Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - T - Terpsichore ...
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has been proofread at least once.
(diff)
(history)
Denna sida har korrekturlästs minst en gång.
(skillnad)
(historik)
518
drickoffer af mjölk och win. tillika med frukt och
några kakor af nytt mjöl. Sedermera offrades åt honom
lam och suggor, hwaraf man efteråt gjorde sig kalas
wid gränsen.
TERPSICHORE, dansens Gudinna. Hon afmålas såsom en
liflig och munter flicka, blomsterkrönt, hållande i
handen en harpa, efter hwars ljud hon dansar. Istället
för harpa håller hon stundom en basquetrumma.
Fjädrarne på hufwudet, som fladdra för wädret, hennes
uplyftade fot, glädjen som strålar ur hennes ögon,
utmärka de dansar och baletter man har at tacka T.
före. Någre anse henne wara moder til Sirenerne;
andresäga at hon hade Rhesus med Strymon, och Biston
med Mars.
TERPSICHOROS, ett af Apollos tilnamn.
TERPSICRATE, en af Thestii döttrar, med hwilken
Herkules hade sonen Euryops.
TERRA, se JORDEN.
TERRIGENÆ FRATRES, de jordborne bröderne, Titanerne.
TERVAGANT, en af Mahometanernes förmenta Gudar, i
riddare-romaner.
TESCATILPUTZA (Mer. M.), en afgud hos hwilken
Mexikanerne bönföllo om förlåtelse för deras fel. Den
war af en swart sten, glänsande som marmor, och prydd
med granna band: i nedra läppen hängde guld- och
silfwerringar med et litet rör af kristall hwart satt
en grön eller blå fjäder; hårflätan war förgyld, och
derpå hwilade et gyldene öra. På bröstet låg en mycket
stor guldtacka; armarne woro bestäckte med guldkedjor,
och en stor smaragd utgjorde nafweln: i wenstra handen
höll han en guldplåt, slät som en spegel, hwarifrån
utgingo, i form af solfjäder, fjädrar af alla slags
färger. I högra handen höll han 4 pilar. Stundom
syntes T. wäpnad med et kastspjut, som han war färdig
at kasta; och i wenstra handen höll han en sköld med 5
tallkottar, lagda i form as et kors. Omkring kottarna
upstodo 4 pilar. Det war T. som bestraffade brotten,
sände landsplågor, krig, hungersnöd och pest. Han
förestod äfwen botgöringen; och til hans ära
sonderslet en skara swärmare sina kroppar på et
omenskligt sätt. – Man wände sig äfwen til denna Gud
för at få en lycklig skörd; och det war genom blod och
grymhet man sökte at winna hans ynnest. Så snart
brodden kom up, offrades åt T. på en kulle en tre års
gammal gosse och flicka, födde af frie föräldrar. Ur
dem slets icke hjertat, såsom på krigsfångar: man skar
bara halsen af dem; och sedan man swept dem i ny
klådning, lades liken i en stengraf. När brodden
hunnit en wiss höjd, ökades slagtoffrens antal, men
woro mindre ädla; fyra slafbarn slagtades åt T. och
begrofwos derefter i en grop. En ryslig hungersnöd,
som fordom härjat landet, hade föranledt dessa grymma
offer. När skörden inföll, anropades åter T:s beskydd
genom offer af Majs, som något hwar hade plockat på
sin åker. – Åt T. gåfwos äfwen bägare fulla med en
dryck kallad attolle, gjord af säd och gummi copal.
Hans bild pryddes med blomsterband, och man anställde
stora förlustelser. – Den 19 Maj firade Mexikanerne
til hans ära en allmän högtid, som skulle kunna kallas
försoningsfesten. Den dagen gingo de in i hans tempel,
at gråta öfwer sina synder och bedja om förlåtelse.
Dagen före festen kommo rikets herrar i Mexiko och
buro med mycken pomp til T:s prest en ny drägt, som
han skulle nyttja på högtidsdagen. Redan på morgonen
woro alla templets portar öppnade; en prest blåste i
horn, i det han wände sig åt alla fyra wäderstrecken,
och tycktes inbjuda syndare ifrån alla werldens hörn;
derefter gned han ansigtet med stoft, och såg mycket
andäktig och ångerfull up åt himmelen. Rörde af detta
exempel, började de närwarande at nedkasta sig med
ansigtet emot jorden, at mörbulta det under ömkliga
werop, förbannade sina synder och anropade T:s
barmhertighet, med en ifwer som fruqtan blandad med
föga hopp plägar ingifwa. Derefter företogs en
procession, snarlik penitenternes i Spanien och
Italien. Flere prester, swartmålade i ansigtet, och
håret flätadt med et hwitt band, buro omkring templet
et slags hängbår i
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
