- Project Runeberg -  Ordbok i fabelläran eller Allmän mythologi / Sednare delen /
662

(1831-1836) [MARC] Author: Carl Erik Deléen
Table of Contents / Innehåll | << Previous | Next >>
  Project Runeberg | Catalog | Recent Changes | Donate | Comments? |   

Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Y - Yphtime ...

scanned image

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Below is the raw OCR text from the above scanned image. Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan. Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!

This page has been proofread at least once. (diff) (history)
Denna sida har korrekturlästs minst en gång. (skillnad) (historik)

662


och borde tilryggaläggas på fyra timmar. Guden fördes
åter up i sitt tempel, under folkets
wördnadsbetygelser, och han ställdes i en låda berökt
och fylld med blomster. Undcr tiden gjorde unga
flickor af samma deg hwaraf guden war tillverkad,
massor som liknade ben, och dem de kallade guden
Vitziliputzlis ben. Presterne offrade otaliga
slagtoffer, och wälsignade degbitarne, som utdelades
åt folket; hwar och en åt dem med underbar andakt, och
trodde sig werkligen äta afgudens kött. Man bar deraf
til de sjuke, och man fick hwarken äta eller dricka
förrän man förtärt deraf.

YPHTIME, en Nereid som med Mercurii tilhjelp blef
moder för Satyrerne.

YSARNODORUM, jernporten, et galliskt tempel på Mont-Jou.

YSUM (Jap. M.) en rysligt ful afgud, som dyrkas af
Japanerne. Hans syssla är at föra de aflidnes själar
til et underjordiskt ställe, der de renas genom eld.
Sedan tager han dem derifrån för at leda dem fram til
Amida, som för dem in i paradiset.

YTTERSTA DOMEN (Mah. M. ) Turkarne, likasom de
Christne, antaga twenne slags dom: den som sker genast
efter döden, och den allmänna domen; likwäl är det
särskilt förhållande med den enskilta domen. – “Sonna
säger at Gud icke befattar sig med at der föra ordet,
utan lemmar det åt dem som werkställa Hans wilja. Så
snart kroppen är begrafwen, undersökes han af twenne
förskräckliga änglar, Mukir och Nakir, hurudan han
warit til sin tro, gerningar m.m., och han blir
grufligen straffad, om han ej undergår denna examen
til deras nöje.” – Hwad själen beträffar, emottages
hon af en dödens ängel, så snart hon lemnat kroppen,
och det med största artighet om hon bott i en
rätttrogen, men varligt om hon tilhört en otrogen. Det
är tre klasser af trogna Musulmän: Profeternes,
hwilkas själar föras i triumf til de saligas hemwist
af andra änglar, som endast hafwa detta åliggande:
Martyrernes, som gå at hwila sig i kräfwän på wissa
gröna djur, hwilka njuta sin föda af frukten på
lifwets träd; i tredje klassen äro deras själar, om
hwilkas tilstand tankarne äro delade. – Yttersta
domen, säga de, infaller wid tidehwarfwens ända, efter
den allmänna upståndelsen, antingen af menniskor eller
djur, så snart domsbasunen sammankallat dem ifrån
jordens yttersta ändar; de nödgas tilbringa 50,000 år
i Syriens dal, innan Gud behagar afgöra deras öde.
Under denna tid skola de goda Musulmännens lemmar, dem
de med omsorg twagit före bönen, lyså med härlighet;
men de otrogne skola ligga på jorden, stumme, döfwe
och blinde; med swarta och wanskapliga födslodelar. Då
den wigtiga domsstunden inträffar, räcker hwar
menniskas undersökning icke längre tid än som behöfwes
för at mjölka et får eller twenne kamelhonor. Wågen,
hwari Gud afwäger menniskornas gerningar, hålles af
ängeln Gabriel; och den är så ofantligt stor, at
sjelfwa skålarne, af hwilka den ena hänger öfwer
himmelen och den andra öfwer helwitet skulle kunna
rymma både himlar och jord. Sedan de oskäliga djuren
undergått sin dom, och Gud tillåtit dem at hämnas på
hwarandra, förfalla de til stoft. De gamle Perserne
antogs et slags allmän dom wid werldens ända, och
deras tankar i det afseendet hade mycken likhet med de
Christnes. De sade at sedan Oromazdes, eller det
Högsta Wäsendet, tillåtit Ariman, eller djefwulen, at
plåga menniskorna en wiss tid, skulle werlden
förstöras och menniskorna återkallas til lifwet; at de
goda skulle emottaga belöningen för deras dygder, och
de onde straffet för deras brott; samt at twenne
änglar skulle få sig updragat at öfwerwara de sednares
bestraffning. De trodde at sedan de en wiss tid lidit
för sina illgerningar, skulle de onde äfwen bli
delagtige af de saliges gemenskap; men for at wara
utmärkte ifrån desse, skulle de hafwa et smart tecken
i pannan, och wara på längre afstand ifrån den Ewige.
Guebrerne tro, at då själarne lemna sina kroppar,
måste de, för at komma til andra werlden, fara öfwer
en bro

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Project Runeberg, Sun Dec 10 00:11:49 2023 (aronsson) (diff) (history) (download) << Previous Next >>
https://runeberg.org/fabellaran/2/0668.html

Valid HTML 4.0! All our files are DRM-free