Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - W - Wetenskap ...
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has been proofread at least once.
(diff)
(history)
Denna sida har korrekturlästs minst en gång.
(skillnad)
(historik)
WETENSKAP (I ALLMÄNHET).
Hos Ripa är det en qwinna med
wingar på hufwudet, en spegel i
högra handen, och i den wenstra et klot
med en triangel ofwanpå. Wanligen
utmärkes hon genom en til åren
kommen qwinna som har bredwid sig en
sfer, en passare eller cirkel-instrument,
en lineal och böcker. Någon gång
håller hon en fackla. Dessa allegorier
ökas af Gravelot med Minervasfågel
bredwid henne, Encyklopedien under
fötterna, och en lagerkrans i
händerna, som utmärker at tiden ingenting
förmår öfwer henne. Figuren
uplyses stundom af en ljusstråle ifrån
himmelen.
WICHR (Slaw. M.) en Gud
öfwer windarne, regnet och wackert
wäder; densamme som Poswisde.
WIDAR (Nord. M.) Odins son
med Gride, kallas den tyste och starke
Asen, nämnes af Wola såsom den
hwilken skulle döda Fenrisulfwen och
hämnas Odin. Prosaiska Eddan
tillägger honom en sko af den
underbara egenskap, at han med den for
genom luft och öfwer watten, samt
säger at W. ofta i stora faror war
Asarnes tilflykt. – W. hade ock en
borg, men hans tysta boning har icke
fått något namn. W. nämnes
äfwen Fenrisbane, Gudars hämnare,
Asars broder.
WIDBLAIN (Nord. M.) den
tredje himmelen, der Gimle war beläget.
Se HIMMEL.
WIDFADMI (Nord. M.) se
HIMMEL.
WIDSKEPELSEN. Ripa och Cochin
föreställa henne under skapnad af en
käring med en ugla på hufwudet en
kråka wid sidan, en bok under armen,
et ljus i handen, amuleter om halsen,
och betragtar en tafla hwarpå synas
de stjernor, hwilkas inflytelser hon
anser farliga. Man gifwer henne
äfwen en bindel, och förenar dermed
fåglars flygt och heliga kycklingar,
eller någon annan widskeplighet hos
de gamle.
WIGHET (Sinneb. l.) en ung
naken qwinna med små wingar. Hon
står med tåspetsen på toppen af en
klippa färdig at kasta sig öfwer til
en annan klippa.
WIGRID, WIGRIDUR (Nord. M.)
kallas den ofantliga slätt, som i
Prosaiska Eddan säges wara 100 mil åt
alla kanter, der Gudarnes sista strid
med trollen skulle hållas.
WIGTER. Likarewigterne och
måtten woro uphängde i templen och
helgade åt Minerva. Se PALAMEDES.
WIGWATTEN, watten taget utur
källan Juturna, i hwilket Romarne
kastat en eldbrand, som war tagen af
altaret. Detta watten war
förwaradt i et kärl som stod wid porten
eller förhuset til templen, och de som
gingo in twättade sig dermed eller
läto presterne twätta sig. Om det
war lik i något hus, ställdes et stort
fat med wigwatten, ditburet från
något annat hus der ingen war död.
Alle som kommo til sorghuset
bestänkte sig med detta watten när de
gingo derifrån: man twättade äfwen
hela kroppen dermed. Se NEOKORER.
– Utom bruket at twätta sig med
detta watten, innan man inträdde i
templen, bestänkte man sig äfwen
dermed när man gick ur husen, när man
war stadd på någon resa på stora
landswägarne, ja, til och med på
gatorna. Wid Bacchi fester bars
äfwen en kruka (amphora) full med
wigwatten. De kärl som innehöllo
detta watten kallades Amula eller
Aquiminaria. Wigwattnets bruk
war äfwen kändt hos Egyptier,
Etrurier, Ebréer och nästan alla
forntidens folkslag.
(Ind. M.) Enligt Linschotens
berättelse, är wigwattnet i bruk bland
Indianerne i Calicut. Deras prester
tilbjuda dem som gå in i pagoderna
et watten, som de helgat genom wissa
ceremonier. – Talapoinerne i Laos
tilreda äfwen et slags wigwatten,
hwilket de påstå wara et specifikt
medel emot alla sjukdomar, och som det
icke kostar dem någonting, skicka de
deras til de sjuke, som af tacksamhet
icke underlåta at sända några flaskor
förträffligt win. De sätta mycket
förtroende til wattnets kraft, och
tilskrifwa det all den läkedom som
naturen sjelf frambringar.
WILDHETEN (Sinneb. l.) Enligt
Ripa och Cochin är det en wäpnad
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
