Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Z - Zoroaster ...
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has been proofread at least once.
(diff)
(history)
Denna sida har korrekturlästs minst en gång.
(skillnad)
(historik)
nernas wishet, och sedan han inhemtat allt hwad de
wiste i metafysik, fysik och naturhistorie, återwände
han til Persien med sina kunskaper, dem han meddelade
åt Magerne. Efter det Zoroaster infört sin nya
religion i Bactriana, reste han tif Susa, wid slutet
af Darii regering, och sedan han wunnit furstens
förtroende, gjorde han honom til proselyt. Alla de
förnäma i riket följde Darii exempel och antogo
magismen, som slutligen blef hela landets religion.
Sedan han sätt hela riket at antaga sin lära, återkom
Zoroaster til Balk, der, enligt hans egna stadgar, han
måste hafwa sitt residens såsom Erke-Magus eller
högste Chefen för sekten. I andelig måtto regerade han
der öfwer hela riket, och med samma myndighet, som
konungen i timlig måtto: detta har gifwit anledning
til misstag hos dem som gjort honom til konung i
Bactriana, emedan staden Balk ligger i den provinsen.
Det försäkras at han, genom sitt stränga lefnadssätt
och sina widsträckta kunskaper, förwärfwade sig et
stort anseende bland sina samtida. Efter sin återkomst
til Balk wille han inprägla sin religion hos de
österländske Scythernes konung Argyaspes, som war en
ifrig Sabé; men den Scythiske prinsen blef förargad
häröfwer, ryckte in i Bactriana med en armé, slog
Darii trupper, dödade Zoroaster tillika med alla
prester af hans patriarkatiska kyrka, 80 (Noël säger
80,000) til antalet samt lät nedrifwa alla tempel i
detta landskap. En persisk häfdatecknare berättar
saken på et helt annat sätt. Han säger at då konungen
i Turan sätt genom handlande weta at staden Balk icke
hade någon garnison, at allt krigsfolken hade begifwit
sig til Gustasps armé och at hans fader Lorasp war
qwar i staden tillika med dem som hade omsorg på
Pyroea (eldens tempel) och 80 prester, samlade han en
arme af 15,000 man, lät sin son tåga förut, och följde
i största hast efter honom. Då Lorasp fick weta at
Argyaspes ryckt in i Iran, satte han sig i spetsen för
en liten corps, och gjorde bland fiende et ansenligt
nederlag. Men slutligen blef Konungen dödad tillika
med de 80 presterna, och med deras blod släcktes den
heliga elden.“ Zoroasters religion undergick stora
skakningar under loppet af mer än 500 år, hwarefter
hon uphörde at wara rådande. Ardezhire eller
Artaxares, som öfwerlemnade riket åt Perserne, år 226
eller 227 e.Chr., tänkte genast på at återställa
religionen i dess första renhet. Et möte
sammankallades, som bestod af de förnämsta Magerna i
riket. Konungen wille rådfråga dem, i anseende til
wissa twifwelsmål som han hyste om de dödas tilstånd,
om paradiset och helwitet. För at styrka honom i den
gamla tron på alla dessa artiklar, hände sig at en
Magus, rygtbar för sin helighet, och som hette
Erdaviraf fick en andesyn som warade i sju fulla dygn,
hwarunder hans själ, flyttad til himmelen, såg allt
hwad som tildrog sig i denna okända werld. Sedan han
återkommit från sin hänryckning, gjorde han konungen
reda för sin uppenbarelse, bekräftade de
grundsanningar i hwilka furstens tro warit wacklande,
och stadfästade sitt wittnesmål med flera underwerk.
På sådant sätt blef Zoroasters religion återställd i
sin fordna glans och wann tilbaka sitt gamla anseende.
Det återstod blott et wisst antal otrogna, som man
upgifwer hafwa utgjort 80,000 personer. Då Sapor
efterträdde sin fader Artaxares, år 241, wille han
återföra de otrogna til deras förfäders religion, och
befallte derföre Magerne at utfinna medel til deras
omwändelse. En af deras Öfwersteprester, wid namn
Adurabad Mabrasfand, tilböd sig at undergå eldprofwet.
Han föreslog at man på hans nakna kropp skulle hälla
aderton marker rinnande koppar, så het den kom ur
smältan, emot det willkoret at om han förblefwe
oskadad, skulle de otrogna gifwa wika för et sådant
underwerk. Profwet lyckades, och de blefwo alla
omwände. Man ser således at Zoroasters religion också
hade sina underwerk och munksagor. Den warade ända
fram i sjunde seklet; och man finner ännu i Persien
och Indien några öfwerblifne af dess anhängare
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
