Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - T - Typhoeus ...
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has been proofread at least once.
(diff)
(history)
Denna sida har korrekturlästs minst en gång.
(skillnad)
(historik)
(589)
fötterna, för at dermed wisa huru trogna hustrur böra
wara obrottsliga emot sina män, eller enligt andra,
för at hämnas på Gudinnan derföre at hans döttrar woro
så otuktiga. Då han såg at flere Grekiske furstar
friade til Helena, sammankallade han alla hennes
friare, offrade en häst i deras narwaro, och lät dem
aflägga en ed på offret, at alle skulle hämnas Helena
och hennes gemål, om någondera af dem blefwe förolämpad.
TYPHOEUS, en af Jättarne som wille afsätta Jupiter;
han war en son af Jorden och Titan. Pindarus säger, at
han hade 100 hufwuden och upfostrades i en kula i
Cilicien. Han förblandas ofta med Typhon. Wid
Jättarnes nederlag war han den ende som räddade sig
och åter började kriga mot Jupiter; men slutligen blef
han besegrad och kastad under klipporna på ön Inarime,
nu Ischia. Innan sitt nederlag blef han kär i Venus
och förföljde henne ända til stränderna af Euphrat;
och hon räddades endast derigenom at twå fiskar förde
henne och sonen öfwer til andra stranden. Dessa twå
fiskar utgöra nu stjernbilden Fiskarne i Djurkretsen.
TYPHON, 1. – en rygtbar Jätte, son af Tartarus och
Jorden. Heliodorus berättar: “då Juno blef upbragt
deröfwer at Jupiter hade födt fram Pallas utan qwinnas
biträde, beswor hon himmel, jord och alla Gudar, at
äfwen tillåta henne framföda et barn, utan Guds eller
mans tilhjelp; derefter slog hon med handen på jorden
och lät derur upstiga dunster hwaraf danades den
frugtanswärde T., et widunder med 100 hufwuden. Ur
hans 100 munnar utgingo förtärande lågor och så
rysliga wrålningar, at han skrämde både gudar och
menniskor. Hans kropp, hwars öfra del war betäckt med
fjäder och den nedra war omslingrad af ormar, war så
stor, at hufwudet räckte up i himmelen. Han war gift
med Echidna, och sammanaflade med henne alla fabelns
widunder. T. war knappast upstigen ur jorden, före än
han beslöt at förklara Gudarne krig och hämnas de
besegrade Jättarne. Han närmade sig derföre til
himmelen, och skrämde gudarne med sin gemena figur så,
at de alle flydde til Egypten. Jupiter kastade et
åskslag på honom men rispade honom blott i huden. T.
grep Jupiter midt om lifwet, afhögg hans armar och ben
med en demantlie, och stängde in honom i en kula,
under wård af et widunder som war hälften flicka och
hälften orm. Mercurius och Pan öfwerraskade likwäl
dess waksamhet, och återgåfwo Jupiter hans armar och
händer. Guden återwann sin styrka, steg up i sin wagn
som drogs af wingade hästar, förföljde T. med sådan
listighet, och slog honom så ofta med sin åska, at han
slutligen utsträckte honom på berget Ætna, hwarutur T.
i ewighet utspyr lågor.” – Man tror at T. war broder
til Osiris; men missnöjd med sin arfslott, fattade han
et outsläckligt hat til honom, hwilket slutade med
dess mord. Osiris son, Orus, hämnades sin faders död,
och befriade Egypten ifrån den blodtörstiga tyrannen.
Han föreställdes stundom under bild af en warg,
stundom såsom en krokodil eller flodhäst. Oftast är
han afbildad såsom en ful och rödhårig man; också
offrades åt honom endast röda oxar, och åsnan, som i
Egypten wanligen är röd, war hans mest älskade djur.
Man har i T. trott sig se Sunnanwädret, så frugtadt i
Egypten för dess starka hetta och den härjande torka
det förorsakar. När denna brännande wind utgör öfwer
Egypten strömmar af eld, offras de Egyptierne åt T.
Woro deras böner fruktlösa, lemnade de et fritt lopp
åt sitt hat, öfwerhopade T. med smädelser, woro
owettige mot alla rödhårige, som de trodde wara hans
afbild, och kastade en åsna utföre en brådstupa. 2. –
Ett af Priapi tilnamn.
TYR 1. – (Nord. M.); krigets och Wisdomens Gud, nämnes
i Lokasenna, och har förmodligen i en sednare tid
blifwit uptagen ibland Gudarnes antal. I den prosaiska
Eddan tecknas han på följande sätt: Han är mycket
djerf och modig; samt råder öfwer segern i krig,
hwarföre ock krigsmän
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
