Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - V - Vates ...
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has been proofread at least once.
(diff)
(history)
Denna sida har korrekturlästs minst en gång.
(skillnad)
(historik)
tre rader. Dessa äro mycket små, och
likna tält hängande på pikar.
Platsen hwarpå templet står, är alltid
högre än dem der cellerne ligga. Den
är omgifwen af en mur, längs utåt
hwilken ligga betäckta galerier,
temligen lika klostren i Europa.
Omkring dessa galerier ses flere
afgudabilder, af hwilka någre äro förgylde,
och stå på en lägre mur som tjenar
til stöd för den större. Ifrån
tempelmuren til munkarnes celler är en
rymlig plats, som kan anses såsom
klostergård. I hwart kloster är en
sal, der talapoinerne samlas för at
rådpläga. Detta ställe är äfwen
bestämdt för at emottaga gåfwor och
offer af de fromme Siameserne, de
dagar då templet icke är öppet.
1. VATES (Celt. M.), et
collegium af Druider hos de gamle
Galler, som förrättade offren, samt kände
och förklarade naturliga ting.
2. – Et namn som wid Martis
högtid gafs åt en musicus som tillika
med Salierne sjöng Carmen
Sæculare.
1. VATICANUS (Mons), ett af
de sju bergen i Rom, så kalladt af
oraklen som der gafwos, a vaticiniis,
eller af guden Vaticanus, som forestod
dessa orakel.
2. – En Gud som gaf orakel på
et fält nära Rom. Han förblandas
ofta med Vagitanus. Denne Gud,
säger Varro, ansågs såsom
beskyddare och wårdare af de första försöken
med menniskorösten, emedan stafwelsen
va är den första som barn uttala,
hwaraf kommer ordet vagire, som
uttrycker deras skrik.
VEDAMS (Ind. M.) Så kallas
Indianernes äldste och mest ansedde
heliga böcker; de dyrka dem såsom
sjelfwa Guddomligheten, af hwilken
de tro dem wara en utflytelse och en
del tillika. De skulle rädas at
wanhelga deras namn, om de nämnde dem
utom i sina böner. Dessa arbeten äro
enligt deras tanka, omätliga och
oräkneliga; menniskans lifstid wore
för kort at lära dem; och okunnighet
som upkom af denna swårighet,
gjorde at den sanne Guden blef utan
tilbedjare. Wischnu förbarmade sig
öfwer de i mörker försänkta folken, och
lät utaf en del af sig sjelf födas
Viasser, som i ordning satte och
förkortade V., hwaraf han fick tilnamnet
Vede-Viasser; han bragte alltsamman
til 4 böcker och lärde dem åt 4
penitenter, Vajsambaener, Pajlaver,
Sajemuni och Sumandon, för at
utsprida dem i werlden och
fortplanta den indiska tron. V. handlade om
alla wettnskaper. De woro skrifne i
en så hög stil, sanningen talade i dem
i en så myndig ton, at ganska få
kunde begripa dem. De lärdaste
Bramer gjorde då uttolkningar öfwer dem,
hwilka Indianerne sedan satt i rang
med sina heliga böcker (Se SCHASTA).
V. prisade det högsta wäsendet under
åtskilliga attributer. För at hålla
folket i beroende, wisade bramerne
hwarje af dessa attributer en särskilt
dyrkan; men som Brachmanerne
lärde Guds enhet och deras tro war
alldeles motsatt den som innehölls i V.,
så beröfwade desse wise Bramerne de
heliga böckerna, hwaraf upkom et krig
i hwilket hälften af Indianerne
omkom, och V. förswunno. De
segrande Bramerne införde i stället
Schassta; men som V. gåfwo dem en
oinskränkt magt och satte dem öfwer
furstar och lagar, utspridde de at endast
den som handlade om magien war
förlorad. Säkraste medlet at
förwärfwa trowärdighet åt detta knep,
war at göra det til en tros-artikel.
Detta underläts icke heller, och detta
är grunden til Wischnus första
incarnation. Sedan, för at icke kunna
twinga dem at framwisa dessa böcker,
förbjödo de folket kännedom om dem,
förklarade det owärdigt at läsa dem,
och tilwällade sig ensame rättighet
dertil, såsom Guds ättlingar. Om
man nu för tiden sätter hårdt åt dem,
i detta ämne, säga de at V. ligga
förwarade i en kula i Benaris.
Ingen har kunnat få se dem, och man
känner hwarken öfwersättning eller
afskrift af dem; således är deras
tilwarelse åtminstone twifwelagtig; ty
det är otroligt at Bramernes girighet
kunnat motstå frestelsen at sälja dem.
VEDIUS, VEJOVIS, VEJUPITER,
den onde Guden. Romarne dyrkade
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
