Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Z - Zoeteus ...
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has been proofread at least once.
(diff)
(history)
Denna sida har korrekturlästs minst en gång.
(skillnad)
(historik)
667
wanligen guden Pan, hwilket tyckes utmärka at han war
ansedd som hela werldsbyggnadens symbol. På medaljer,
såsom på en af Alexander Severus, ses Z. med alla sina
tecken, samt solen och månen midtuti.
ZOETEUS, son af Tricolonus, anlade staden Zoete i
Arkadien.
ZOGANUS, en slaf som föreställde konungens person wid
Saturnalia som firades i Babylon.
ZOHAR (Rabb. M.), som på ebreiska betyder glans, är
namnet på en bok som står i mycken wördnad hos Judarne
och den de anse wara mycket gammal. Detta arbete
innehåller cabalistiska förklaringar öfwer
Mose-böckerne. Det är en löjlig och helt barnslig
uttolkning, som endast består i lekar med bokstäfwer
och numror, och i wanliga rabbinska drömmar. Man
finner der äfwen någonting som liknar Platonikernes
och Pythagoreiska filosofernes gamla idéer.
ZOJOLIS, en japansk guddomlighet af samma ordning som
Camis eller Fotockerne.
ZOLOTAJA-BABA. En gudinna den Slaverne ansågo som
Gudarnes moder. Hennes tempel låg nära floden Obigo.
Bilden war af guld, och höll på armarne et litet barn,
som troddes wara hennes dottersdotter: omkring henne
lågo bullrande musikinstrumenter. Hon gaf äfwen
orakel. Ingen wågade gå henne förbi utan at gifwa
henne en skänk, och i brist på annat ryckte man et hår
ur sin klädnad och nedlade för hennes fötter under en
djup bugning.
ZOOGONOI, Gudar som wakade öfwer lifwets bibehållande
hos alla djur, och ansägos kunna förlänga det. Floder
och rinnande watten woro åt dem helgade.
ZOOGONOS, et Jupiters tilnamn, som åkallades i synn.
såsom lifwets uphofsman och bibehållare.
ZOOPHOROS, djurbärären, et namn på Djurkretsen.
ZOOTHEKA, et ställe hos Romarne, der offerdjuren
förwarades.
ZOROASTER, en af forntidens filosofer, föddes under
Cyri tid i provinsen Aderbijan uti Medien. Hans fader,
född i samma landskap, hette Purshasp, och hans moder,
född i staden Rey hette Dogdu. Han synes hafwa lefwat
wid samma tid som Profeten Daniel och Esra. De fleste
persiske och arabiske författare påstå at han
tilbragte sin första ungdom i Judéen, såsom betjent
hos någon af profeterna, hwars ljusa hufwud bibringade
honom de öfwerlägsna kunskaper som sedermera gjorde
honom så namnkunnig. En skriftställare försäkrar at
han icke stiftade någon ny religion, utan förbättrade
endast den gamla magismen. De lärde sammanstämma deri,
at magismen eller eldsdyrkarnes religion är mycket
gammal, ja til och med äldre, än Abrahams tid. Det war
i provinsen Aderbijan som Zoroaster började at gifwa
sig ut för profet. Det påstås at han, för at göra sig
trodd af folket, drog sig undan i en grotta, der han
öfwerlämnade sig åt djupa betragtelser och studier.
Detta ensliga lefnadssätt gaf anledning at anse honom
såsom en bedragare, hwars föredöme flere hafwa följt,
Kleomdemir anför, at sedan Zoroaster genom astrologien
fått weta, at en stor profet skulle upträda, föresatte
han sig at spela denna profetens roll; at den ande han
genom sina konster framkallade, wisade sig ofta för
honom midtuti elden, och äfwen intryckte på hans kropp
et lysande märke; mera behöfdes icke för at styrka
honom i hans djerfwa tanke. – Det war i ensamheten som
Zorvaster grundlade sitt system i filosofi och
religion, hwilket han inskref i en bok den han kallade
Zend-Avesta, eller förkortadt, Zend. Han lemnade
grottan wid 30 års ålder och begaf sig til Baktriana,
en Persisk längst i öster belägen provins; han
stadnade i staden Balk, der Darii fader, Hystaspes,
residerade, och skänkte honom sitt arbete i 12
volumer, hwardera bestående af 100 pergamentsskinn,
hwilket icke bör förekomma otroligt, emedan den gamla
persiska stylen tar mycket rum. Som fursten war
tilgifwen Magernes religion, gynnade han Zoroasters
qrundsatser; denne gjorde en resa til Indien, för at
studera Brachma-
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
