Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - T - Trolleri ...
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has been proofread at least once.
(diff)
(history)
Denna sida har korrekturlästs minst en gång.
(skillnad)
(historik)
TROLLERI. Detta ord bör tagas i
tweggehanda mening: 1:o betyder det
de ord och ceremonier som
swartkonstnärer nyttja för at framkalla andar,
anställa förgörningar ell. bedraga
folkets enfaldighet. Detta ord härleder
sig ifrån det latinska in och canto,
jag sjunger emot eller til fördel för
någon; antingen at swartkonstnärerne
fordom plägade sjunga sina
beswärningar, eller at formlerne woro
författade på vers; deraf carmina,
hwaraf Fransmännens charme; 2:o
utmärker det sättet at bota sjukdomar,
antingen genom amuleter, talismaner,
phylacteria, ädla stenar som man bar
på sig, eller genom widskepliga
beredningar af simplicia o.d. Ammon,
Hermes, Zoroaster ansågos af de gamle
såsom uphofsmän til dessa medicinska
funder, dem Hippokrates hos Grekerne,
och Asklepiades hos Romarne
twingade at wika för förnuftets och
erfarenhestens ljus.
TROLLMÖTE (Sabbat), et förment
möte, der inbillningskraften hos
demonograferne, såsom en Bodin,
Delrio m.fl., förenat djeflar, trollkarlar,
trollpackor och dylika ohyggliga och
narragtiga warelsen, som til det mesta
haft sitt qvarter i sjuka och skadade
hjernor. – Le Loyer, i 4:de Bok. om
Spöken, låter trollmötet leda sitt
ursprung ända ifrån Orpheus, som
stiftade Orpheotelesterne, äfwensom alla
cereonierne derwid. Han igenfinner
i Orgiernes sånger, Saboe, Evohe,
trollpackornas utrop Sabbat; och i
Bacchi tilnamn Sabasius, äfwen
Sabbatens namn. Andre härleda det ifrån
sabbatum, lördagen, emedan det är
dagen då sammankomsten under detta
namn hålles. – Wanliga platsen för
en Sabbat är en korswäg, ell. något
ställe wid en sjö ell. kärr; korswägen
förmodligen, på det samlingsplatsen
må wara närmare til hands för
sällskapets ledamöter: sjön ell. kärret på
det barnen som der plaska i wattnet,
må så mycket lättare upwäcka storm
och owäder. – De wanliga nätterne
för mötet äro emellan onsdagen och
thorsdagen, samt emellan fredagen och
lördagen. När stunden är kommen,
ger Satan åt trollföljet et tecken, som
upwäcker dem ur deras första sömn,
och de behöfwa blott hålla ena ögat
tilslutet, för at i ögonblicket se sig
förde til bestämd ort. En annan gång
wisar djefwulen et får i et moln,
såsom signal. Då stället är utsatt,
timmen slagen och signalen gifwen,
tänker hwar och en på at infinna sig
på mötesplatsen; ty man pliktar, ej
allenast om man icke sjelf infinner sig,
utan äfwen om de saknas som man
lofwat föra dit. Fordonen äro redan
i ordning. Somlige hafwa en qwast
emellan benen, eller en bock, åsna ell.
häst. Andre beböfwa blott smörja sig
med en wiss salva och uttala wissa
ord. En del reser utan smörja och
utan at fara genom skorstenen, som
är wanligaste wägen. Det påstås
äfwen, at sådane trollkarlar som sitta
i arrest, och äro än så wäl fjettrade
och fastlåste, komma lika lätt til
sabbaten som de frie, och föra dem dit
som behaga göra sällskap. – Då alla
ledamöterne äro samlade, intager
djefwulen presidentstolen, under skapnad
af en stor bock med 3 eller 4 horn,
och en lång swans, hwarunder ses et
swart mennisko-ansigte, bestämdt at
emottaga åskadarnes dyrkan. Här har
man således en djefla-Janus, med den
skillnad at hans båda ansigten sitta
något olika. Denna bock, förskräcklig
til utseende och storlek, kryper helt
liten ur en kruka, men wäxer på et
förmanande sätt, och kryper åter dit
när sabbaten är slutad. Denna
skapnad, ehuru den förnämsta, är likwäl
icke den enda satan antager.
Stundom förwandlar han sig til en stor
windhund; til en dugtigt behornad
kopparoxe; til en träkula utan armar
och ben, men med et slags
mennisko-ansigte, sittande i en länstol; til en
fågel, swart som en korp, och stor som
en gås; til små maskar, som springa
och slingra sig öfwerallt; til en hwit
bock, som i ett ögonblick förwandlas
i eld, och förfaller til aska, den
trollkarlarne samla för sina trollerier. En
demonograf (djefla-autor), som
förmodligen har sett honom, lemnar
följande beskrifning: “Wid sabbaten
sitter djefwulen i en swart länstol, med
en krona af swarta horn, twå horn i
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
