna
tro, at fabeln om T. återfinnes i de
isiga trakten som skilja Canada ifrån
de Förenade Staterne? Chipiujanerne
tro, at i samma ögonblick man dör,
går själen öfwer til en annan werld.
När de der kommit til en stor flod,
gå de om bord på en canot af sten,
och floden för dem in i en stor sjö, i
hwars medelpunkt ligger en
förkjusande ö. I åsyn af detta sälla
hemwist, så de höra afkunnas den
oåterkalleliga dom som bestämmer deras
öde. Hafwa de gjort mera godt än
ondt, få de landstiga på ön, der de
njuta en ewig sälighet, hwilken,
enligt deras begrepp, består blott i
sinnenas nöjen och en omättlig wällust.
Men lutar wågskålen åt den onda
sidan, sjunker stenbåten i ögonblicket,
och de falla i wattnet ända til hakan,
saknande den belöning de rättfärdiges
själar njuta, under ouphörliga fåfänga
försök åtkomma up på den lyckliga
ön, hwarifrån de äro för ewigt
utestängde.

2. – Son af Thyestes,
Clytemnestras förste gemål, enligt Euripides.

3. – En son som Thyestes hade
med Aerope, hustru åt hans broder
Atreus, och som denne lät anrätta
åt honom på et kalas.

4. – En af Niobes söner.

TAPAKAU, se under TALAPOINER.

TAPALIAPE, en af de twå
Gudomligheter, som Formosa-boerne åkalla
innan de gå i krig. Se TALAFULA.

TAPHIUS, son af Neptun och
Hippothoe, blef anförare för en trupp
flyktingar, med hwilka han satte sig ned
på en ö, som han kallade efter sig T.

TAPHOSIRIS, en stad i Egypten,
nära Alexandria, der Osiris’ grafwård
war.

TAPHUS, se TAPHIUS.

TAPI, en flod som flyter förbi
Surate, och för hwilken Banianer och
Gentus hysa en helig wördnad. De
anse den innehafwa rang närmast
Ganges; och de ceremonier hwarmed denna
flodens fest firas, äga til en del rum
för floden Tapi’s.

TAPIO (Finn. M.), en skogsgud,
under hwars styrelse alla skogsdjuren
stå; han har magt at gifwa dem i
jägarens händer, och befria dem
derutur; höll äfwen wård om
jagtredskap: åt honom offrades en tupp.

TAPIOLA (Finn. M.), löfskogen,
såsom Tapios trygga hemwist; i
motsats til Mehtola, som war rena
barrskogen. T. war äfwen Finnarnes Diana.

TAPION WAIMO (Finn. M.), en
skogsgudinna som jägare anropade om
wildbråd.

TAPIOTAR (Finn. M.) en
skogswårdinna, kallades fåglarnes moder,
samt dref harar, fågel och smärre djur
i gillen, flakor och snaror.

TAPPERHETEN (Sinneb. l.). Den
föreställes under symbol af Mars ell.
Herkules wäpnad med klubba och
klädd i lejonhud. På romerska
medaljer är T. uttryckt genom en
hjelmprydd qwinna, som håller et spjut i
ena handen, och i den andra et
parazonium, et kort swärd hängande i sitt
bälte. Hon afmålas äfwen under bild
af en wördnadswärd lagerkrönt
qwinna, klädd i gyldene pansar. Hon
smeker et lejon, som hon sjelf har tämt.
Spiran, som hon högbär, betecknar
at hennes mod gör henne förtjent at
befalla. Hennes lifliga ansigtsfärg
utmärker at hon icke skyr någon fara.

TAPSUS, en krigare från Cyzicus,
dödad af Pollux.

TA-QUA (Chin. M.), en konst at
rådfråga andarne. Se PA-QUA.

TARAMIS, TARAN eller TARANIS
(Celt. M.) namn hwarunder
Celterne dyrkade Jupiter såsom regent
öfwer det himmelska riket, och offrade
åt honom menniskor. Taran betyder
åskdunder (se THOR), och swarade
hos Gallerne mot Romarnes Jupiter
Tonans; men han war icke den högste
af Gudarne, utan kom näst efter
krigsguden Esus.

TARANTEUS, Jupiter dyrkad i
Taremtum i Bithynien.

TARAN UKKO, en finsk och lappsk
Öfwergud, war gift med Taranis.

TARAS, son af Neptunus, anses

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Project Runeberg, Sun Dec 10 00:11:49 2023 (aronsson) (diff) (history) (download) << Previous Next >>
https://runeberg.org/fabellaran/2/0511.html

Valid HTML 4.0! All our files are DRM-free