Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - U - Ulysses ...
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has been proofread at least once.
(diff)
(history)
Denna sida har korrekturlästs minst en gång.
(skillnad)
(historik)
hela werlden (af grekiska ordet
odyssein, frugta). U. war en wältalig,
fin, listig och illparig furste; genom
sina konster bidrog han lika mycket
til Trojas intagande, som de öfrige
grekiske Generalerne genom deras
tapperhet. Homerus gifwer honom det
loford at i rådslag war han jemngod
med Jupiter. Han hade icke warit
lange gift med den sköna Penelope,
då han måste ut i trojanska kriget.
Kärleken til hans unga gemål ingaf
honom flera förslag at stadna qwar
hos henne. Han försökte stundom at
göra sig tokig, och företog sig at
plöja wid hafsstranden med twenne djur
af olika slag, och at sedan så salt.
Men Palamedes uptäckkte listen, och
lade den lilla Telemach i en fåra.
Som U. icke wille skada sin son,
lyfte han up plogen och wisade dermed
at han icke war galen. Sedermera
uptäckte han Achilles, som lefde på
Skyros, förklädd til flicka. U.
gjorde Grekerne stora tjenster i kriget:
det war han som borttog Palladium
med tilhjelp af Diomedes, hwilken
dödade Rhesus och bortförde hans
hästar; han förstörde Laomedons graf, och
twingade Philoktetes, ehuru hans owän,
at följa honom til Troias belägring
och taga med sig Herkulis pilar; alla
dessa saker stodo i närmaste
sammanhang med Trojas öden, och utan dem
kunde det icke intagas. Då Achilles
war död, tildömdes hans wapen U.
framför Ajax. När han reste hem i
från Troja utmärkte honom flera
äventyr, som äro ämnet för
Homeri Odysse. En storm kastade honom
först på Cikoniernes kust, et folkslag
i Thracien, der han förlorade flera af
sina kamrater; derifrån drefs han til
Lotophagernes kust i Afrika, der någre
af besättningen öfwergåfwo honom.
Wädren förde honom sedan til
Cyklopernes land på Sicilien, der han
möttes af de största faror (Se
POLYPHEMUS). Ifrån Sicilien begaf han
sig til Wäderguden Æolus; derifrån
til Lestrigonerne, hwarest han såg 11
af sina skepp förgås; och med det
enda fartyg han hade qwar, seglade han
til ön Æa och bodde hos Circe et
helt år; derifrån nedsteg han til
underwerlden, för at rådfråga Tiresias
om sina förestående öden. Han
undkom lyckligt både Circes och
Sirenernes kjusande behag, samt undwek
Scylla och Charybdis; men i en ny
storm förgingos hans skepp och alla
hans kamrater, och han kom ensam
til Calypsos ö. "Sju år dwaldes jag
här, säger han, och fuktade städse med
tårar de guddomliga kläder, som mig
Calypso förärat. Men när i årens
krets det åttonde redan sig hwälfde
fram, hon mig muntrade sjelf och böd
mig begifwa mig hemåt, antingen
Zeus det befallt, eller sinnet hos
henne förändrats.” Han fick af henne
en flotta, och kom med mycken
swårighet til Pheakiernes ö, hwarifrån
han sedan, med konung Alcinoi
tilhjelp, anlände til Ithaka, efter 20
års frånwaro. – Som flere furstar
ibland hans grannar trodde honom
wara död, inqvarterade de sig i hans
palats och förstörde hans egendom.
För at öfwerraska dem, måste han
anwända förklädning. Homerus säger:
“Minerva rörde honom med stafwen;
härliga huden hon torkade fast på hans
böjliga lemmar, tog från hufwudet
bort hans glänsande hår och en
gammal gråhårig gubbes skinn kring alla
hans lemmar hon lade, och hans
ögon, så sköna förut, förwred hon
derefter: sedan höljde hon honom
omkring en usel och trasig mantel och
lifrock, smutsig och stygg och
wämjeligt nedrökt; hastiga hjortens hud hon
kastade ofwanpå detta, wid men
blottad på hår, och honom en käpp och
en wäska räckte hon, sliten och ful,
och hwars rem war af trasor
ihopsnodd.” – U. uptäckte sig först för
sin son Telemach; de rådgjorde om
bästa sättet at bli af med sina
fiender, och Minerva återgaf honom sin
förra förklädning. – Wid porten til
sitt palats blef han igenkänd af sin
trogna hund Argos, som han lemnat
hemma när han reste til Troja, och
som nu dog af glädje at återse sin
gamla husbonde. – U. språkar med
Penelope, utan at wara igenkänd: han
berättar för henne en diktad historie,
och säger at U. gjort honom et besök
på Kreta, när han for til Troja, samt
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
