Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - V - Vognofft ...
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has been proofread at least once.
(diff)
(history)
Denna sida har korrekturlästs minst en gång.
(skillnad)
(historik)
en liten fågel i klorna. Detta har
någon likhet med Judarnes tåg til
förlofwade landet. – V:s bildstod
liknade en menniska, som satt på en
thron, hwilande på en azurblå glob,
den de kallade Himmelen. Från
båda sidor af globen utgingo fyra
stafwar, i ändan liknande
ormhufwuden. Detta utgjorde et slags
bärarm, hwarmed de buro thronen, när
afguden fördes i procession. På
hufwudet hade V. en hjelm med fjädrar
af olika färger; den liknade en fågel
med näbb och kam af poleradt guld.
Upsynen war stygg och bister, och
ännu fulare genom twå blå ränder, den
ena i pannan, den andra utåt näsan.
Högra handen hwilade på en
slingrande huggorm, i st.f. käpp. I den
wenstra höll han 4 pilar, dem folket
wördade såsom en skänk af himmelen,
och en sköld med 5 hwita fjädrar i
kors. – Någre säga, at afguden
hade et lejonhufwud på magen,
flädermuswingar på axlarna, och
bockfötter. Hans tempel war omgifwet af
et stort kloster, dit årligen i Maj
månad strömmade mer än 20.000
personer, för at deltaga i de heliga
dansarna och andra ceremonier. Der
offrades flera lefwande menniskor, och
deras hufwuden uphängdes i en stor
skogspark som lydde under templet.
VOGNOFFT, en af de tre
undergudarne hos Cimbrerne. Se FRO.
VOLIANUS, en afgud som
dyrkades af sviket i det gamla Armorica,
och ansågs wara densamme som
Belenus. Någre som påstå at V.
betyder på Celtiska en brinnande ugn,
säga at han war eldens Gud.
VOLSCENS, en rutulisk
befälhafware, dödad af Euryali wän Nisud.
VOLTUMNA, wälwiljans Gudinna
hos Etrurierne.
VOLTURNALIA, fester til floden
Volturni ära.
VOLTURNALIS FLAMEN, prest hos
Guden Volturnus.
1. VOLTURNUS, Östanwädret.
2. – En flod i Italien och landet
Campanien, eller Terra di Lavoro,
wid hwars stränder såg staden Capua.
Folket i Campanien gjorde honom til
Gud och helgade åt honom et tempel,
der de sammanträdde för at
öfwerlägga om fina angelägenheter. I Rom
njöt han en synnerlig dyrkan.
Någre tro at han är densamme som
Voltumna.
VOLUCRIS, den flygföre, ett af
Lyckans tilnamn.
VOLUMNUS och VOLUMNA, Gud
och Gudinna som dyrkades wid
bröllop, för at göra de nygifte
makorne wälwilliga mot hwarandra.
Efter förlösningen har hwar af de
förlofwade sitt köns gudabild om
halsen, och utbytte den på bröllopsdagen.
Consul Balbus war den förste som
upbyggde et tempel åt dessa
gudamagter, och detta synes hafwa warit
förbehållet för förnämt folk. Pompeji
bröllop med Cæsars dotter ansågs
böra blifwa olyckligt, emedan det icke
firades i nämnde tempel.
VOLUPIA (Sinneb. l.) nöjets
Gudinna. Apulejus säger at hon war
dotter af Kärleken och Psyche. Hon
hade et litet tempel i Rom nära
sjöarsenalen. På dess altare, bredwid
hennes bild stod Gudinnan Angeronias.
V. föreställdes sittande på en thron
såsom en drottning, med Dygderna
wid hennes fötter, och war mycket blek.
VOLYSUS, en krigshöfding.
VOLUTINA, VOLUTRINA, en
romersk gudinna, som wakade öfwer
skalfrukrerna.
VREEHASPATE (Ind. M.)
höfding öfwer de goda Genier och
planeten Jupiter.
VRUKOLAKAS. Enligt de nyare
Grekers tanke äro de liken efter
bannlysta personer, som uplifwas af
djefwulen, hwilken begagnar deras
organer, samt låter dem gå, tala, äta och
dricka. Grekerne säga at man bör,
för at betaga honom denna magt,
taga V:s hjerta, sönderslita det och
begrafwa det för andra gången.
VRUTARRASSURER (Ind. M.)
en rygtbar jätte, som genom sin
grymhet twingade menniskorna at göra
honom til Gud, och åt honom gifwa de
offer som woro bestämde för gudarne.
Wischnu befriade werlden ifrån detta
widunder, då han antog
menniskoskapnad. (Se Wischnus 7:de
incarnation.)
VULCANALIA, Vulcani fest, den
13 Aug. firades i 8 dagar; som
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
