Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - U - Uriel ...
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has been proofread at least once.
(diff)
(history)
Denna sida har korrekturlästs minst en gång.
(skillnad)
(historik)
det är Ouichenas födelsedag, och
firas i Wischnus tempel; i nio dygn
föres guden i procession omkring
gatorna. Denna högtid firas i
synnerhet af herdar, til åminnelse deraf at
Quichena blef hos dem upfostrad,
man upreser små riskojor eller tält
utanför tempelportarne och wid
korswägarna. – Midti dessa kojor
uphänges en kokosnöt, i hwilken sättes en
Fanon, et silfwermynt som är wärdt
6 sous. Nöten hänger wid en tråd,
hwars ena ända sitter utanför kojan,
så at man dermed kan höja eller
sänka kokosnöten. – Herdeskrået, eller
åtminstone de som bibehålla deras
ursprungliga tilstånd, spatsera
tilsamman på gatorna; och när de komma
til dessa riskojor, böra de, för at få
gå widare, med käppar krossa den up
hängda kokosnöten, hwilket man söker
at genom dess höjning eller sänkning
för dem göra så swårt som möjligt.
URIEL (Rabb. M.). Enligt
Rabbinernes lära förestår erke-ängeln
Michael öster, Raphael wester, Gabriel
norr och Uriel söder. De twå
förste äro den guddomliga mildhetens
tjenare, de twå sednare rättwisans
och stränghetens.
URIM och THUMMIM, ljus och
fullkomlighet. Skrifttolkarne äro icke
ense om rätta förståndet af dessa ord.
Någre påstå at det war twenne
bilder som lägo inne uti bröstskölden,
och som gåfwo munteliga gudaswar.
Flere Rabbiner tro at det war
Tetragrammaton, eller Jehovahs
outsägliga namn, ingrafwet på et
hemlighetsfullt sätt i bröstskölden, och at
den deraf hade förmågan at gifwa
orakel. Andre föregifwa at de i
allmänhet woro saker af en
hemlighetsfull natur, inneslutne i bröstskölden,
och som gåfwo öfwerste-presten magt
at lemna gudaswar då han hade
skölden på sig. – Hwad bruket af Urim
och Thummim angår, så nyttjades de
blott för at rådfråga Gud wid
swåra och högst wigtiga tilfällen, då
Statens, Folkets eller Församlingens
wäl war i fråga. Öfwerstepresten klädd
i sin skrud med embetesskölden
ofwanpå, framträdde til Gud framför
förbundets ark, icke inom förlåten, i
det allraheligaste, dit han ingick
endast på försoningsdagen, men
utanför förlåten i det heliga. Der stod
han med ansigtet wändt emot arken
och nådastolen, der Schekina hwilade:
och framställde det ämne hwarom den
Ewige borde rådfrågas. Enligt hwad
Rabbinerne påstå, läste presten Guds
swar i skenet och utwidgandet af de
i ädelstenarne ingrafna bokstäfwerna;
bakom honom i rät linie, men på
något afstånd och utanför der heliga
rummet, stod ödmjuk och
wördnadsfull den person som begärde
Guda-swaret, om det än war konungen sjelf.
URIN. Det ansågs för ogudaktigt
hos de gamle at kasta sitt watten på
et heligt rum. t.ex. i et tempel, en
flod eller källa. Under romerska
kejsarne gjorde smickret det til et brott
at dermed befukta deras stoder, och
polisen förtjente grofwa summor med
at lägga sin näsa i slika
högmålsbrott. Til förekommande af sådan
wanhelgelse på grafwar, plägade man
stundom ditsätta dessa ord:
Hospes. ad. hunc. tumulum. ne.
mejas.
Ossa.præcantur. tecta. hominis.
d. ä. O wandrare! på denna graf
ej pinka.
Dig derom bedja benen härinunder.
URIOS, et tilnamn som Grekerne
gåfwo Jupiter.
URNA. Et käril eller kruka hwari
askan efter brända menniskor
bewarades. Se ÖDE, MINOS. Den
nyttjades äfwen då spådomskonst öfwades.
Såsom wårwarumått höll Urnan ½
Amphora eller 4 Congii, eller efter
Swensk räkning 5 kannor, 19,05
tummingar, något öfwer 1½ qvarter.
UROS (Finn. M.). Et wattenrå,
beskrifwes såsom en liten oansenlig
gubbe med långt hår och skägg.
UROTALT, et namn hwarunder
Araberne dyrkade Bacchus ell. Solen.
URSKILLNING (Sinneb. l.) Den
föreställes genom en allwarsam och
anständigt klädd qwinna. Hennes
attributer äro et såll och en räfsa.
USAPIS, beundranswärd (Peruw.
M.), ett af den högsta Gudens namn
i Peru, annars kallad Pachakamak och
Viracocha.
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
