- Project Runeberg -  Ordbok i fabelläran eller Allmän mythologi / Sednare delen /
552

(1831-1836) [MARC] Author: Carl Erik Deléen
Table of Contents / Innehåll | << Previous | Next >>
  Project Runeberg | Catalog | Recent Changes | Donate | Comments? |   

Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - T - Tiedebaik ...

scanned image

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Below is the raw OCR text from the above scanned image. Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan. Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!

This page has been proofread at least once. (diff) (history)
Denna sida har korrekturlästs minst en gång. (skillnad) (historik)

Genom dem strömma
själarne hoptals in i detta omätliga rike,
hwarifrån ingen dödlig kan
återkomma til ljuset. Dess omätliga
glupskhet inskränker sig icke endast inom de
swaga dödliga: kejsaredömen,
konungariken, republiker, städer, tempel,
allt stupar för dess jerntand. Konstens
wördnadswärda minnesmärken äro icke
mer aktade än naturens mästerstycken:
omkring honom ligga upstapplade
ruiner af mensklig storhet och wärdighet,
krossade kronor, sönderbrutna spiror
och til stoft förfallna throner, dem
han ouphörligt störtar. Der war en
lek för honom at uprätta de fyra
stora werldens riken, at ömsom förstöra
dem genom hwarandra och låta
nationerna förswinna. För honom löpa
alla generationer hastigt förbi,
gubbarne undandrifwas af män i deras
mannaålder, och desse af ynglingar
och barn. Sådan är Tiden, som
slukar och förtär allt; men, wid
werldsåldrarnes ända, skall detta widunder
sjelft förtärdt, dö wid Ewighetens
portar." (La Christiade, poeme,
par l’abaé de la Baune.)

TIEDEBAIK (Jap. M.), en
Japansk gudamagt I Osaccas tempel
är den föreställd med et
wildswinshufwud, prydd med guldkrona och
ädla stenar. Afguden bar 4 armar och
4 händer: i den ena håller han en
spira, i den andra et drakhufwud, i
den tredje en gyldene cirkel och i
den fjerde en blomma. Hela bilden
består blott af guld och ädla stenar:
han trampar på et rysligt widunder,
något snarlikt djefwulen.

TIEN (Chin. M.), den högsta och
allmänna himmelen, som Chineserne
hedra under detta namn och namnet
Chang-Ti.

TIEN-SU (Chin. M.), en rygtbar
person i China, som under sin lefnad
war utmärkt genom sin skicklighet i
alla konster, och efter döden dyrkas
som en Gud i Tunquin. Han
åkallas i alla wigtiga fall, men i synn.
när man sätter et barn i lära i
något handtwerk.

TEIN-TAN (Chin. M.), et tempel
helgadt åt Solen i den delen af
Pekin, som kallas den Chinesiska Staden.

TIERMES, en Läppsk Öfwergud som
rådde öfwer åskan, regnbågen, samt
menniskors helsa, lif och död: tyckes
wara slägt med Grek. Hermes.

TIERTUM (Ind. M.) et heligt
watten hwaraf Braminerne begagna
sig. Se SALAGRAMAN.

TIETÄJÄT, se INDOMIEHET.

TIGASIS, en af Herkulis söner med
Thestiaden Phyleis.

TIGERN ses ofta på monumenter
öfwer Bacchus och Bacchanterna.
Bacchi wagn drages wanligen af tigrar
och stundom ses tigrar wid
Bacchanternas fötter. T. är et attribut til
wreden och en symbol af grymheten.
En T. som söndersliter en häst, war
hos Egyptierne bilden af den
blodtörstigaste hämnd.

TIGGARE (Jap. M.) I Japan
finnes en tiggare-orden, som utan at
wara munkar eller underkastade några
reglor, förbinda sig genom et
ordentligt löfte at lefwa af almosor. Detta
fromma dagdrifweri är skyddadt af
högsta magten, ja, til och med
helgadt genom högtidliga ceremonier.
Man afklipper offentligen håret på
dem som will låta inskrifwa sig bland
denna skara; och han blir genom
några böner installerad i sitt nya yrke.

TIGILLUS, et Jupiters tilnamn,
ansedd såsom werldens hwalfbåge.

1. TIGRIS, en stor flod i Asien,
som har sin början i stora Armenien.
Den föreställes hwilande på sin urna
såsom andra floder; men har en tiger
til attribut.
2. – Son af Pontus och Thelassa.
3. – En af Aktæons hundar.
4. – En flod i Peloponnesus,
äfwen kallad Harpys, efter en som
drunknade deri.

TIJTTY (Finn. M.) Ödlornas stamfader.

TIKQUOA (Afr. M.) det högsta
wäsendet hos Hottentotterne.

TILBEDJAN, se ADORATION.

TILFLYKTSORT (Sinneb. l.) De
gamle uttryckte på et allegoriskt sätt
detta ämne genom en man i
förwirradt tilstånd, som med tilförsigt
upblickande til himmelen, omfamnar med
mycken häftighet et altare.

TILFÄLLET (Sinneb. l.) en
allegorisk Gudomlighet, som wakade
öfwer

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Project Runeberg, Sun Dec 10 00:11:49 2023 (aronsson) (diff) (history) (download) << Previous Next >>
https://runeberg.org/fabellaran/2/0558.html

Valid HTML 4.0! All our files are DRM-free