Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - V - Varlachimi-Noambu ...
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has been proofread at least once.
(diff)
(history)
Denna sida har korrekturlästs minst en gång.
(skillnad)
(historik)
en trädstam, så at han blir twå tum
tjock på sidorna, samt fyller den
sedan med krut och sönderstötta kol.
Stundom åtgå ända til 500 # krut.
Krutladdningen tilpackas mycket hårdt
i stocken, hwaräfter den omlindas med
färska remmar af en buffelhud. När
dessa hunnit torka bli de så starka som
jernband. Sedan fästes stocken wid
en stor gren. Då högtidsdagen är
inne, samla sig åskådarne hoptals.
Den som består festen, antänder då
swärmaren och afhugger i detsamma
de tåg hwarmed dem är fästad wid
grenen. Faller swärmaren på jorden
och der creverar, anses det för et högst
elakt tecken, som bebådar Gudarnes
wrede; men springer han uppe i
luften och stiger til en betydlig höjd, är
det et lyckligt tecken, och den som
består högtiden plägar wanligen
upbygga et tempel til den Gudens ära,
som är föremålet för hans dyrkan.
När det nya templet är färdigt,
öfwergifwa prästerne det förfallna, och
begifwa sig med sina afgudar til
deras nya boning.
VARLACHIMI-NOAMBU (Ind. M.),
en fest som infaller fredagen före
fullmånen i månaden Avani (Augusti).
Den firas blott af några få
Indianer, emedan om de fira den en enda
gång, måste dem alltid firas af dem
och deras efterkommande. Den är i
synnerhet antagen af Bajadererne,
emedan de då kunna förtjena pengar
af sina älskare och af dem som gå dit
för at dansa och sjunga. Högtiden
firas til ära för Laschmi hemma i
husen; man iakttager en liten fasta,
och fäster en gul bomullstråd,
karlarne omkring högra armen, och
qwinnorna omkring halsen. Brahmerne
infinna sig der för at göra Putche.
VARRONA (Ind. M.), en indiansk
gud, som wakar öfwer åskan och regnet.
VARTIAS (Ind. M.), hedniske
munkar, stiftade för mer än 2000 år
sedan, enligt hwad de sjelfwe föregifwa,
och som hafwa många kloster i
landskapet Lahor. De aflägga lydnads,
kyskhets och fattigdomslöfre. När
noviciatet är slutadt, kunna de icke
mera lemna Orden; deras General
äger likwäl magt at drifwa bort dem,
om de swårt förbryta sig emot sina
aflagda löften, i synnerhet emot
kysthetslöftet. Då drifwas de ej allenast
ifrån Orden, utan ifrån hela
stammen. Desse munkar byta ofta om
hemwist. Den förnämsta grundsatsen
i deras inrättning, är at icke göra
emot andra annat än hwad man will
ha gjorde emot sig sjelf. On någon
slår dem, så förswara de sig icke; de
få icke se en qwinna i ansigtet; de
lefwa af almosor, äta endast om
middagen, och ofta måste de wänta til
morgondagen för at få äta eller dricka.
De lägga sig wid solens nedgång, för
at icke bränna olja eller talg, och
ligga alla i samma rum, på bara
marken. Göra bön och läsa är deras
enda sysslosättning. Ibland dem
finnas de som tilbedja Gud i andanom;
men desse hafwa inga afgudar.
VARUCHE PARUPU, årens födelse
(Ind. M.) Denna fest firas den 11
April, första dagen i månaden
Chittere, som börjar det indianska året.
Den firas hemma i husen; och der
förrättas ceremonien Daromon til
aflidna förfäders ära. Man bör i
synnerhet gifwa almosor åt de fattige
och brahmerne; en god gerning på
den dagen gäller mer än 100 wid
andra tilfällen. Det öfriga af dagen
tilbringer Indianerne i nöjen och
kastas för at wara lycklige hela året,
emedan de tro at det beror af sättet
hwarpå de begynna det.
VARUNA (Ind. M.)
watten-anden. Han är wida mindre mägtig
än Mahadeva. Han föreställes
ridande på en delfin, och är den femte
af de Gudar som beskydda werldens
åtta hörn. Han regerar westra delen
deraf. Han ses äfwen rida på en
krokodil och hålla en piska i handen.
VASSUKELS (Ind. M.),första
stammen af rena andar eller Dewetas.
Se DEUTAS.
VAT (Siam. M.), Talapoinernes
kloster. För at få något begrepp om
dessa kloster, bör man föreställa sig en
stor fyrkantig plats, omhagnad blott
af en häck med bamburör. I
medelpunkten står et tempel.
Rundtomkring, längs utåt häcken äro upförde
små munk-celler, stundom i twå eller
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
