- Project Runeberg -  Ordbok i fabelläran eller Allmän mythologi / Sednare delen /
590

(1831-1836) [MARC] Author: Carl Erik Deléen
Table of Contents / Innehåll | << Previous | Next >>
  Project Runeberg | Catalog | Recent Changes | Donate | Comments? |   

Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - T - Tyranniet ...

scanned image

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Below is the raw OCR text from the above scanned image. Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan. Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!

This page has been proofread at least once. (diff) (history)
Denna sida har korrekturlästs minst en gång. (skillnad) (historik)

böra åkalla honom. Det är et
ordspråk om den, som öfwerträffar andra
i mannamod och aldrig flyr, at han
är Tyrtapper. Han är äfwen så wis,
at man pläga säga om en särdeles
klok man: han är så wis som Tyr.
Men han är icke ansedd såsom en
fredsstiftare ibland menniskor. Et
prof på hans djerfhet är, at när
Asarne lockade Fenrisulfwen at låta
binda sig wid fjettern Gleipner,
trodde han icke at de wille lösa honom
igen, förr än Tyr til försäkring stack
sin hand i hans mun. Då Asarne
sedan icke wille lösa Fenris-ulfwen,
afbet han handen på det ställe som
nu heter Ulfleden. Från den tiden är
Tyr enhändt. Han kallades den
enarmade Asen och Ulfwens fosterfader.

2. – En Jätteson af Hymer. Se
THOR.

TYRANNIET (Sinneb. l.). Det
afmålas under bild af en mycket blek
qwinna med förwirrad upsyn.
Kronan är af jern, spiran et bart swärd.
Hon är pansarklädd och framräcker et
ok; roben är bestänkt med blodfläckar.
Wid fötterna ligga kedjor, uplösta
spöknippor, bilor och andra
straffwerktyg. Til dessa emblemer kunde
läggas en jernkrona, hwars spetsar
intränga i hufwudet och Damoklis
swärd hängande öfwer figuren. – I
den stora medalj som provinsen
Virginien i Amerika låtit slå år 1776
är T. wäl utmärkt. På ena sidan
ses Dygden, republikens Skyddsande,
klädd såsom Amazon; i ena handen
håller hon en lans, och et swärd i
den andra; under fötterna ligger T.,
föreställd såsom en man, från hwars
hufwud kronan är fallen; han håller,
kedjor i ena handen och en gissel i
den andra. I afskärningen läses
under Dygden Virginia, och under T.
Sic semper tyrannis (gånge så
alltid med tyrannerne); på baksidan
ses Friheten med sin staf och hatt:
sin mössa; bredwid henne står Ceres,
som håller et fullhorn, och på andra
sidan et sädesax; i bakgrunden äro
ewighetens emblemer: cirkeln och
Phenix, och omkring läsas orden: Deus
nobis hæc otia fecit
(en Gud oss
skänkt den hwila wi njute).

TYRANNUS, son af Pheresaus.

TYRBE, en högtid som folket i
Achaja firade til Bacchi ära, och
hwarwid rådde yttersta willerwilla och
förwirring.

TYRBENUS, ett af Apollos tilnamn.

TYRE, et werktyg som Lapparne
begagna til sina trollkonster. Scheffer
beskrifwer det på följande sätt:
“Tyre är en rund kula af en nöts eller
litet äples storlek, gjord af det finaste
dun, öfwerallt blank och så lätt som
woro den ihålig. Dess färg är
blandad med gult, grönt och grått, men
det gula är rådande. Lapparne
pläga sälja den: också skall den wara
likasom lefwande och hafwa rörelse,
så at den som köpt en sådan, kan
skicka den på hwem han behagar. Den
går såsom en hwirfwelwind. Möter
den på sin wäg någon lefwande
warelse, emottager denna det onda som
war ämnadt åt en annan.

TYRES, broder til Teuthras, en af
Æneas’ följeslagare i kriget emot
Turnus.

TYRIA, en af Ægypti gemålen
med hwilken han hade Clitus,
Sthenelus och Chrysippus.

TYRIMNUS, en afgud i staden
Thyatira i Lydien. Han hade sitt tempel
i staden likasom för at waka öfwer
honom. Allmänna lekar firades til
hans ära.

TYRIUS, et tilnamn för Herkules,
som hade gjort et tåg til Indien.
Tyrus ärade honom med en särskilt
dyrkan.

TYRME, en afgud på
Canarie-öarna, ställd på spetsen af et berg. Hans
mest nitiske tilbedjare kastade sig til
hans ära utföre detta berg, under det
de upgåfwo glädjeskri, i den
öfwertygelse at detta offer förskaffade deras
befriade själ en outsäglig och
forfarande sällhet.

TYRO, dotter af Salmoneus och
Alcidice. Homerus säger at hon
älskade ömt den guddomliga floden
Enipeus, och hon tvistades på dess
stränder. Neptun antog flodens
gestalt och besof T., under det at
böljan utgjorde et hwalf omkring dem.
Han ingaf henne en ljuflig slummer,
och efter wäl förrättadt wärf sade

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Project Runeberg, Sun Dec 10 00:11:49 2023 (aronsson) (diff) (history) (download) << Previous Next >>
https://runeberg.org/fabellaran/2/0596.html

Valid HTML 4.0! All our files are DRM-free