- Project Runeberg -  Ordbok i fabelläran eller Allmän mythologi / Sednare delen /
641

(1831-1836) [MARC] Author: Carl Erik Deléen
Table of Contents / Innehåll | << Previous | Next >>
  Project Runeberg | Catalog | Recent Changes | Donate | Comments? |   

Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - W - Wetenskap ...

scanned image

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Below is the raw OCR text from the above scanned image. Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan. Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!

This page has been proofread at least once. (diff) (history)
Denna sida har korrekturlästs minst en gång. (skillnad) (historik)

641



WETENSKAP (I ALLMÄNHET). Hos Ripa är det en qwinna med
wingar på hufwudet, en spegel i högra handen, och i
den wenstra et klot med en triangel ofwanpå. Wanligen
utmärkes hon genom en til åren kommen qwinna som har
bredwid sig en sfer, en passare eller
cirkel-instrument, en lineal och böcker. Någon gång
håller hon en fackla. Dessa allegorier ökas af
Gravelot med Minervas fågel bredwid henne,
Encyklopedien under fötterna, och en lagerkrans i
händerna, som utmärker at tiden ingenting förmår öfwer
henne. Figuren uplyses stundom af en ljusstråle ifrån
himmelen.

WICHR (Slaw. M.) en Gud öfwer windarne, regnet och
wackert wäder; densamme som Poswisde.

WIDAR (Nord. M.) Odins son med Gride, kallas den tyste
och starke Asen, nämnes af Wola såsom den hwilken
skulle döda Fenrisulfwen och hämnas Odin. Prosaiska
Eddan tillägger honom en sko af den underbara
egenskap, at han med den for genom luft och öfwer
watten, samt säger at W. ofta i stora faror war
Asarnes tilflykt. – W. hade ock en borg, men hans
tysta boning har icke fått nägot namn. W. nämnes äfwen
Fenrisbane, Gudars hämnare, Asars broder.

WIDBLAIN (Nord. M.) den tredje himmelen, der Gimle war
beläget. Se HIMMEL.

WIDFADMI (Nord. M.) se HIMMEL.

WIDSKEPELSEN. Ripa och Cochin föreställa henne under
skapnad af en käring med en ugla på hufwudet en kråka
wid sidan, en bok under armen, et ljus i handen,
amuleter om halsen, och betragtar en tafla hwarpå
synas de stjernor, hwilkas inflytelser hon anser
farliga. Man gifwer henne äfwen en bindel, och förenar
dermed fåglars flygt och heliga kycklingar, eller
någon annan widskeplighet hos de gamle.

WIGHET (Sinneb. l.) en ung naken qwinna med små
wingar. Hon står med tåspetsen på toppen af en klippa
färdig at kasta sig öfwer til en annan klippa.

WIGRID, WIGRIDUR (Nord. M.) kallas den ofantliga
slätt, som i Prosaiska Eddan säges wara 100 mil åt
alla kanter, der Gudarnes sista strid med trollen
skulle hållas.

WIGTER. Likarewigterne och måtten woro uphängde i
templen och helgade åt Minerva. Se PALAMEDES.

WIGWATTEN, watten taget utur källan Juturna, i hwilket
Romarne kastat en eldbrand, som war tagen af altaret.
Detta watten war förwaradt i et kärl som stod wid
porten eller förhuset til templen, och de som gingo in
twättade sig dermed eller läto presterne twätta sig.
Om det war lik i något hus, ställdes et stort fat med
wigwatten, ditburet från något annat hus der ingen war
död. Alle som kommo til sorghuset bestänkte sig med
detta watten när de gingo derifrån: man twättade äfwen
hela kroppen dermed. Se NEOKORER. – Utom bruket at
twätta sig med detta watten, innan man inträdde i
templen, bestänkte man sig äfwen dermed när man gick
ur husen, när man war stadd på någon resa på stora
landswägarne, ja, til och med på gatorna. Wid Bacchi
fester bars äfwen en kruka (amphora) full med
wigwatten. De kärl som innehöllo detta watten kallades
Amula eller Aquiminaria. Wigwattnets bruk war äfwen
kändt hos Egyptier, Etrurier, Ebréer och nästan alla
forntidens folkslag. (Ind. M.) Enligt Linschotens
berättelse, är wigwattnet i bruk bland Indianerne i
Calicut. Deras prester tilbjuda dem som gå in i
pagoderna et watten, som de helgat genom wissa
ceremonier. – Talapoinerne i Laos tilreda äfwen et
slags wigwatten, hwilket de påstå wara et specifikt
medel emot alla sjukdomar, och som det icke kostar dem
någonting, skicka de deras til de sjuke, som af
tacksamhet icke underlåta at sända några flaskor
förträffligt win. De sätta mycket förtroende til
wattnets kraft, och tilskrifwa det all den läkedom som
naturen sjelf frambringar.

WILDHETEN (Sinneb. l.) Enligt Ripa och Cochin är det
en wäpnad

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Project Runeberg, Sun Dec 10 00:11:49 2023 (aronsson) (diff) (history) (download) << Previous Next >>
https://runeberg.org/fabellaran/2/0647.html

Valid HTML 4.0! All our files are DRM-free