Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - T - Tyromantien ...
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has been proofread at least once.
(diff)
(history)
Denna sida har korrekturlästs minst en gång.
(skillnad)
(historik)
591
sade han til henne, at hon inom årets slut skulle föda
twå förträffliga barn, hwilka i framtiden skulle
blifwa Jupiters mägtige tjenare. Hon framfödde också
Pelius och Nelevs, af hwilka den förre regerade i
Jolchos och den andre i Pylos. Enligt andra blef hon
så illa behandlad af sin styfmoder, Sidero, at hon
måste öfwergifwa sin faders palats och gå at begråta
sin olycka på stränderna af floden Enipeus, som rörd
af medlidande, gifte sig med henne och fick sonen
Nelevs. När denne blef stor, förföljde han och modern
Sidero ända in i Junos tempel, der de dödade henne.
Hon kallas ofta Salmonis efter sin fader Salmoneus.
Tyro gifte sig sedan med Kretheus, en ättling as
Æolus, och hade med honom Æson, Pheres och Amithaon.
TYROMANTIEN, et slags spådom förmedelst ost.
TYRRHENIER, de fordne inwånarne i Toscana. Plutarch
anser Etrurier eller Toscaner såsom de widskepligaste
af alla folkslag. Det war ifrån dem som Romarme hade
ej allenast sina augurier, auspicier och andra
religions-ceremonier, utan äfwen klädedrägter för
konungar, magistrats-personer, Pontifices och prester.
TYRRHENOLETES, et Bacchi tilnamn, emedan han dödade de
tyrrhenske sjömännen.
TYRRHENUS, 1. – upsyningsman öfwer konung Latini
herdar, understödde Lavinias flykt i skogen ; efter
Æneas’ död byggde han åt henne en hydda som war känd
af ganska få, bewarade hemligheten myckaf noga, och
framställde henne för folket, då nationens misstankar
twingade Afcanius at låta söka rätt på henne för at
rättfärdiga sig sjelf. Se LAVINIA. 2. – Son af Atys 6,
gaf sitt namn åt et landskap i Italien, dit han fört
en coloni af Lydier, hwars efterkommande woro mycket
widskeplige.
TYRRHIDES, Tyrrhi barn.
TYRRHUS, herde öfwer konung Latini hjordar. En hjort
som han hade tamt och blef dödad af Ascanius, war
första orsaken til kriget emellan Trojaner och Latiner.
TYRSIS, Saturni palats på baleariska öarna.
TYSKLAND (Sinneb. l.) föreställes på medaljer under
bilden af en stående qwinna, som i ena handen håller
et spjut, och i den wenstra en lång sköld som hwilar
emot jorden. På moderna taflor ses Tyskland såsom en
majestätisk qwinna med kejserlig krona på hufwudet och
romerska örnen wid sidan. Stundom stöder hon sig emot
en glob, som utmärker Tyska Riket.
TYSTLÅTENHETEN (Sinneb. l.), en qwinna af mogen ålder,
som betäcker ögon och mun, för at hwarken se eller tala.
TYSTNADEN, 1. – en allegorisk guddomlighet, känd under
skapnad af en ung man, som håller fingret på munnen
eller har den öfwerbunden med en bindel, och med andra
handen tecknar at man bör tiga: hans attribut är en
persikogren. De gamle helgade detta träd åt
Harpokrates, emedan löfwet liknar en menniskotunga.
Ammianus Marcellinus säger, at hos de gamle Perser,
plägade Rikets högste embetsmän, som suto i konungens
råd, dyrka Tystnaden som en Gud, Ariosto, i sin
beskrifning öfwer Sömnens grotta, ställer Tystnaden at
bewaka ingången; han har filtsockor på fötterna och är
klädd i swart mantel, för at utmärka det Tystnaden är
Nattens wän. 2. – Tystnaden war strängt anbefalld wid
Mysterierna; och en härold ålade den med dessa ord:
Hoe age: faveto linguis, pascito linguam. 3. – På
Augurernes språk war tystnad eller Silentium et ord
som betecknade det som war utan wank eller lyte.
TYYTIKKI (Finn. M.). Ikornarnes patronessa.
TZAR-MORSKOJ, Hafwets Gud hos Slawerne.
TÅLAMODET (Sinneb. l.) Ripa utmärker det genom en
qwinna af mogen ålder, sittande på en sten med et ok
på axlarna, hopknäppta händer och försänkt i sorg,
samt med nakna fötterna på en törneknippa. Man kan
tillägga en grön klädnad, en symbol af hoppet. Andre
uttrycket Tå-
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>