Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - V - Vestenej ...
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has been proofread at least once.
(diff)
(history)
Denna sida har korrekturlästs minst en gång.
(skillnad)
(historik)
tals, morgon och afton, at tilbedja
denna afgud, och de sammankallas
genom ringning. Offergåfworna bestå i
watten ur Ganges, ris eller betel,
platanus, socker, blomster och ren rökelse. De
bära äfwen en liten lampa full med
ghi, (smält färskt smör), och en liten
klocka. Då de inträda i templet,
uptända de lampan och bränna sitt
rökwerk, samt ställa dessa båda saker
framför afguden, tillika med andra
offergåfwor; derefter hälla de öfwer
honom watten och ris, och sätta
honom en blomsterkrans på hufwudet;
sedan börja de at bedja, och emellan
hwar bön ringa de med klockan.
Efter slutad bön, taga bramerne bort
offren, hwilka anses såsom dessa
presters förnämsta underhåll. I deras
pagod står en tjur af trä, och en
lefwande oxe hålles på tempelgården.
VISTENEJ, se WISCHNU.
VISVAKARMAN (Ind. M.) den
guddomlige smeden som smidde
gudarnes wapen i kriget emot Daityas
eller Titanerne.
VITELLIA , en gudinna som
dyrkades på flera ställen i Italien. Det
war ifrån henne som familjen
Vitellius räknade sitt ursprung.
VITIADERS (Ind. M.), sjette
stammen af Deutas.
VITISATOR, som planterar
winstockar, et Bacchi och Saturni tilnamn.
VITIUM, en augural-term, elakt
förebud. Då Comitia woro samlade
för at tilsätta embetsmän,
betragtade augurerne himmelen och undersökte
mycket noga om ingen ljungeld
syntes, eller någon åska hördes. I
sådant fall kallades de utwalde
embetsmännen vitiosi, ofullständige.
VITRICUS, et tilnamn för Mars,
som war son åt Jupiter, hwilken icke
hade någon del i hans födelse.
VITRINEUS, skyddsgud hos de
gamle inbyggarne i Northumberland.
VITRIX, et tilnamn för Venus.
VITTOLFA (Celt. M.) den äldsta
Sibylla, af hwilken alla de öfriga
trodde sig härstamma.
VITULA, en romersk Gudinna som
gjorde menniskorna lustiga såsom
kalfwar. Macrobius berättar at hon
af följande anledning blef räknad
ibland Gudarnes antal. I kriget
emot Toscanerne lågo Romarne
under och blefwo slagne på flykten den
7 Juli, som derföre kallas populi
fuga, eller folkets flykt; men
följande dagen wunno de en fullkomlig
seger. Offer anställdes, och i
synnerhet en vitulatio, af tacksamhet för
den lyckliga framgången, och
Gudinnan V. dyrkades. Man offrade åt
henne endast jordens afkastningar,
emedan de tjena til menniskans föda.
Deraf kommer at någre tro V.
hafwa snarare warit en lifwets än
glädjens Gudinna, och at hon hade sitt
namn af vita, lif, men ej af vitulari,
förlusta sig.
VITULATIO, et offer af jordens
gröda, som anställdes åt Gudinnan
Vitula, i glädjen öfwer någon
lycklig framgång.
VITUMNUS, VITUNUS, en Gud
som Romarne åkallade då et barn
war afladt, at det måtte lyckligen
komma fram til werlden.
Augustinus säger at det wär en struntgud,
föga känd och ännu mindre omtalad.
VITZLIPUTZLI (Mex. M.) den
rygcbaraste af Mexikanernes Gudar.
De påstå at det war han som förde
dem til det land de nu bebo, och
lättade för dem inkräktningen deraf.
Dessa folk, som kallades Mexikaner
efter deras anförare Mexi, woro i
början kringströfwande wildar. De
föllo in i landet hos et folk kalladt
Navatelkas, föranledde dertil af V:s
löften, som förutsagt dem at de skulle
intaga landet, och sjelf tågade i
spetsen för dem, buren af fyra prester, i
en kista af säf. Han ordnade
marchen, och hans orakel, uprepade af
presterne, gällde såsom krigsråd.
Mexikanerne måste genomtåga en
ofantlig landsträcka innan de hunno fram
til detta Canaan. Under hela
marchen lifwade V. deras mod genom
lysande underwerk. Slutligen när de
efter många besvärligheter woro
nära målet af deras bana, gaf V. i en
dröm tilkänna för en ibland
presterne, at Mexikanerne borde först slå
ner sina bopålar på det stället der de
funno et fikonträd wäxande i en
klippa, och på dess grenar en örn med
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
