Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - W - Wänlighet ... - X
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has been proofread at least once.
(diff)
(history)
Denna sida har korrekturlästs minst en gång.
(skillnad)
(historik)
654
är en ung qwinna, med gyldene krona och en sol på
hufwudet, klädd i guldfärgade tyg, med purpurmantel
och öppna armar. Hon håller i handen en tallgren, et
träd hwars skugga icke skall wara menlig för de buskar
som wäxa nära omkring. Man gifwer henne en elefant,
emedan detta djur, långt ifrån at skada resande,
återför dem på rätta wägen.
WÄNLIGHET (Sinneb. l.) Cochin föreställer henne, såsom
en ung qwinna, emedan ungdomen är mera uprigtig, krönt
med blomster, och en mycket skir slöja på hufwudet.
Hon håller i händerna roser och en blomsterkrans.
WÄNSKAPEN (Sinneb. l.) en allegorisk Guddomlighet hos
Greker och Romare. Hos de förre woro hennes bildstoder
klädde i en hophäktad drägt, med naket hufwud och
bröstet blottade ända til hjertat, der de höllo högra
handen, och med den wenstra omfattade en förtorkad
alm, omkring hwilken wäxte en winranka full med
windrufwor. De sednare föreställde wänskapen såsom en
wacker flicka, helt enkelt klädd i hwit drägt, med
half-blottad barm, krönt med myrten och granatblommor,
med följande ord i ännet: Winter och Sommar. I kanten
af tunikan stod: Döden och Lifwet. Med högra handen
wisade hon sin sida, som war öppen ända intil hjertat;
och der lästes: Nära och fjerran. Hon målades äfwen
barbent, emedan det icke fins några beswärligheter som
en uprigtig wän icke underkastar sig för at tjena sin
wän. Symbolen af en hjeltemodig kärlek kan gifwas
genom Theseus och Pirithous som räcka hwarandra
handen, och svärja en ewig tilgifwenhet. Wänskapens
bildstod af Paul Olivieri, i Rom, är en naken qwinna
med handen på bröstet, öppnadt genom et slags
inskärning, som utmärker uprigtigheten. Man ser henne
icke sällan med twenne hopfogade hjertan i händerna,
och på hufwudet en krans af granatblommor, hwilkas
eldfärg, som aldrig förändras, symboliserar den wärma
och beständighet som utmärker wänskapen. En hund står
också ofta wid hennes fötter. C. Ripa föreställer den
lättsinniga Wänskapen genom en ung med blommor krönt
qwinna, smickrets symbol; hon håller et swalbo i
handen, och flera fåglar flyga omkring hufwudet hwars
krans består af sådana blommor som snarast förwisna.
WÄNSKAPSFÖRBUND. De contraherande parterne slagtade et
offerdjur hwars kött de icke åto. Sedan offret war
förrättadt gjorde hwardera en libation af win och man
tog hwarandra i hand. Alltsammans slutades med at
åberopa såsom wittnen de hämnande Gudamagterna, i
synnerhet Jupiter Horkios eller edgångens Gud.
WÄRDIGHETER (Sinneb. l.) De symboliseras under bild af
en wacker qwinna, rikt och dyrbart klädd, men nedböjd
under den ofantliga börda hon bär, som består i en
stor sten infattad i guld och ädla stenar. Sisyphi
klippa skulle äfwen kunna tjena til et satiriskt emblem.
WASI WITA (Finn. M.) en stark rese, Wainämöjses son.
WATMIMIR (Nord. M.), se HIMMEL.
WÖLU, se WOLA.
WÖR, se WAR.
WÖRDNADEN (Sinneb. l.) går, enligt skaldernas
målningar med långsamma steg, lutande hufwud,
nedslagna ögon, och händerna hopknäppta öfwer bröstet.
X
XAKA, Siaka eller Xequia, annars kallad Buddu,
stiftare af den i Japan kända sekten Budsdoismen. Hans
anhängare berätta, at han war son af en konung på
Cejlon. Wid 19 års ålder blef han gripen af et häftigt
begär efter fullkomlighet, drog sig undan hofwet, och
begaf sig i ensamhet med sin gemål och en enda dotter.
En rygtbar eremit åtog sig at dana
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>