Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - T - Tyromantien ...
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has been proofread at least once.
(diff)
(history)
Denna sida har korrekturlästs minst en gång.
(skillnad)
(historik)
han til henne, at hon inom årets slut
skulle föda twå förträffliga barn,
hwilka i framtiden skulle blifwa Jupiters
mägtige tjenare. Hon framfödde
också Pelius och Nelevs, af hwilka den
förre regerade i Jolchos och den
andre i Pylos. Enligt andra blef hon
så illa behandlad af sin styfmoder,
Sidero, at hon måste öfwergifwa sin
faders palats och gå at begråta sin
olycka på stränderna af floden
Enipeus, som rörd af medlidande, gifte
sig med henne och fick sonen Nelevs.
När denne blef stor, förföljde han och
modern Sidero ända in i Junos
tempel, der de dödade henne. Hon
kallas ofta Salmonis efter sin fader
Salmoneus. Tyro gifte sig sedan
med Kretheus, en ättling af Æolus,
och hade med honom Æson, Pheres
och Amithaon.
TYROMANTIEN, et slags spådom
förmedelst ost.
TYRRHENIER, de fordne
inwånarne i Toscana. Plutarch anser
Etrurier eller Toscaner såsom de
widskepligaste af alla folkslag. Det war
ifrån dem som Romarme hade ej
allenast sina augurier, auspicier och
andra religions-ceremonier, utan äfwen
klädedrägter för konungar,
magistratspersoner, Pontifices och prester.
TYRRHENOLETES, et Bacchi
tilnamn, emedan han dödade de
tyrrhenske sjömännen.
1. TYRRHENUS, upsyningsman
öfwer konung Latini herdar,
understödde Lavinias flykt i skogen ; efter
Æneas’ död byggde han åt henne en
hydda som war känd af ganska få,
bewarade hemligheten myckaf noga,
och framställde henne för folket, då
nationens misstankar twingade
Afcanius at låta söka rätt på henne för
at rättfärdiga sig sjelf. Se LAVINIA.
2. – Son af Atys 6, gaf sitt namn
åt et landskap i Italien, dit han fört
en coloni af Lydier, hwars
efterkommande woro mycket widskeplige.
TYRRHIDES, Tyrrhi barn.
TYRRHUS, herde öfwer konung
Latini hjordar. En hjort som han
hade tamt och blef dödad af Ascanius,
war första orsaken til kriget emellan
Trojaner och Latiner.
TYRSIS, Saturni palats på
baleariska öarna.
TYSKLAND (Sinneb. l.) föreställes
på medaljer under bilden af en
stående qwinna, som i ena handen håller
et spjut, och i den wenstra en lång
sköld som hwilar emot jorden. På
moderna taflor ses Tyskland såsom en
majestätisk qwinna med kejserlig
krona på hufwudet och romerska örnen
wid sidan. Stundom stöder hon sig
emot en glob, som utmärker Tyska
Riket.
TYSTLÅTENHETEN (Sinneb. l.),
en qwinna af mogen ålder, som
betäcker ögon och mun, för at hwarken
se eller tala.
1. TYSTNADEN, en allegorisk
guddomlighet, känd under skapnad af en
ung man, som håller fingret på
munnen eller har den öfwerbunden med
en bindel, och med andra handen
tecknar at man bör tiga: hans attribut
är en persikogren. De gamle helgade
detta träd åt Harpokrates, emedan
löfwet liknar en menniskotunga.
Ammianus Marcellinus säger, at hos de
gamle Perser, plägade Rikets högste
embetsmän, som suto i konungens
råd, dyrka Tystnaden som en Gud,
Ariosto, i sin beskrifning öfwer
Sömnens grotta, ställer Tystnaden at
bewaka ingången; han har filtsockor på
fötterna och är klädd i swart
mantel, för at utmärka det Tystnaden är
Nattens wän.
2. – Tystnaden war strängt
anbefalld wid Mysterierna; och en
härold ålade den med dessa ord: Hoe
age: faveto linguis, pascito
linguam.
3. – På Augurernes språk war
tystnad eller Silentium et ord som
betecknade det som war utan wank
eller lyte.
TYYTIKKI (Finn. M.).
Ikornarnes patronessa.
TZAR-MORSKOJ, Hafwets Gud hos
Slawerne.
TÅLAMODET (Sinneb. l.) Ripa
utmärker det genom en qwinna af
mogen ålder, sittande på en sten med
et ok på axlarna, hopknäppta händer
och försänkt i sorg, samt med nakna
fötterna på en törneknippa. Man
kan tillägga en grön klädnad, en
symbol af hoppet. Andre uttrycket
Tålamodet
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>