Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - T - Typhoeus ...
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has been proofread at least once.
(diff)
(history)
Denna sida har korrekturlästs minst en gång.
(skillnad)
(historik)
fötterna, för at dermed wisa huru
trogna hustrur böra wara obrottsliga
emot sina män, eller enligt andra,
för at hämnas på Gudinnan derföre
at hans döttrar woro så otuktiga.
Då han såg at flere Grekiske furstar
friade til Helena, sammankallade han
alla hennes friare, offrade en häst i
deras narwaro, och lät dem aflägga
en ed på offret, at alle skulle hämnas
Helena och hennes gemål, om
någondera af dem blefwe förolämpad.
TYPHOEUS, en af Jättarne som
wille afsätta Jupiter; han war en
son af Jorden och Titan. Pindarus
säger, at han hade 100 hufwuden och
upfostrades i en kula i Cilicien. Han
förblandas ofta med Typhon. Wid
Jättarnes nederlag war han den
ende som räddade sig och åter började
kriga mot Jupiter; men slutligen blef
han besegrad och kastad under
klipporna på ön Inarime, nu Ischia.
Innan sitt nederlag blef han kär i
Venus och förföljde henne ända til
stränderna af Euphrat; och hon räddades
endast derigenom at twå fiskar förde
henne och sonen öfwer til andra
stranden. Dessa twå fiskar utgöra nu
stjernbilden Fiskarne i Djurkretsen.
1. TYPHON, en rygtbar Jätte,
son af Tartarus och Jorden. Heliodorus
berättar: “då Juno blef upbragt
deröfwer at Jupiter hade födt fram
Pallas utan qwinnas biträde, beswor
hon himmel, jord och alla Gudar, at
äfwen tillåta henne framföda et barn,
utan Guds eller mans tilhjelp;
derefter slog hon med handen på jorden
och lät derur upstiga dunster hwaraf
danades den frugtanswärde T., et
widunder med 100 hufwuden. Ur
hans 100 munnar utgingo förtärande
lågor och så rysliga wrålningar, at
han skrämde både gudar och
menniskor. Hans kropp, hwars öfra del
war betäckt med fjäder och den nedra
war omslingrad af ormar, war så
stor, at hufwudet räckte up i
himmelen. Han war gift med Echidna, och
sammanaflade med henne alla fabelns
widunder. T. war knappast upstigen
ur jorden, före än han beslöt at
förklara Gudarne krig och hämnas de
besegrade Jättarne. Han närmade sig
derföre til himmelen, och skrämde
gudarne med sin gemena figur så, at de
alle flydde til Egypten. Jupiter
kastade et åskslag på honom men
rispade honom blott i huden. T. grep
Jupiter midt om lifwet, afhögg hans
armar och ben med en demantlie, och
stängde in honom i en kula, under
wård af et widunder som war
hälften flicka och hälften orm.
Mercurius och Pan öfwerraskade likwäl dess
waksamhet, och återgåfwo Jupiter
hans armar och händer. Guden
återwann sin styrka, steg up i sin wagn
som drogs af wingade hästar,
förföljde T. med sådan listighet, och slog
honom så ofta med sin åska, at han
slutligen utsträckte honom på berget
Ætna, hwarutur T. i ewighet
utspyr lågor.” – Man tror at T. war
broder til Osiris; men missnöjd med
sin arfslott, fattade han et
outsläckligt hat til honom, hwilket slutade
med dess mord. Osiris son, Orus,
hämnades sin faders död, och befriade
Egypten ifrån den blodtörstiga
tyrannen. Han föreställdes stundom
under bild af en warg, stundom såsom
en krokodil eller flodhäst. Oftast är
han afbildad såsom en ful och
rödhårig man; också offrades åt honom
endast röda oxar, och åsnan, som i
Egypten wanligen är röd, war hans
mest älskade djur. Man har i T.
trott sig se Sunnanwädret, så
frugtadt i Egypten för dess starka hetta och
den härjande torka det förorsakar.
När denna brännande wind utgör
öfwer Egypten strömmar af eld,
offras de Egyptierne åt T. Woro deras
böner fruktlösa, lemnade de et fritt
lopp åt sitt hat, öfwerhopade T. med
smädelser, woro owettige mot alla
rödhårige, som de trodde wara hans
afbild, och kastade en åsna utföre en
brådstupa.
2. – Ett af Priapi tilnamn.
1. TYR (Nord. M.); krigets och
Wisdomens Gud, nämnes i Lokasenna,
och har förmodligen i en sednare tid
blifwit uptagen ibland Gudarnes
antal. I den prosaiska Eddan tecknas
han på följande sätt: Han är mycket
djerf och modig; samt råder öfwer
segern i krig, hwarföre ock krigsmän
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
