Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Z - Zoroaster ...
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has been proofread at least once.
(diff)
(history)
Denna sida har korrekturlästs minst en gång.
(skillnad)
(historik)
der beqwämligare förrättas; ty
Zoroaster hade föregifwit, at han blifwit
uplyst til himmelen, åt der få weta,
hwad han borde lära menniskorna;
men sade sig der icke hafwa sett Gud,
utan endast hört honom tala til sig
midtutur en stor och lysande eldslåga;
det war derföre han lärde sina
anhängare at elden war den sanna
symbolen af Guds närwarelse; at som
solen war den renaste eld, hade Gud
der uprest sin thron, och residerade der
i större härlighet än på något annat
ställe. Det war för denna orsak han
bafallte dem at tilbedja den lefwande
Guden, med ansigtet först wändt emot
solen, som de kallade Mithra, och
sedan emot de heliga eldarna. För at
göra de tempel, han upbyggt, mera
wördnadswärda, föregaf han sig hafwa
medfört eld ifrån himmelen, hwilken
han lade på altaret i det första
templet han lät upbygga uti staden Kiz i
Medien, hwarifran den skall hafwa
blifwit utspridd til alla de öfriga
templen. Det är derföre som de
underhöllo elden med så mycken omsorg.
Presterne wakade dag och natt at den
icke slocknade, och de woro i det
fallet så widskeplige, at de underhöllo
denna eld blott med barklöst trä, och
et sådant slag, som de ansågo
tjenligast; de blåste aldrig på elden
hwarken med munnen eller med bäljar,
emedan de ansågo honom orenad
derigenom; och at göra endera af dessa
saker, war et brott, som efter landets
lagar bestraffades med döden. De
drefwo noggrannheten til den grad, at
presterne sjelfwe icke wågade nalkas
denna heliga eld utan med et linne
för munnen, för at hindra deras
andedrägt at orena den. Namnet Gaur
eller Gueber, som Zoroasters
anhängare bära, är förhatligt i Persien; det
betyder, på Arabiska, otrogen, och de
som äro af denna sekt hafwa det
såsom et nationsnamn. I Ispahan
hafwa de en förstad som heter
Gaurabard eller Gaurernes stad, och de
anwändas der til de lägsta och
föraktligaste arbeten. Gaurerne äro
okunnige, fattige, okonstlade, tålige,
widskepliga, strängt moraliske, redlige och
öppenhjertige, samt ganska nitiske i
deras Gudstjenst. De tro de dödas
upståndelse, yttersta domen, och
tilbedja Gud allena. Ehuru de förrätta
sin Gudstjenst framtor elden och
wända sig åt solen, försäkra de sig dyrka
ingendera. Som solen och elden äro
efter deras tanka de utmärsktaste
symboler af Guddomen, så wisa de dem et
slags hyllning i det de wända sig emot
dem. Perser och andre Mahomataner
förfölja dem öfwerallt, och behandla
dem nästan på samma sätt som de
Christne behandla judarne. Guebrerne
gifta sig endast med bättre qwinnor
och som framhärda i deras religion.
Om dessa under de första nio månaderna
icke wisa tecken til lifsfrukt, äga de
rättighet at taga en hustru til. De
hafwa dessutom et synnerligt tycke för
ägtenstap i förbudna leder. Doctor
Prideaux, då han talar om de
sedebud och upmaningar til dygd som
finnas i ZendAvesta, säger: “Dess
sedelära är ren, utom i en enda punkt:
det är blodskam, hwilken anses
såsom en likgilltig sak, och tillätes en
man at icke allenast gifta sig med sin
syster eller dotter, utan äfwen med
sin moder. Denna oordning gick
så långt hos hans sekt, at i
preststammen blefwo de som woro födde af
et ägtenskap emellan son och moder,
som är den skändligaste af all
blodskam, ansedde såsom mest wärdige at
uphöjas til den högsta presterliga
wärdighet; en så ryslig styggelse, at
funnes der blott denna artikel, wore den
tilräcklig för at göra hela boken oren.
Som Konungarne i Persien woro
omåttligt begifne på dessa
blodskändande ägtenskap, tillät Zoroaster dem,
förmodligen för at ännu mer lycka
dessa furstar på sin sida och fästa dem
wid sin sekt, derigenom at han
smickrade deras passioner.” – Til slut
må följande anföras ur Noëls
Dictionaire de la Fable, rörande
Zoroaster. Darius, med tilnamnet
Hystaspes, hade regerat i Persien 31 år, då
Zoroaster, som trodde säkraste medlet
at winna folket, wara at omwända
Monarken, begaf sig til denna furstes
hof, lät anmäla sig såsom en af Gud
utsänd profet, och gaf Darius sin bok
tillika med sudra, eller PrestMagernes
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
