Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - X - Xoarkam ...
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has been proofread at least once.
(diff)
(history)
Denna sida har korrekturlästs minst en gång.
(skillnad)
(historik)
657
witesgudens handsekreterare, som håller en noga
förteckning öfwer alla menniskans handlingar under
hennes lefnad. När en afliden inställes för
helwitesdomarens domstol, lemnar honom upsatsen på
menniskans alla bedrifter, och i enlighet dermed
utfärdas domen.
XOARKAM, et namn som Indianerne gifwa det första af de
fem paradis de påstå wara belägna i himlarne, och som
bebos af dygdiga menniskor. Xoarkam är hemwistet för
de 33,000,000 gudar som indiska theologien erkänner.
De hafwa i sitt sällskap en wäldig skara af sköna
qwinnor, med hwilka de tilbringa det lyckligaste lif.
Deras lycksalighet delas af 48,000 penitenter.
Föreståndaren i detta paradis är en wiss Devandiren,
som för eget husbehof har twå hustrur och fem frillor
af en förkjusande fägring. Men detta tyckes wara
otilräckligt för honom, som man kan finna af följande
händelse. Demandiren som redan hade ledsnat wid sina
qwinnor, fick weta at wid Ganges bodde en namnkunnig
penitent, som hade en mycket wacker hustru. Detta war
nog för at wäcka gudens lusta; och han begaf sig
genast til botgörarens koja samt började arbetet emot
hustruns ägta tro. Men han spillde sin möda förgäfwes;
hustrun hade alla sitt köns behag, utan dess
bräcklighet. Devandiren blef snylten, och försökte
anwända list. Han hade uptäckt, at Gaudamen stod up
hwar natt då tuppen gol, för at bada sig i Ganges:
hwilket gaf honom anledning at försöka et knep, som
likwäl slog illa ut, för honom. Han sörwandlade sig
til tupp, ställde sig bredwid kojan, och började at
gala i otid. Penitenten som icke war fullsöfd, blef
förwånad at bli så tidigt wäckt. Han besegrade likwäl
sin lättja, och gick til floden at företaga den
wanliga badningen. Men snart märkte han at han stigit
för bittida up, och det tålte en god stund innan hans
andakt skulle begynna. Han trodde sig hafwa drömt at
tuppen gol, och gich dem för at lägga sig igen. Men
huru flat blef han icke, då han fann at Devandiren
hade intagit hans plats isängen. Guden blef lika
förwånad at se penitenten komma så snart tilbaka.
Gaudamen for ut i förbannelser emot Devandiren, och
önskade at hans kropp måtte blifwa alldeles öfwechöljd
med figurer som ewigt wittnade om hans kättja, och
denna önskan slog genast in. Devandiren, innerligen
ledsen at se sig så narragtigt utrustad, beswor den
ägta mannen at icke drifwa sin hämnd så långt; men all
den nåd, honom kunde bewiljas, war at för werldens
ögon synas såsom fullsatt med ögon, men inför sina
egna alltid med dessa skamliga blygdfigurer. Hustrun,
ehuru oskyldig, fick genast erfara sin mans wrede,
ithy han förwandlade henne til sten. Då Wischnu en tid
derefter under skapnad af Ram trampade på denna sten,
återgåf han henne sitt fordna utseende.
XODOXINS, et namn som hos Japanerne betecknar Guds
eller paradisets män: det gifwes åt anhängarne af
Xedorii sekt. Se XEDORIUS.
XOXOM, indiske prester. Se RAULINER.
XOXOM-PRINGRI (Ind. Myth.) Arakans öfwerste-prest,
hwars magt sträcker sig öfwer allt som angår religion,
och hwilken är at anse såsom et slags påfwe i landet.
Han bor wanligen på ön Munaj, och hans embete ingifwer
sådan wördnad, at konungen alltid lemnar honom högra
sidan, och bugar sig mycket djupt när han talar med
honom.
XUDAN, et etruriskt namn på Mercurius, som betyder
portwaktare. Guden förtjente så mycket mer detta namn,
hwilket Romarne gåfwo åt Janus och Apollo, som han
föreställde Solen så wäl som desse, och ej allenast
lär ljuset framströmma genom dagens portar, utan äfwen
resande hitta rätta wägen, och efter behag öppnade
eller tilslöt porten til underjorden.
XUTHUS, son af Hellen och nymfen Orseida, och sonson
af Deukalion, war bördig från Achaja. En gång kom han
Athenarne til hjelp, som woro i krig, och bidrog til
segern. Erechtei dotter Creusa och Athéns krona blef
priset för hans tapperhet.
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
