Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - V - Vates ...
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has been proofread at least once.
(diff)
(history)
Denna sida har korrekturlästs minst en gång.
(skillnad)
(historik)
605
tre rader. Dessa äro mycket små, och likna tält
hängande på pikar. Platsen hwarpå templet står, är
alltid högre än dem der cellerne ligga. Den är
omgifwen af en mur, längs utåt hwilken ligga betäckta
galerier, temligen lika klostren i Europa. Omkring
dessa galerier ses flere afgudabilder, af hwilka någre
äro förgylde, och stå på en lägre mur som tjenar til
stöd för den större. Ifrån tempelmuren til munkarnes
celler är en rymlig plats, som kan anses såsom
klostergård. I hwart kloster är en sal, der
talapoinerne samlas för at rådpläga. Detta ställe är
äfwen bestämdt för at emottaga gåfwor och offer af de
fromme Siameserne, de dagar då templet icke är öppet.
VATES 1. – (Celt. M.), et collegium af Druider hos de
gamle Galler, som förrättade offren, samt kände och
förklarade naturliga ting. 2. – Et namn som wid Martis
dögtid gafs åt en musicus som tillika med Salierne
sjöng Carmen Sæculare.
VATICANUS 1.– (Mons), ett af de sju bergen i Rom, så
kalladt af oraklen som der gafwos, a vaticiniis, eller
af guden Vaticanus, som forestod dessa orakel. 2. – En
Gud som gaf orakel på et fält nära Rom. Han förblandas
ofta med Vagitanus. Denne Gud, säger Varro, ansågs
såsom beskyddare och wårdare af de första försöken med
menniskorösten, emedan stafwelsen va är den första som
barn uttala, hwaraf kommer ordet vagire, som uttrycker
deras skrik.
VEDAMS (Ind. M.) Så kallas JndianeTnes äldste och mest
ansedde heliga böcker; de dyrka dem såsom sjelfwa
Guddomligheten, af hwilken de tro dem wara en
utflytelse och en del tillika. De skulle rädas at
wanhelga deras namn, om de nämnde dem utom i sina
böner. Dessa arbeten äro enligt deras tanka, omätliga
och oräkneliga; menniskans lifstid wore för kort at
lära dem; och okunnighet som upkom af denna swårighet,
gjorde at den sanne Guden blef utan tilbedjare.
Wischnu förbarmade sig öfwer de i mörker försänkta
folken, och lät utaf en del af sig sjelf födas
Viasser, som i ordning satte och förkortade V., hwaraf
han fick tilnamnet Vede-Viasser; han bragte alltsamman
til 4 böcker och lärde dem åt 4 penitenter,
Vajsambaener, Pajlaver, Sajemuni och Sumandon, för at
utsprida dem i werlden och fortplanta den indiska
tron. V. handlade om alla wettnskaper. De woro skrifne
i en så hög stik, sanningen talade i dem i en så
myndig ton, at ganska få kunde begripa dem. De
lärdaste Bramer gjorde då uttolkningar öfwer dem,
hwilka Indianerne sedan satt i rang med sina heliga
böcker (Se SCHASTA). V. prisade det högsta wäsendet
under åtskilliga attributer. För at hålla folket i
beroende, wisade bramerne hwarje af dessa attributer
en särskilt dyrkan; men som Brachmanerne lärde Guds
enhet och deras tro war alldeles motsatt den som
innehölls i V., så beröfwade desse wise Bramerne de
heliga böckerna, hwaraf upkom et krig i hwilket
hälften af Indianerne omkom, och V. förswunno. De
segrande Bramerne införde i stället Schassta; men som
V. gåfwo dem en oinskränkt magt och satte dem öfwer
furstar och lagar, utspridde de at endast den som
handlade om magien war förlorad. Säkraste medlet at
förwärfwa trowärdighet åt detta knep, war at göra det
til en tros-artikel. Detta underläts icke heller, och
detta är grunden til Wischnus första incarnation.
Sedan, för at icke kunna twinga dem at framwisa dessa
böcker, förbjödo de folket kännedom om dem, förklarade
det owärdigt at läsa dem, och tilwällade sig ensame
rättighet dertil, såsom Guds ättlingar. Om man nu för
tiden fatter hardt åt dem i detta ämne, säga de at V.
ligga förwarade i en kula i Benaris. Ingen har kunnat
få se dem, och man känner hwarken öfwersättning eller
afskrift af dem; således är deras tilwarelse
åtminstone twifwelagtig; ty det är otroligt at
Bramernes girighet kunnat motstå frestelsen at sälja
dem.
VEDIUS, VEJOVIS, VEJUPITER, den onde Guden. Romarne
dyrkade
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
