Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - X - Xoarkam ...
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has been proofread at least once.
(diff)
(history)
Denna sida har korrekturlästs minst en gång.
(skillnad)
(historik)
witesgudens handsekreterare, som
håller en noga förteckning öfwer alla
menniskans handlingar under hennes
lefnad. När en afliden inställes för
helwitesdomarens domstol, lemnar X.
honom upsatsen på menniskans alla
bedrifter, och i enlighet dermed
utfärdas domen.
XOARKAM, et namn som
Indianerne gifwa det första af de fem
paradis de påstå wara belägna i
himlarne, och som bebos af dygdiga
menniskor. Xoarkam är hemwistet för
de 33,000,000 gudar som indiska
theologien erkänner. De hafwa i sitt
sällskap en wäldig skara af sköna qwinnor,
med hwilka de tilbringa det
lyckligaste lif. Deras lycksalighet delas af
48,000 penitenter. Föreståndaren i
detta paradis är en wiss Devandiren,
som för eget husbehof har twå hustrur
och fem frillor af en förkjusande
fägring. Men detta tyckes wara
otilräckligt för honom, som man kan
finna af följande händelse. Demandiren
som redan hade ledsnat wid sina
qwinnor, fick weta at wid Ganges
bodde en namnkunnig penitent, som
hade en mycket wacker hustru. Detta
war nog för at wäcka gudens lusta;
och han begaf sig genast til
botgörarens koja samt började arbetet emot
hustruns ägta tro. Men han spillde
sin möda förgäfwes; hustrun hade alla
sitt köns behag, utan dess bräcklighet.
Devandiren blef snylten, och försökte
anwända list. Han hade uptäckt, at
Gaudamen stod up hwar natt då
tuppen gol, för at bada sig i Ganges:
hwilket gaf honom anledning at
försöka et knep, som likwäl slog illa ut,
för honom. Han förwandlade sig til
tupp, ställde sig bredwid kojan, och
började at gala i otid. Penitenten,
som icke war fullsöfd, blef förwånad
at bli så tidigt wäckt. Han besegrade
likwäl sin lättja, och gick til floden
at företaga den wanliga badningen.
Men snart märkte han at han stigit
för bittida up, och det tålte en god
stund innan hans andakt skulle
begynna. Han trodde sig hafwa drömt at
tuppen gol, och gich dem för at lägga
sig igen. Men huru flat blef han icke,
då han fann at Devandiren hade
intagit hans plats isängen. Guden blef
lika förwånad at se penitenten komma
så snart tilbaka. Gaudamen for ut i
förbannelser emot Devandiren, och
önskade at hans kropp måtte blifwa
alldeles öfwerhöljd med figurer som
ewigt wittnade om hans kättja, och
denna önskan slog genast in.
Devandiren, innerligen ledsen at se sig så
narragtigt utrustad, beswor den ägta
mannen at icke drifwa sin hämnd så
långt; men all den nåd, honom kunde
bewiljas, war at för werldens ögon
synas såsom fullsatt med ögon, men
inför sina egna alltid med dessa
skamliga blygdfigurer. Hustrun, ehuru
oskyldig, fick genast erfara sin mans
wrede, ithy han förwandlade henne til
sten. Då Wischnu en tid derefter
under skapnad af Ram trampade på
denna sten, återgaf han henne sitt fordna
utseende.
XODOXINS, et namn som hos
Japanerne betecknar Guds eller
paradisets män: det gifwes åt anhängarne
af Xedorii sekt. Se XEDORIUS.
XOXOM, indiske prester. Se
RAULINER.
XOXOM-PRINGRI (Ind. Myth.)
Arakans öfwerste-prest, hwars magt
sträcker sig öfwer allt som angår
religion, och hwilken är at anse såsom
et slags påfwe i landet. Han bor
wanligen på ön Munaj, och hans embete
ingifwer sådan wördnad, at konungen
alltid lemnar honom högra sidan, och
bugar sig mycket djupt när han
talar med honom.
XUDAN, et etruriskt namn på
Mercurius, som betyder portwaktare.
Guden förtjente så mycket mer detta namn,
hwilket Romarne gåfwo åt Janus
och Apollo, som han föreställde
Solen så wäl som desse, och ej allenast
lär ljuset framströmma genom dagens
portar, utan äfwen resande hitta rätta
wägen, och efter behag öppnade eller
tilslöt porten til underjorden.
XUTHUS, son af Hellen och
nymfen Orseida, och sonson af Deukalion,
war bördig från Achaja. En gång
kom han Athenarne til hjelp, som
woro i krig, och bidrog til segern.
Erechtei dotter Creusa och Athéns
krona blef priset för hans tapperhet.
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
