Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - X - Xylolatrien ... - Y
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has been proofread at least once.
(diff)
(history)
Denna sida har korrekturlästs minst en gång.
(skillnad)
(historik)
(658)
Då han efter flera års ägtenstap icke fick några barn
med sin gemål, gick han at rådfråga Apollos orakel. Se
widare CREUSA 3 och ION 2.
XYLOLATRIEN är en dyrkan af sådane afgudar som äro
huggne i trä.
XYLOPHORIA, en högtid hos Judarne, då man högtidligen
bar wed til templet, för at underhålla den heliga
elden, som alltid borde brinna på brännoffers-altaret.
Den tros wara stiftad i nationens sista tider, då
Nathinéernes stam war nära utslocknad, och prester och
leviter icke hade några tjenare mer som kunde frambära
den til offren erforderliga weden. Rabbinerne säga at
man med mycken omsorg beredde den wed som skulle
brinna på altaret; at den putsades mycket noga, och at
den icke frambars skämd eller maskstungen.
XYNŒCIA, se SYNŒCIA.
XYSTOBOLOS, spjutkastaren, ett as Bacchi tilnamn.
Y
YAGAMONS, YAGUTH m.fl., se JAGAMONS, JAGUTH m.fl.
YDALIR (Nord. M.) war Ullers boning.
YGDRASIL,
YGGDRASEL, kallas i Nordiska Mythologien en Ask, som
war det förnämsta af alla träd. I prosaiska Eddan
säges: denna Ask är det ypperligaste af alla träd:
dess grenar utbreda sig öfwer hela werlden, och räcka
up öfwer himmelen. Trädet har tre rötter, som sträcka
sig widt omkring; den ena til Asarne, den andra til
Hrimrhussarne, dit der fordom Ginungagap war; den
tredje räcker utöfwer Niflheim, och wid den är
Hwergelmer, der Nidhögr gnager roten nedantil. Men
under den andra roten, som sträcker sig til
Hrimthussarne, är Mimers brunn, hwari wisdom och
förstånd äro dolde, och heter han Mimer, som äger
brunnen: han är full af wisdom, emedan han dricker ur
brunnen med Gjallarhornet. Under Askens tredje rot,
som når up til himmelen, är Urds brunn; der hafwa
gudarne sitt domställe. Hwar dag rida de dit öfwer
Bifrost, som också heter Asa-bron. I Askens grenar
sitter en örn, som wet många ting, och mellan hans
ögon en hök, som heter Wedsfölner. En ekorre, som
heter Rotatoske (Ratatösk) springer up och ned längs
efter Asken och söker at stifta split emellan örnen
och Nidhögr. Fyra hjortar ränna omkring i Askens
grenar och bita knoppar. De heta Dain, Dwalin, Dunneyr
och Dyrathror. Wid brunnen under Asken står en skön
byggnad, ifrån hwilken utgå de tre Mör eller Nornor,
som heta Urd, Werdandi och Skuld; dessa taga hwar dag
watten utur Urdsbrunnen, och ösa det tillika med leret
omkring brunnen, öfwer Asken, at dess grenar ej må
ruttna eller förtorka. –- Det är märkwärdigt, at den
Syriske kättaren Bardesanes, enligt den Gnosticism han
i sin förklaring öfwer Christendomen följde,
framställde Universum under bilden af et träd, med
twenne rötter, och i hwars krona och stam man finner
sex werkande krafter; i toppen han en örn tagit sin
plats, fyra hjortar springa i dess grenar, och en
ekorre löper up och ned på stammen.
YGGUR, (den frugtanswärde), et Odins tilnamn.
YME, se HYMER.
YMER, enligt Nordiska Mythologien en Jätte, som icke
war skapad, utan hade et medwetslöst sjelftaget lif,
och om hwars upkomst Mythen förtäljer: at den
giftström, Eliwog, som ifrån Niflheim utsprutades,
stelnade til is i Ginnungagap, men uptöades af wärmen
i Muspelsheim. Af denna uptöade isslagg bildades Ymer.
Under hans werklösa sömnlif swettades Ymer, och af
denna swett danades en man och en qwinna, och jättens
ena fot aflade en son med den andra; dessa blefwo
Hrimthussarnes stamföräldrar. – Men emedlertid hade
den ewiga urisen härigenom blifwit satt i en wiss
förmildrad form, så at Muspelheims wärma kunde ännu
kraftigare werka på den, och der, igenom upkom en ko,
Audumbla (Öd-
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
