- Project Runeberg -  Ordbok i fabelläran eller Allmän mythologi / Sednare delen /
575

(1831-1836) [MARC] Author: Carl Erik Deléen
Table of Contents / Innehåll | << Previous | Next >>
  Project Runeberg | Catalog | Recent Changes | Donate | Comments? |   

Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - T - Trolldom ...

scanned image

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Below is the raw OCR text from the above scanned image. Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan. Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!

This page has been proofread at least once. (diff) (history)
Denna sida har korrekturlästs minst en gång. (skillnad) (historik)

tjades Judar at werkställa magiska
operationer; en gammal widskepelse
som härrörde ifrån hemligheterna i
cabala, hwilka Judarne påstå sig
ensame känna. Under Catharina
Medicis war magien så på modet, at en
prest, wid namn Séchelle, som blef
bränd på la Gréve för trolldom,
angaf 1.200 personer för samma brott.
Dessa rysliga dårskaper, som släpade
så många olycklige på bålet
förnyades under Ludvik XIV med et ökadt
raseri, och lära icke wara fullkomligt
qwäfda ännu på landsbygden. Wid
samma tid hade Swerige äfwen deraf
sin skamliga känning; men nu mera
kan sägas om hwem som helst: han
är ingen trollkarl.

(Ind. M.) Folket i riket Laos, på
halfön ofwanför Ganges, sätta
mycken tro til trollkarlar, och frugta deras
hexerier. De tro at trolldomen isynn.
är menlig för barnsängsqwinnor; at de
derigenom sina af, och at barnen
stunbom dö deraf. I denna tanke
samlas de hemma hos en qwinna
som nyligen fallit i barnsäng, och blifwa
der en månad. Denna tid anwändes
til dans och andra nöjen, iden
öfwertygelse, at trollkarlarne derigenom
blifwa bortskrämde.

Flere öboer på Cejlon skryta öfwer
at wara store beswärjare ell. kjusare.
Man påstår, at med tilhjelp af wissa
ord besitta de konsten at locka til sig
ormar och göra dem så tama, at de
kunna smeka dem och taga dem i
händerna, utan at bli skadade. De känna
äfwen hemligheten at bota för
ormbett. Desse kjusare hafwa äfwen
upfunnit konsten at söfwa krokodiler; och
när någon will bada sig i en flod, och
förekomma all möjlig obehagfig
händelse, rådgör han först med en kjusare
och köper et recept emot krokodiler.
Men han bör på det noggrannaste
iakttaga allt hwad som föreskrifwes, ty
annars blir han ofelbart upslukad. De
befatta sig äfwen med at bota et slags
häftig colik, som ofta angriper
infödingarne: då lägga de den sjuke på
ryggen, och trycka honom med handen
i magmunnen, hwarunder de
frammumla et slags bön. Knappt är detta
förbi, förrän den sjuke känner sig
bättre. Wid en dylik colik begagna
Amerikanerne nästan samma slags
botmedel. De lägga sig baklänges på
jorden, och låta trampa sig på buken.
Man wänder sig äfwen til dessa
skojare när man blifwit bestulen. De
påstå sig förmedelst en kokosnöt kunna
så rätt på tjufwen; och det går til
på följande sätt, enligt hwad
resebeskrifwaren Knox berättar: “De
uttala några ord öfwer kokosnöten,
upträda den sedan på en stång, dem de
ställa wid porten, eller sticka in i
hålet der tjufwen krupit ut. Någon
håller i stången, i hwars öfra ända
nöten sitter, och följer tjufwens fotspår.
De andre följa efter honom, och
iakttaga noga at uprepa de
hemlighatsfulla orden… Stången ledsagar
dem slutligen til det ställe der tjufwen
är gömd, och faller til och med på
hans fötter. Stundom händer at
nöten, som styr stången, wänder sig hit
och dit, eller alldeles stannar; då
begynner åter hexeriet, och man kastar
kokosblommor, hwilket åter sätter
nöten och stången i rörelse. Men detta
är ännu icke nog at öfwerbewisa
tjufwen. För at förklara honom skyldig,
måste hexmästaren swärja at det är
den sannskyldige: och det gör han ofta
i förtroende til sin konst; i sådant fall
är tjufwen förpligtad at swära på
motsatsen.” Knox berättar äfwen at
det ofta finnes tjufwar, “som äro
tiltagsne och raske nog, at förse sig med
dugtiga påkar, hwarmed de så
rikligen smörja beswärjaren och hela hans
följe, at trolleriet förlorar sin kraft.”

Folket på Moluckerne tro at det fins
trollkarlar, som förhexa barn bfott
genom widrörande, ja til och med
endast med åsynen. Men äfwen i
Tyskland finnas de som äro nog
enfaldige at bli ängslige, då en kärng
ser upmärksamt på deras barn, eller
också berömmer dem. Til
förekommande af all olycka hafwa de den
försigtigheten, at twinga gumman til
sitt misstänkta beröm lägga
wälsignelser som hindra dess elaka werkan.

(Afrik. M.) Inbyggarne i
konungariket Loango kunna icke tro at man
dör af naturlig död, utan at man
dör blott af hexeri och trolldom, och

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Project Runeberg, Sun Dec 10 00:11:49 2023 (aronsson) (diff) (history) (download) << Previous Next >>
https://runeberg.org/fabellaran/2/0581.html

Valid HTML 4.0! All our files are DRM-free