Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - X - Xylolatrien ... - Y
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has been proofread at least once.
(diff)
(history)
Denna sida har korrekturlästs minst en gång.
(skillnad)
(historik)
Då han efter flera års ägtenstap icke
fick några barn med sin gemål, gick
han at rådfråga Apollos orakel. Se
widare CREUSA 3 och ION 2.
XYLOLATRIEN är en dyrkan af
sådane afgudar som äro huggne i trä.
XYLOPHORIA, en högtid hos
Judarne, då man högtidligen bar wed
til templet, för at underhålla den
heliga elden, som alltid borde brinna
på brännoffers-altaret. Den tros
wara stiftad i nationens sista tider, då
Nathinéernes stam war nära
utslocknad, och prester och leviter icke hade
några tjenare mer som kunde
frambära den til offren erforderliga weden.
Rabbinerne säga at man med mycken
omsorg beredde den wed som skulle
brinna på altaret; at den putsades
mycket noga, och at den icke
frambars skämd eller maskstungen.
XYNŒCIA, se SYNŒCIA.
XYSTOBOLOS, spjutkastaren, ett af
Bacchi tilnamn.
Y
YAGAMONS, YAGUTH m. fl., se
JAGAMONS, JAGUTH m.fl.
YDALIR (Nord. M.) war Ullers
boning.
YGDRASIL,YGGDRASEL, kallas
i Nordiska Mythologien en Ask, som
war det förnämsta af alla träd. I
prosaiska Eddan säges: denna Ask är
det ypperligaste af alla träd: dess
grenar utbreda sig öfwer hela werlden,
och räcka up öfwer himmelen. Trädet
har tre rötter, som sträcka sig widt
omkring; den ena til Asarne, den
andra til Hrimrhussarne, dit der fordom
Ginungagap war; den tredje räcker
utöfwer Niflheim, och wid den är
Hwergelmer, der Nidhögr gnager
roten nedantil. Men under den andra
roten, som sträcker sig til
Hrimthussarne, är Mimers brunn, hwari
wisdom och förstånd äro dolde, och heter
han Mimer, som äger brunnen: han
är full af wisdom, emedan han dricker
ur brunnen med Gjallarhornet. Under
Askens tredje rot, som når up til
himmelen, är Urds brunn; der hafwa
gudarne sitt domställe. Hwar dag
rida de dit öfwer Bifrost, som också
heter Asa-bron. I Askens grenar
sitter en örn, som wet många ting, och
mellan hans ögon en hök, som heter
Wedsfölner. En ekorre, som
heter Rotatoske (Ratatösk) springer up
och ned längs efter Asken och söker at
stifta split emellan örnen och Nidhögr.
Fyra hjortar ränna omkring i Asken
grenar och bita knoppar. De heta
Dain, Dwalin, Dunneyr och
Dyrathror. Wid brunnen under Asken
står en skön byggnad, ifrån hwilken
utgå de tre Mör eller Nornor, som
heta Urd, Werdandi och Skuld; dessa
taga hwar dag watten utur
Urdsbrunnen, och ösa det tillika med leret
omkring brunnen, öfwer Asken, at dess
grenar ej må ruttna eller förtorka.
– Det är märkwärdigt, at den
Syriske kättaren Bardesanes, enligt den
Gnosticism han i sin förklaring öfwer
Christendomen följde, framställde
Universum under bilden af et träd, med
twenne rötter, och i hwars krona och
stam man finner sex werkande krafter;
i toppen han en örn tagit sin plats,
fyra hjortar springa i dess grenar,
och en ekorre löper up och ned på
stammen.
YGGUR, (den frugtanswärde), et
Odins tilnamn.
YME, se HYMER.
YMER, enligt Nordiska
Mythologien en Jätte, som icke war skapad,
utan hade et medwetslöst sjelftaget
lif, och om hwars upkomst Mythen
förtäljer: at den giftström, Eliwog,
som ifrån Niflheim utsprutades,
stelnade til is i Ginnungagap, men
uptöades af wärmen i Muspelsheim.
Af denna uptöade isslagg bildades
Ymer. Under hans werklösa sömnlif
swettades Ymer, och af denna swett
danades en man och en qwinna, och
jättens ena fot aflade en son med
den andra; dessa blefwo
Hrimthussarnes stamföräldrar. – Men
emedlertid hade den ewiga urisen härigenom
blifwit satt i en wiss förmildrad form,
så at Muspelheims wärma kunde
ännu kraftigare werka på den, och
derigenom upkom en ko, Audumbla
(Ödhumla),
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
