- Project Runeberg -  Ordbok i fabelläran eller Allmän mythologi / Sednare delen /
670

(1831-1836) [MARC] Author: Carl Erik Deléen
Table of Contents / Innehåll | << Previous | Next >>
  Project Runeberg | Catalog | Recent Changes | Donate | Comments? |   

Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Z - Zoroaster ...

scanned image

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Below is the raw OCR text from the above scanned image. Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan. Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!

This page has been proofread at least once. (diff) (history)
Denna sida har korrekturlästs minst en gång. (skillnad) (historik)




der beqwämligare förrättas; ty Zoroaster hade
föregifwit, at han blifwit uplyst til himmelen, åt der
få weta, hwad han borde lära menniskorna; men sade sig
der icke hafwa sett Gud, utan endast hört honom tala
til sig midtutur en stor och lysande eldslåga; det war
derföre han lärde sina anhängare at elden war den
sanna symbolen af Guds närwarelse; at som solen war
den renaste eld, hade Gud der uprest sin thron, och
residerade der i större härlighet än på något annat
ställe. Det war för denna orsak han bafallte dem at
tilbedja den lefwande Guden, med ansigtet först wändt
emot solen, som de kallade Mithra, och sedan emot de
heliga eldarna. För at göra de tempel, han upbyggt,
mera wördnadswärda, föregaf han sig hafwa medfört eld
ifrån himmelen, hwilken han lade på altaret i det
första templet han lät upbygga uti staden Kiz i
Medien, hwarifran den skall hafwa blifwit utspridd til
alla de öfriga templen. Det är derföre som de
underhöllo elden med så mycken omsorg. Presterne
wakade dag och natt at den icke slocknade, och de woro
i det fallet så widskeplige, at de underhöllo denna
eld blott med barklöst trä, och et sådant slag, som de
ansågo tjenligast; de blåste aldrig på elden hwarken
med munnen eller med bäljar, emedan de ansågo honom
orenad derigenom; och at göra endera af dessa saker,
war et brott, som efter landets lagar bestraffades med
döden. De drefwo noggrannheten til den grad, at
presterne sjelfwe icke wågade nalkas denna heliga eld
utan med et linne för munnen, för at hindra deras
andedrägt at orena den. Namnet Gaur eller Gueber, som
Zoroasters anhängare bära, är förhatligt i Persien;
det betyder, på Arabiska, otrogen, och de som äro af
denna sekt hafwa det såsom et nationsnamn. I Ispahan
hafwa de en förstad som heter Gaurabard eller
Gaurernes stad, och de anwändas der til de lägsta och
föraktligaste arbeten. Gaurerne äro okunnige, fattige,
okonstlade, tålige, widskepliga, strängt moraliske,
redlige och öppenhjertige, samt ganska nitiske i deras
Gudstjenst. De tro de dödas upståndelse, yttersta
domen, och tilbedja Gud allena. Ehuru de förrätta sin
Gudstjenst framtor elden och wända sig åt solen,
försäkra de sig dyrka ingendera. Som solen och elden
äro efter deras tanka de utmärsktaste symboler af
Guddomen, så wisa de dem et slags hyllning i det de
wända sig emot dem. Perser och andre Mahomataner
förfölja dem öfwerallt, och behandla dem nästan på
samma sätt som de Christne behandla judarne. Guebrerne
gifta sig endast med bättre qwinnor och som framhärda
i deras religion. Om dessa under de första nio
månaderna icke wisa tecken til lifsfrukt, äga de
rättighet at taga en hustru til. De hafwa dessutom et
synnerligt tycke för ägtenstap i förbudna leder.
Doctor Prideaux, då han talar om de sedebud och
upmaningar til dygd som finnas i Zend-Avesta, säger:
“Dess sedelära är ren, utom i en enda punkt: det är
blodskam, hwilken anses såsom en likgilltig sak, och
tillätes en man at icke allenast gifta sig med sin
syster eller dotter, utan äfwen med sin moder. Denna
oordning gick så långt hos hans sekt, at i
preststammen blefwo de som woro födde af et ägtenskap
emellan son och moder, som är den skändligaste af all
blodskam, ansedde såsom mest wärdige at uphöjas til
den högsta presterliga wärdighet; en så ryslig
styggelse, at funnes der blott denna artikel, woro den
tilräcklig för at göra hela boken oren. Som Konungarne
i Persien woro omåttligt begifne på dessa
blodskändande ägtenskap, tillät Zoroaster dem,
förmodligen för at ännu mer lycka dessa furstar på sin
sida och fästa dem wid sin sekt, derigenom at han
smickrade deras passioner.” – Til slut må följande
anföras ur Noëls Dictionaire de la Fable, rörande
Zoroaster. Darius, med tilnamnet Hystaspes, hade
regerat i Persien 31 år, då Zoroaster, som trodde
säkraste medlet at winna folket, wara at omwända
Monarken, begaf sig til denna furstes hof, lät anmäla
sig såsom en af Gud utsänd profet, och gaf Darius sin
bok tillika med sudra, eller Prest-Magernes

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Project Runeberg, Sun Dec 10 00:11:49 2023 (aronsson) (diff) (history) (download) << Previous Next >>
https://runeberg.org/fabellaran/2/0676.html

Valid HTML 4.0! All our files are DRM-free