Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - W - Wänlighet ... - X
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has been proofread at least once.
(diff)
(history)
Denna sida har korrekturlästs minst en gång.
(skillnad)
(historik)
är en ung qwinna, med gyldene
krona och en sol på hufwudet, klädd i
guldfärgade tyg, med purpurmantel
och öppna armar. Hon håller i
handen en tallgren, et träd hwars
skugga icke skall wara menlig för de
buskar som wäxa nära omkring. Man
gifwer henne en elefant, emedan detta
djur, långt ifrån at skada resande,
återför dem på rätta wägen.
WÄNLIGHET (Sinneb. l.) Cochin
föreställer henne, såsom en ung
qwinna, emedan ungdomen är mera
uprigtig, krönt med blomster, och en
mycket skir slöja på hufwudet. Hon
håller i händerna roser och en
blomsterkrans.
WÄNSKAPEN (Sinneb. l.) en
allegorisk Guddomlighet hos Greker och
Romare. Hos de förre woro hennes
bildstoder klädde i en hophäktad drägt,
med naket hufwud och bröstet
blottade ända til hjertat, der de höllo
högra handen, och med den wenstra
omfattade en förtorkad alm, omkring
hwilken wäxte en winranka full med
windrufwor. De sednare föreställde
wänskapen såsom en wacker flicka, helt
enkelt klädd i hwit drägt, med
half-blottad barm, krönt med myrten och
granatblommor, med följande ord i
ännet: Winter och Sommar. I
kanten af tunikan stod: Döden och
Lifwet. Med högra handen wisade hon
sin sida, som war öppen ända intil
hjertat; och der lästes: Nära och
fjerran. Hon målades äfwen
barbent, emedan det icke fins några
beswärligheter som en uprigtig wän icke
underkastar sig för at tjena sin wän.
Symbolen af en hjeltemodig kärlek
kan gifwas genom Theseus och
Pirithous som räcka hwarandra handen,
och svärja en ewig tilgifwenhet.
Wänskapens bildstod af Paul Olivieri,
i Rom, är en naken qwinna med
handen på bröstet, öppnadt genom et
slags inskärning, som utmärker
uprigtigheten. Man ser henne icke
sällan med twenne hopfogade hjertan i
händerna, och på hufwudet en krans
af granatblommor, hwilkas eldfärg,
som aldrig förändras, symboliserar
den wärma och beständighet som
utmärker wänskapen. En hund står också
ofta wid hennes fötter. C. Ripa
föreställer den lättsinniga Wänskapen
genom en ung med blommor krönt
qwinna, smickrets symbol; hon håller
et swalbo i handen, och flera fåglar
flyga omkring hufwudet hwars krans
består af sådana blommor som
snarast förwisna.
WÄNSKAPSFÖRBUND. De
contraherande parterne slagtade et offerdjur
hwars kött de icke åto. Sedan offret
war förrättadt gjorde hwardera en
libation af win och man tog
hwarandra i hand. Alltsammans slutades
med at åberopa såsom wittnen de
hämnande Gudamagterna, i synnerhet
Jupiter Horkios eller edgångens Gud.
WÄRDIGHETER (Sinneb. l.) De
symboliseras under bild af en wacker
qwinna, rikt och dyrbart klädd, men
nedböjd under den ofantliga börda
hon bär, som består i en stor sten
infattad i guld och ädla stenar.
Sisyphi klippa skulle äfwen kunna tjena
til et satiriskt emblem.
WÄSI WITA (Finn. M.) en stark
rese, Wainämöjses son.
WÄTMIMIR (Nord. M.), se
HIMMEL.
WÖLU, se WOLA.
WÖR, se WAR.
WÖRDNADEN (Sinneb. l.) går,
enligt skaldernas målningar med
långsamma steg, lutande hufwud,
nedslagna ögon, och händerna hopknäppta
öfwer bröstet.
X
XAKA, Siaka eller Xequia, annars
kallad Buddu, stiftare af den i
Japan kända sekten Budsdoismen. Hans
anhängare berätta, at han war son af
en konung på Cejlon. Wid 19 års
ålder blef han gripen af et häftigt
begär efter fullkomlighet, drog sig
undan hofwet, och begaf sig i ensamhet
med sin gemål och en enda dotter.
En rygtbar eremit åtog sig at dana
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
