Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - V - Vestenej ...
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has been proofread at least once.
(diff)
(history)
Denna sida har korrekturlästs minst en gång.
(skillnad)
(historik)
619
tals, morgon och afton, at tilbedja denna afgud, och
de sammankallas genom ringning. Offergåfworna bestå i
watten ur Ganges, ris eller betel, platanus, socker,
blomster och ren rökelse. De bära äfwen en liten lampa
full med ghi, (smält färskt smör), och en liten
klocka. Då de inträda i templet, uptända de lampan och
bränna sitt rökwerk, samt ställa dessa båda saker
framför afguden, tillika med andra offergåfwor;
derefter hälla de öfwer honom watten och ris, och
sätta honom en blomsterkrans på hufwudet; sedan börja
de at bedja, och emellan hwar bön ringa de med
klockan. Efter slutad bön, taga bramerne bort offren,
hwilka anses såsom dessa presters förnämsta underhåll.
I deras pagod står en tjur af trä, och en lefwande oxe
hålles på tempelgården.
VISTENEJ, se WISCHNU.
VISVAKARMAN (Ind. M.) den guddomlige smeden som smidde
gudarnes wapen i kriget emot Daityas eller Titanerne.
VITELLIA , en gudinna som dyrkades på flera ställen i
Italien. Det war ifrån henne som familjen Vitellius
räknade sitt ursprung.
VITIADERS (Ind. M.), sjette stammen af Deutas.
VITISATOR, som planterar winstockar, et Bacchi och
Saturni tilnamn.
VITIUM, en augural-term, elakt förebud. Då Comitia
woro samlade för at tilsätta embetsmän, betragtade
augurerne himmelen och undersökte mycket noga om ingen
ljungeld syntes, eller någon åska hördes. I sådant
fall kallades de utwalde embetsmännen vitiosi,
ofullständige.
VITRICUS, et tilnamn för Mars, som war son åt Jupiter,
hwilken icke hade någon del i hans födelse.
VITRINEUS, skyddsgud hos de gamle inbyggarne i
Northumberland.
VITRIX, et tilnamn för Venus.
VITTOLFA (Celt. M.) den äldsta Sibylla, af hwilken
alla de öfriga trodde sig härstamma.
VITULA, en romersk Gudinna som gjorde menniskorna
lustiga såsom kalfwar. Macrobius berättar at hon af
följande anledning blef räknad ibland Gudarnes antal.
I krfget emot Toscanerne lågo Romarne under och blefwo
slagne på flykten den 7 Juli, som derföre kallas
populi fuga, eller folkets flykt; men följande dagen
wunno de en fullkomlig seger. Offer anställdes, och i
synner»het en vitulatio, af tacksamhet för den
lyckliga framgången, och Gudinnan V. dyrkades. Man
offrade åt henne endast jordens afkastningar, emedan
de tjena til menniskans föda. Deraf kommer at någre
tro V. hafwa snarare warit en lifwets än glädjens
Gudinna, och at hon hade sitt namn af vita, lif, men
ej af vitulari, förlusta sig.
VITULATIO, et offer af jordens gröda, som anställdes
åt Gudinnan Vitula, i glädjen öfwer någon lycklig
framgång.
VITUMNUS, VITUNUS, en Gud som Romarne åkallade då et
barn war afladt, at det måtte lyckligen komma fram til
werlden. Augustinus säger at det wär en struntgud,
föga känd och ännu mindre omtalad.
VITZLIPUTZLI (Mex. M.) den rygcbaraste af Mexikanernes
Gudar. De påstå at det war han som förde dem til det
land de nu bebo, och lättade för dem inkräktningen
deraf. Dessa folk, som kallades Mexikaner efter deras
anförare Mexi, woro i början kringströfwande wildar.
De föllo in i landet hos et folk kalladt Navatelkas,
föranledde dertil af V:s löften, som förutsagt dem at
de skulle intaga landet, och sjelf tågades spetsen för
dem, buren af fyra prester, i en kista af säf. Han
ordnade marchen, och hans orakel, uprenade af
presterne, gällde såsom krigsråd. Mexikanerne måste
genomtåga en ofantlig landsträcka innan de hunno fram
til detta Canaan. Under hela marchen lifwade V. deras
mod genom lysande underwerk. Slutligen när de efter
många besvärligheter woro nära målet af deras bana,
gaf V. i en dröm tilkänna för en ibland presterne, at
Mexikanerne borde först slå ner sina bopålar på det
stället der de funno et fikonträd wäxande i en klippa,
och på dess grenar en örn med
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
