Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - U - Uranbad ...
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has been proofread at least once.
(diff)
(history)
Denna sida har korrekturlästs minst en gång.
(skillnad)
(historik)
synlige när de wilja, och förflytta sig
hwart som helst för at göra skada;
också frugtar folket dem mycket och
bär til dem et dödligt hat; får det
i någon, slår det utan
barmhertighet genast ihjel honom. – I
Portugals historie, tryckt 1581, omtalas
en konung på nämnde ö, som skänkte
en Portugisisk officer, wid namn
Brittio, 12 af dessa Uraner, dem han
nyttjade på sina ströftåg hos folken i
Tidor, der han genom dem lät döda
mycket folk. För at bli förwissad at
de hade all den magt man tilskref dem,
lät han hänga up en bland dem så
at han omöjligt kunde hjelpa sig sjelf;
dagen derpå war han förfwunnen.
Brittio skickade likwäl packet
tilbaka, emedan han icke wille wäcka
den misstanken hos konungen i Tidor
at han begagnade djeflar i kriget
emot honom.
URANBAD, se URAN I.
1. URANIA (Sinneb. l.), eller den
himmelska Venus, war dotter af
Himmelen och Ljuset: enligt de gamle
war det hon som lifwade hela
naturen, och som wakade öfwer
aflelsewerket. U. ingaf endast en kysk kärlek,
då den jordiska Venus deremot
förestod de sinnliga nöjena. Pausanias
berättar, at på Cythera låg et
Venus U:s tempel, som ansågs wara det
äldsta och rygtbaraste bland alla de
tempel Venus hade i hela Grekland;
gudinnans bildstod föreställdes
bewäpnad: hon hade et annat tempel i
Elis, hwars bild war af guld och
elfenben, och gjord af Phidias.
Gudinnan höll ena foten på en sköldpadda,
för at utmärka den kyskhet och
sedesamhet som woro henne egna, ty,
enligt Plutarch, är sköldpaddan en
symbol af indragenhet och tystnad,
så passande för en gift hustru.
Herodotus berättar, at Perserne hade
lärt af Assyrier och Araber, at offra
åt U. eller den himmelska Venus. U.
och Bacchus woro de förnämste
guddomligheterne hos Araberne.
2. – Den af Muserne som
förestod Astronomien. Man har målat
henne klädd i en azurblå klädning,
krönt med stjernor, och med båda
händerna understödande en himlaglob den
hon tyckes mäta, eller ock en glob
bredwid sig hwilande på en trefot,
med flera mathematiska instrumenter.
Musen U. på Capitolium håller i
ena handen en tub och i den andra
et hoprulladt papper hwarpå ses
djurkretsens tecken. Enligt Catullus
blef U. genom Bacchus moder til
Hymenæus, och, enligt Hyginus,
hade hon Linus med Apollo.
3. – En af Oceaniderna.
URANIÆ, himmelska Nymfer, som
styrde himlasfererne.
URANUS, se CŒLUS.
1. URBANI, stadsgudar, woro,
enligt Ennius, följande: Apollo, Ceres,
Diana, Juno, Jupiter, Mars,
Mercurius, Minerva, Neptunus, Venus,
Vesta och Vulcanus.
2. – Et tilnamn för Larerna.
URCHENDI (Ind. M.) en liten
fasta. Man bör åta blott en gång
om dygnet. Se OBARASSON.
URD (Nord. M.) det förflutna:
den första af Nornorna.
URDAR-BRUNNEN (Nord M.)
Urds källa, Tidens källa, flöt unher
den rot af det heliga askträdet
Ygdrasil, som sträckte sig til himmelen.
Til denna brunn redo Asarne
dagligen öfwer Bifrost, at hålla sina
rådslag. Nornorna hade wid denna brunn
sin sal, och twenne swanor summo i
wågorma. Prosaiska Eddan säger, at
denna brunnens watten war så heligt,
at allt som deri neddoppades, blef
hwitt, likt den hinna som heter
Skiall, och innantil omgifwer
eggskalet. I början troddes Daggen
upkomma af de droppar, som nedföllo
från Ygdrasill, sedan den af
Nornorna blifwit stänkt med watten ur U.
En sednare Myth säger, at Daggen
war det skum, hwilket neddröp ifrån
betslet på Nattens häst Rimfaxe.
UREGGET, se under EGG.
URESIPHOITES, bergsbo, et
tilnamn för Bacchus och Apollo.
URFADER, ett af Odins namn.
URGHIEN (Ind. M.), en af de
förnämsta gudamagter i Thibet, född
af en blomma, menniska och gud.
URICATI-TIRUNAL (Ind. M.)
en indisk fest som infaller 8:de dagen
fester fullmåne i månaden Avani (Aug):
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
