Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - W - Wälståndet ...
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has been proofread at least once.
(diff)
(history)
Denna sida har korrekturlästs minst en gång.
(skillnad)
(historik)
653
alabaster-skuldror sprida Asiens wällukt.
Hennes robe af guldtyg och siden fladdrar wårdslöst
omkring henne, et lätt flor halfbetäcker hennes yppiga
barm; knappast skyler hon ett enda af hennes behag;
och omgifwen af lätta Genier och glada Kärleks-gudar
som flyga i hennes spår, ser hon på dem med
förkjusande blickar, och kastar, småleende, på dem
liljor och roser, som icke äro utan törnen. I en tafla
af Poussin, redan nämnd under art. DYGDEN, som
föreställer Herkules ställd emellan Dygden och W.,
hwilka ömsom tyckas öfwertala honom at följa den wäg
de utpeka, är W. föreställd såsom Venus. Hon tiltalar
hjelten med alla kärlekens och uttryckets behag. Hon
utsträcker ena banden för at utmärka sin wältalighet;
med den andra pekar hon på några upträden af nöjet,
hwari qwinnor för det mesta deltaga, men som äro
betäckta och dolda för åskådarnes ögon. En liten
kärleksgud håller W. i handen, och bjuder med den
andra åt Herkules en nyss utsprucken ros. Hennes drägt
är et fladdrande draperi; och han har en broderad
gördel. Hon är utan kängor. Håret är inflätadt med et
blomsterband; en del af håret nedfaller på axlarna;
det öfriga är upfästadt på grekiskt sätt. Hela högra
benet, en del af låret, armen, axeln och baksidan af
halsen äro bara, hufwudet ses i profil, och hon har
utseende af en wacker antik.
WÄLSTÅNDET (Sinneb. l.) afmålas såsom en dyrbart klädd
qwinna, som i ena handen håller et ymnighetshorn fullt
med guld, och i den andra en ekegren, symbol af
långwarigheten, blommor, sädesax, winrankor, palmer,
lagerträd o.d.
WÄLTALIGHETEN (Sinneb. l.). Ömsom är det en wacker och
ung nymf, prydd med blomsterband och krönt med perlor,
hållande en spira i ena handen och en öppen bok i den
andra, på hwilken står et timglas; ömsom en stor och
majestätisk qwinna. Diademet på hufwudet utmärker
hennes wälde öfwer sinnena. Åskwiggarne och blomstren
som hon håller i ena handen, bet. förnuftets skyrka
och känslans tjusningskraft, dem hon anwänder med lika
framgång. Caducén, en symbol af öfwertalningsgåfwan,
ligger wid hennes fötter. En rostral-colonn gifwer idé
om talare-tribunen, som är prydd med namnen
Demosthenes och Cicero. Någon gång är hon wäpnad ifrån
hufwud til fot, såsom Pallas; och med ena armen som är
bar ända til armbågen, kastar hon qvaderstenar, emblem
af en sträng och snabb wältalighet, sådan som
Demosthenes’. Som Zeno har beskrifwit Dialektiken med
knuten hand, och W. med öppen, emedan denna sednare är
populär och öfwertalande, så har man föreställt henne
såsom en qwinna i romersk drägt, af majestätligt
utseende, och som har flera böcker liggande wid
fötterna; wenstra handen är tilsluten, den högra
öppen. – Den poetiska W. uttryckes genom Orpheus,
hwars harmoniska toner framlocka och nedlägga wid hans
fötter de wildaste djur. Hwart skaldeslag har sin egen
W. Det är detta som Lamotte har sökt at wisa i
följande allegoriska tafla. “Et prägtigt diadem
omgifwer hennes hufwud; med ena handen ljungar hon
åskan, med den andra utsår hon blomster. Dess hår, som
är öfwerlemnadt åt Zefirerne, fladdrar i lediga wågor
omkring axlarna. Hennes robe som är utan gördel och
pryder utan at beswära, lyser af färger mera olika och
listiga än dem hwarmed Phæbus målar skyarna, när han
der leker med alla sina strålar. En talrik skara af
genier flyger omkring henne, såsom hennes betjening
eller ministrar. Den ena är klädd i den ypperliga
cothurnen, som han är stolt af at bära; den andra
småler och försöker brodequinen (halfstöfweln): en är
sysslosatt at dristigt låta trumpeten smattra, under
det at en annan låter herdepipan framsucka sina öma
toner.” – W. kan äswen utmärkas genom Polymnia, eller
den Galliske Herkurles, ur hwars mun gå gyldene kedjor
som fjättra ähörarne; eller ock genom Mercurius med
sin caducé.
WÄLVILJAN (Sinneb. l.) Det
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
