Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Z - Zoroaster ...
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has been proofread at least once.
(diff)
(history)
Denna sida har korrekturlästs minst en gång.
(skillnad)
(historik)
wishet, och sedan han
inhemtat allt hwad de wiste i metafysik,
fysik och naturhistorie, återwände han
til Persien med sina kunskaper, dem
han meddelade åt Magerne. Efter det
Zoroaster infört sin nya religion i
Bactriana, reste han tif Susa, wid
slutet af Darii regering, och sedan
han wunnit furstens förtroende, gjorde
han honom til proselyt. Alla de
förnäma i riket följde Darii exempel
och antogo magismen, som slutligen
blef hela landets religion. Sedan han
fått hela riket at antaga sin lära,
återkom Zoroaster til Balk, der,
enligt hans egna stadgar, han måste
hafwa sitt residens såsom Erke-Magus
eller högste Chefen för sekten. I
andelig måtto regerade han der öfwer hela
riket, och med samma myndighet, som
konungen i timlig måtto: detta har
gifwit anledning til misstag hos dem
som gjort honom til konung i
Bactriana, emedan staden Balk ligger i
den provinsen. Det försäkras at han,
genom sitt stränga lefnadssätt och sina
widsträckta kunskaper, förwärfwade sig
et stort anseende bland sina samtida.
Efter sin återkomst til Balk wille han
inprägla sin religion hos de
österländske Scythernes konung Argyaspes, som
war en ifrig Sabé; men den
Scythiske prinsen blef förargad häröfwer,
ryckte in i Bactriana med en armé,
slog Darii trupper, dödade Zoroaster
tillika med alla prester af hans
patriarkatiska kyrka, 80 (Noël säger 80,000)
til antalet samt lät nedrifwa alla
tempel i detta landskap. En persisk
häfdatecknare berättar saken på et helt
annat sätt. Han säger at då
konungen i Turan fått genom handlande
weta at staden Balk icke hade någon
garnison, at allt krigsfolken hade
begifwit sig til Gustasps armé och at
hans fader Lorasp war qwar i staden
tillika med dem som hade omsorg på
Pyroea (eldens tempel) och 80 prester,
samlade han en armé af 15,000 man,
lät sin son tåga förut, och följde i
största hast efter honom. Då Lorasp
fick weta at Argyaspes ryckt in i
Iran, satte han sig i spetsen för en
liten corps, och gjorde bland fiende
et ansenligt nederlag. Men slutligen
blef Konungen dödad tillika med de
80 presterna, och med deras blod
släcktes den heliga elden.“ Zoroasters
religion undergick stora skakningar
under loppet af mer än 500 år,
hwarefter hon uphörde at wara rådande.
Ardezhire eller Artaxares, som
öfwerlemnade riket åt Perserne, år 226
eller 227 e.Chr., tänkte genast på at
återställa religionen i dess första
renhet. Et möte sammankallades, som
bestod af de förnämsta Magerna i
riket. Konungen wille rådfråga dem, i
anseende til wissa twifwelsmål som
han hyste om de dödas tilstånd, om
paradiset och helwitet. För at styrka
honom i den gamla tron på alla dessa
artiklar, hände sig at en Magus,
rygtbar för sin helighet, och som hette
Erdaviraf fick en andesyn som
warade i sju fulla dygn, hwarunder hans
själ, flyttad til himmelen, såg allt
hwad som tildrog sig i denna okända
werld. Sedan han återkommit från
sin hänryckning, gjorde han konungen
reda för sin uppenbarelse, bekräftade
de grundsanningar i hwilka furstens
tro warit wacklande, och stadfästade
sitt wittnesmål med flera underwerk.
På sådant sätt blef Zoroasters
religion återställd i sin fordna glans och
wann tilbaka sitt gamla anseende.
Det återstod blott et wisst antal
otrogna, som man upgifwer hafwa
utgjort 80,000 personer. Då Sapor
efterträdde sin fader Artaxares, år 241,
wille han återföra de otrogna til
deras förfäders religion, och befallte
derföre Magerne at utfinna medel til
deras omwändelse. En af deras
Öfwersteprester, wid namn Adurabad
Mabrasfand, tilböd sig at undergå
eldprofwet. Han föreslog at man på
hans nakna kropp skulle hälla aderton
marker rinnande koppar, så het den
kom ur smältan, emot det willkoret
at om han förblefwe oskadad, skulle de
otrogna gifwa wika för et sådant
underwerk. Profwet lyckades, och de
blefwo alla omwände. Man ser således
at Zoroasters religion också hade
sina underwerk och munksagor. Den
warade ända fram i sjunde seklet; och
man finner ännu i Persien och
Indien några öfwerblifne af dess
anhängare
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
