Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - T - Troius ...
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has been proofread at least once.
(diff)
(history)
Denna sida har korrekturlästs minst en gång.
(skillnad)
(historik)
icke kunde intagas så länge denne unge
furste war wid lif. Enligt Lykophron
älskades T. af Achilles, men som denne
icke bemöttes med genkärlek, sköt han
ihjel prinsen i Apollo Thymbræi tempel.
2. – Æneas’ wapenbroder, war
missnöjd med at wistas i Lavinium,
bosatte sig i Alba, som han gaf detta
namn, för at göra det til medtäflare
med Alba Longa, af Ascanius anlagdt
i andra ändan af Italien.
TROIUS HEROS, Æneas, hos
Virgilius, och Priami son Æsacus, hos
Ovidius.
1. TROJA, en namnkunnig stad i
Mindre Asien, wid hafsstranden.
Laomedon lät omgifwa den med så
starka murar, at Apollo sades hafwa
upfört dem. De starka dammarne emot
hafwets påträngande föregåfwos
wara Neptuni werk; men som stormar
och öfwerswämningar sedermera
förstörde dessa arbeten, påstod man at
Neptunus hade hämnats på den trolöse
Laomedon. – Trojas belägring
warade i tio år; enligt Homerus
berodde stadens öde af Hektor; ty så
länge han lefde, skulle T. förswara sig.
Sednare skalder hafwa sagt at T:s
fall war fästadt wid wissa öden som
borde förut gå i fullbordan. Se
TROIAS ÖDEN under ÖDET (det
blinda och oundwikliga). – Wid slutet
af tionde året tröttnade Grekerne wid
den långwariga belägringen och de
fruktlösa anfallen, samt togo sin
tilflykt til et krigsputs. På inrådan
af Pallas läto de förfärdiga en
ofantlig häst, hög som et berg, af
furuplankor, och utspridde det rygtet at
det war et offer som de helgade åt
Gudinnan, för åt få en lycklig
hemresa. Sedan uttogos genom lottning
de soldater som skulle inneslutas i den
ofantliga hästens buk. När
Trojanerne sågo denna koloss utanför sina
murar, föreslog de at han borde
införas i staden o. upställas på citadellet.
En del af stadsmurarne blef nedrifwen,
det olycksdigra widundret infördes och
ställdes wid porten af Minervas tempel.
Natten derpå, när alla lägo i sin bästa
sömn, öppnar förrädaren Sinon
hästens sidor, och släpper ut Grekerne.
Se LAOKOON, LINON.
2. – En stad wid stränderna af
Nilen, som anlades af följande
anledning: Diodorus berättar, at då
Menelaus återkom ifrån Ilium med en
stor myckenhet slafwar, måste han
landstiga i Egypten. Der gjorde
Trojanerne upror emot honom, intogo en
post och stridde der, til dess han
måste skänka dem friheten, då de der
anlade en stad som benämndes efter
deras fädernesland.
3. – eller LUDI TROJANI,
riddarespel i Rom på Circus Maximus,
af förnämare ynglingar, der de alle,
försedde med swärd, pilar och sköldar
samlades companiwis, för at hålla
sina öfningar, som bestodo i at köra,
springa och rida i kapp, och det så at
det liknade en drabbning. Æneas
inrättade dem på Sicilien för at
öfwa sin son Afcanius och de unga
Trojanese som woro i hans suite. I
Tiberii tid förföllo dessa riddarespel
och uphörde alldeles under Claudius.
TROLLDOM, TROLLERI, et
öfwernaturligt och olofligt medel, som tros
härröra af djefwulen, för at
frambringa någon underbar och alltid
skadlig werkan. I Luciani samtal, under
namn af Philopseudes eller Lögnens
Wän, ser man til hwad grad de störste
filosofer woro intagne af magiens under.
Greker och Romare förswarades icke af
en förnuftig uplysning emot denna
löjliga widskepelse; och deras klokaste
skriftställares arbeten äro upfyllde med
underwerk frambragta genom denna
konst, ehuru föraktad den war och
öfwerlemnad åt gamla kärngar, åt en
Medea och hennes gelikar i Grekland,
åt Canidior i Rom, o.s.w. Denna
konst har länge frodats och fortplantat
sig i skygd af okunnighetens mörker.
Sednare tiders häfdatecknare, i synn.
de som skrifwit om Valois’ regering,
underhålla oss ofta med dessa drömmar.
Ibland alla dessa trollerier will jag
wälja dem, som begagnades af de
ligistiske presterne emot Henrik III och
IV. De hade låtit göra små
waxbilder som föreställde dessa twenne
konungar, ställde dem på altaret,
genomstungo dem under messan i 40 dagar
efter hwarandra, och på den 40:de
genomborrade hjertat. Wanligen
nyttjades
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
