- Project Runeberg -  Ordbok i fabelläran eller Allmän mythologi / Sednare delen /
579

(1831-1836) [MARC] Author: Carl Erik Deléen
Table of Contents / Innehåll | << Previous | Next >>
  Project Runeberg | Catalog | Recent Changes | Donate | Comments? |   

Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - T - Trolltrumman ...

scanned image

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Below is the raw OCR text from the above scanned image. Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan. Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!

This page has been proofread at least once. (diff) (history)
Denna sida har korrekturlästs minst en gång. (skillnad) (historik)

roglyfer hafwa icke mindre behag för
de Nordiska folken, än för
Österländningarne. På trolltrumman ses 2:ne
huswudsaker: märket och hammaren.
Märket är en knippa med små ringar,
af hwilka en är större än de öfriga;
den tjenar at på de hieroglyfiska
figurerne wisa de saker man önskar at
weta. Hammaren är wanligen gjord
af renhorn. Med denna hammare slås
på trumman, för at sätta
ringknippan i rörelse, och stället der
ringarne stadna, tilkännagifwer hwad
man will weta. – Lapparne hysa en
utomordentlig wördnad för sin
trumma. Det är uttryckligen förbudet för
en flicka, som börjar få sin rening,
at widröra henne, om det ock skedde
bara med fingerändan. – När en Lapp
will weta något genom trumman,
skola han och alla de närwarande ligga
på knä under ceremonien. – Det
finnes flera sorter trolltrummor, som
hafwa hwar sin särskilta kraft, och äro
af olika skapnad. Den som begagnas
til spådom, är gjord i form af et kors
wid handtaget. På denna trumma
uphänga Lapparne, såsom troféer,
benen och klorna efter de djur de dödat
på jagt. – Då en Lapp will genom
trumman weta hwad som tildrager
sig i främmande land, lägger han på
det stället der solens bild är målad,
en myckenhet messingsringar, som sitta
på en ked af samma metall. Derpå
slår han med hammaren på trumman,
så at ringarne hoppa. Under
detsamma sjunger han med hög röst en wisa
som de kalla Jonke; och alla de
närwarande, qwinnor och män, sjunga
derefter hwar sin wisa, som de kalla
Duwra. Orden äro så tydliga, at de
uttrycka namnet på det ställe
hwart ifrån de wissa weta något. Sedan
han slagit en stund på trumman,
sätter han henne på hufwudet, och faller
genast ned på marken, likasom hade
han somnat eller dånat. Han har nu
ingen känsla, pulsarne äro afstadnade,
och han ger icke minsta tecken til lif.
Detta har gifwit anledning til den
tron, at hans själ werkligen
öfwergåfwe kroppen, och, ledsagad af onda
andar, begåfwe sig til det land
hwarifrån han will weta nytt. Medan
Lappen är i detta tilstånd, skall han
lida så at swetten dryper utföre
ansigtet och af hela kroppen. Sällskapet
fortfar at sjunga til dess han åter
upwaknar. Blefwe sången afbruten,
skulle spåmannen dö, likaså om man
försökte at wäcka honom. Derföre
bortjagas också alla flugor omkring honom.
När han waknar, berättar han allt
hwad han fått weta, som bör wara
rätt ansenligt, emedan en sådan extas
warar ofta hela dygnet. – Lapparne
nyttja äfwen trumman för at uptäcka
om en sjukdom härrör af naturlig
orsak eller af någon trollkarls elakhet,
och, i sednare fallet, på hwad sätt de
skola häfwa förtrollningen. De anse
såsom et ganska gynnande förebud, om
ringarne på trumman röra sig ifrån
wenster til höger, emedan denna
rörelse liknar solens gång; men
twertom såsom olyckligt, om de röra sig
motsols. Då någon Lapp sjuknar,
säger trumman dem genast om den
sjuke dör eller tilfrisknar. De
försäkra til och med, at om den sjuke
skall dö, utmärker trumman på det
nogaste hwad ögonblick han skall lemna
det sista andedraget.

TROLÖSHETEN (Sinneb. l.). Hos
Cochin är det en qwinna klädd i
håren med ormar, som til en del äro
undangömda; hon håller en snara och
en metkrok, och wäcker under roben
den orm som tjenar henne til gördel.

TROMPETEN. I Korinth fans et
tempel under titel af Minerva
Trompeten, upbygdt af Tyrrheni son
Hegelaus, til åminnelse af hans fader,
som upfann trompeten.

1. TRON, DEN CHRISTNA (Sinn.
lär.). De förste Christne föreställa
henne i sina skrifter under bild af en
ung flicka med beslöjadt ansigte, bara
axlar, en krona på hufwudet, spira i
handen, och trampande på twenne små
räfwar, hwarmed kättare betecknades.
Cesar Ripa afmålar henne såsom en
ung hwittklädd flicka, med ögonen
fästade på en upslagen bok och korset
som hon håller i högra handen, och
synes teckna med den wenstra, som hon
håller nära örat, til utmärkande af
at det finnes twenne sätt åt winna
uplysning. Gravelot föreställer henne,

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Project Runeberg, Sun Dec 10 00:11:49 2023 (aronsson) (diff) (history) (download) << Previous Next >>
https://runeberg.org/fabellaran/2/0585.html

Valid HTML 4.0! All our files are DRM-free