- Project Runeberg -  Ordbok i fabelläran eller Allmän mythologi / Sednare delen /
671

(1831-1836) [MARC] Author: Carl Erik Deléen
Table of Contents / Innehåll | << Previous | Next >>
  Project Runeberg | Catalog | Recent Changes | Donate | Comments? |   

Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Z - Zoroaster ...

scanned image

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Below is the raw OCR text from the above scanned image. Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan. Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!

This page has been proofread at least once. (diff) (history)
Denna sida har korrekturlästs minst en gång. (skillnad) (historik)

nes drägt tillika med den heliga
gördeln. Konungen, som icke wille tro
honom på hans blotta ord, fordrade
at han genom underwerk skulle
bekräfta sin höga sändning. Zoroastre
war icke okunnig i sådant, och utom
sin underbara oförbrännelighet, hwari
han ifrån barndomen inöfwat sig
förmedelst wissa örters kraft, lät han i
ögonblicket upwäxa en cypress, som
innan kort blef ganska stor.
Konungen förwånades öfwer Zoroastets stora
förmåga, och tycktes wara benägen
at följa hans lära, då Magerne wid
hofwer, afundsamme öfwer
nykomlingens utmärkelse, i hemlighet
stämplade hans undergång. De
förförde hans betjent och läto, Zoroaster
owetande, införa i hans kammare
åtskiliga saker för hwilka Perserne buro
afsky, såsom hundben, hår och naglar
efter lif, m.fl.; derefter anklagades
Zoroaster hos Konungen at i
hemlighet studera swartkonsten, och försäkrade
at om han wille besöka Zoroasters hus,
skulle han med egna ögon se bewisen
derpå. Darius, nyfiken at få weta
sanningen, gick hem til profeten, och då
han fick se dessa skändliga föremål,
blef han ganska ond och lät sätta
Zoroaster i fängelse. – Någon tid
derefter timade en händelse med en af
Konungens hästar, hwarigenom
Zoroaster återwann sitt fordna anseende.
Hästens fötter woro så hopdragna, at
han icke kunde gå mer. Konungen
som tyckte mycket om kreaturet, lät
undersöka det af de skickligaste
Mager, som alla förtwiflade om dess
tilfrisknande. En återstod af aktning för
Zoroaster förmådde Konungen at
rådfråga honom om hästens sjukdom.
Zoroaster åtog sig at bota honom, emot
det willkor at rättegång anställdes
emot de belackare som sökt at swärta
Zoroaster hos Konungen, och at
denne omfattade hans lära. Konungen
antog tilbudet, och Zoroaster
återställde hästen fullkomligt til helsan. –
Darius, som blef forkjust öfwer
profeetens utomordenliga skicklighet, och
fattade et stort begrepp om hans magt,
begärte af honom fyra gåfwor: 1, at
kunna fara up til himla och
återkomma til jorden när han behagade; 2, at
weta hwad Gud gjorde för ögonblicket,
och sedan allt framgent ärnade göra;
3, at blifwa odödlig; och 4, at aldrig
kunna såras. Zoroaster swarade, at
det stridde emot det Högsta
Wäsendets afsigter, at en dödlig ensam
besutte så många förmåner, hwilka satte
honom i jemnbredd med Gud sjelf;
men at han wille bedja den Högste at
förläna dessa fyra gåfwor åt fyra
särskilta personer, at framgången af hans
bön skulle bewisa den nåd, hwari han
stod hos Gud, och sanningen af hans
lära. Också blef, på Zoroasiers
begäran, den första gåfwan förlänad åt
Konungen, den andra åt hans Magus;
Darik söner erhöllo de twenne sista.
Den som fick odödligheten på sin lott,
hette Berehaten eller Priskriton, efter
hwad Guebrerne påstå. De säga at
han för det närwarande är instängd
på et säkert ställe, och bewakad af
fyra karlar som icke tillåta någon at
nalkas honom, på det han icke måtte
meddela någon annan den odödlighet
han sjelf njuter. Det påstås at
Zoroaster utdelade dessa gåfwor förmedelst
kraften af en ros, et granatäple, en
bägare full med win och en full med
mjölk. – Om man til detta korta
utkast af Zoroastres lefnad, redan full
af så många fabler, lägger de sagor
som utspridas af Greker och Gaurer,
så är det derföre at sjelfwa de
orimligheter, hwartil store män gifwit
anledning, hafwa et wisst wärde för
några läsare, som äro nitiske at samla
allt hwad som blifwit sagdt om dessa
rygtbara personer, hwilka åstadkommit
revolutioner antingen i riken eller i
menniskornas sinnen. Grekerne försäkra
at Zoroaster log i samma stund han
föddes; at blodets omlopp war så
häftigt i hufwudets pulsådror, at
handen studsade tilbaka på den som
widrörde dem. Gaurerne äro ännu rikare
på galenskap och öfwerdrift. Då de
tala om sin lagstiftare, säga de at
Zoroasters mor, som hette Dogdu,
hade efter flera års ofruktsamhet,
genom ouphörliga böner utwerkat sig
den nåden at blifwa hafwande. Kort
före sin nedkomst drömde hon at hon
såg hela himmelen stå i ljusan låga;
fyra gripar, som framkommo ur lågorna,

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Project Runeberg, Sun Dec 10 00:11:49 2023 (aronsson) (diff) (history) (download) << Previous Next >>
https://runeberg.org/fabellaran/2/0677.html

Valid HTML 4.0! All our files are DRM-free