Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - T - Tespesion ...
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has been proofread at least once.
(diff)
(history)
Denna sida har korrekturlästs minst en gång.
(skillnad)
(historik)
hwilken gudens bild war innesluten.
Framför båren gingo twå prester med
rökelsekar, och berökte som oftast det
heliga åkdonet. Penitenternes rörelse
liknade rökelsekarets; när det
swingades upåt luften, sträckte de äfwen
sina armar åt himmelen; när det åter
föll ned, fällde de armarne. Ehuru
tröttsamt detta war, war det swårare
för andra penitenter, som gisslade sig
rysligt med repstumpar, besatte med
stora knutar eller törntaggar. De
minst ifrige och mest sansade åtnöjde
sig med at strö blomster på wägen til
gudens ära. När tåget war slutadt,
samlade guden, eller snarare hans
tempeltjenare, offergåfworna han
erhållit. Högtiden slutades med et stort
gästabud, der glädjen war så mycket
lifligare, som gästerne trodde sig hafwa
fått en fullständig syndaförlåtelse.
T. deltog i kalaset, men för
anständighetens skull spisade han wid et
särskilt bord. Unga Vestaler, anförde af
en gammal prest, satte den heliga
maten på gudens bord. Til desert gafs
honom blodet af en man, som
slagtades framfor honom.
TESPESION, en gymnosofistisk furste,
fick besök af Apollonius ifrån Tyana,
och befallte et almträd at helsa på
filosofen, hwilket det äfwen gjorde
med en skrällande käringröst.
TESSARAKOSTON, en religiös
högtidlighet i Grekland, som qwinnorna
iakttogo 40 dygn efter barnsängen, i
det de gingo i templen och genom
någon skänk wisade sin erkänsla för
lycklig förlossning.
TETHRAS, se TEUTHRAS.
TETHYS, dotter af Himmelen och
Jorden, gifte sig med sin bröder
Oceanus, och blef moder för 3000
nymfer, som kallades Oceanider. Man
gaf henne dessutom til barn, ej
allenast floder och källor, utan äfwen de
fleste personer, som regerat ell. bebott
kusterna wid hafwet, såsom Proteus,
Æthra, moder til Atlas, Perse,
moder til Circe m.fl. Då Jupiter blef
bastad och bunden af de andra
Gudarne, hade T. med jätten Briarci
tilhjelp befriat honom. Man bör icke
förblanda denna Tethys med Achillis
moder Thetis. T:s wagn war en
hafssnäcka af underbart utseende och
hwitare än elfenben. Den tycktes flyga
på hafsytan.
TETLA, Junos tilnamn efter et
ställe i staden Platœœ.
TETRACOMUS, en krigisk dans til
Herkulis ära.
TETRADITER, barn som föddes i
fjerde månaden af året. De gamle
trodde at sådana barn kunde ej wara
annat än olycklige.
TETRATEJAM (Ind. M.),
sanskritska namnet på Indiska treenigheten.
1. TEUCER ell. TEUCRUS, bordig
ifrån Kreta, nedsatte sig i mindre
Phrygien, der han gifte sig med kon.
Skamanders dotter, efterträdde
swärfadern, kallade inbyggarne Teukrer,
och hade sin måg Dardanus til
efterträdare.
2. – Son af Telamon och Priami
syster Hesione, for med l2 galejor til
Trojas belägring, och ådagalade der
stora prof på mannamod; men han
hämnades icke den skymf man gjorde
hans broder Ajax, och hindrade icke
honom at döda sig sjelf. Detta gjorde
honom så förhatlig hos Telamon, at
han fick dess befallning at aldrig mera
wisa sig i Salamis. Han wille då
söka sin lycka på annat håll, och när
han kom til Cypern, anlade han der
en stad, som han gaf namn efter sin
faders rike. Efter Telamons död wille
han taga sin arf i besittning; men
Euryfaces hindrade det och twingade
honom at återwända til sitt nya
Salamis. Der byggde han et tempel åt
Jupiter, och befallte at en menniska
skulle offras til hans ära. Detta
grymma offer afskaffades först undre
kejsar Adrianus. Teucers ättlingar
hafwa regerat på Cypern i flera sekler.
Homerus beskrifwer honom såsom den
skickligaste bågskytt i Grekiska hären.
TEUCRIA, TEUCRIER. Så
kallar des Troas och Trojanerne, efter
Teucer, en af deras konungar.
TEUCRIS, Teucers dotter och
Dardani gemål.
TEUCRUS, se TEUCER.
TEULER (Mex.M.), folk nedstigna
från himmelen, et namn som
Mexikanerne i sin förwåning gåfwo
Spaniorerne.
TEUMESIUS LEO, nemæiska
lejonet
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
