Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Å - Ålen ...
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has been proofread at least once.
(diff)
(history)
Denna sida har korrekturlästs minst en gång.
(skillnad)
(historik)
samt, men utan at göra sig brådtom:
längre bort synes en gumma til
hälften liggande i en stor länstol,
bredwid en spis; ansigtet är skrynkligt;
med glasögon på näsan och en bok på
knäna tycks hon hosta och smågräla.”
Dupaty Bref om Italien. Jfr
GYLDENE ÅLDERN, SILFVER-ÅLDERN,
KOPPARÅLDERN och JERNÅLDLRN.
ÅLEN, ansågs af Egyptierne såsom
en stor guddomlighet. Köttet af denna
fisk, som förtjockar blodet och minskar
utdunstningen, forwärrade sådana
sjukdomar som woro slägt med
elephantiasis (en art spetälska). Presterne
förbjödo derföre folket at äta den; och
för at göra förbudet så mycket
säkrare, förklarades ålen helig.
ÅLLON. Pelasgus förtjente
Arkadiernes tacksamhet, derföre at han lärt
dem lefwa af ållon i stället för wilda
örter. Dessa ållon woro förmodligen
af Quercus esculus. De ätas ännu
allmänt i Spanien och andra sydliga
länder. Ållonet är ibland de fruktslag
som Circe gaf åt Ulyssis följeslagare,
när de woro förwandlade til swin.
Alla trädslag som buro ållon woro
helgade åt Jupiter, äfwen
walnötträdet, Juglans, likasom man skulle säga
Jovis glans, Jupiters ållon.
ÅMINNELSEN (Sinneb. l.) På
graverade stenar föreställes den genom
en hand som widrör örtippen, med
ordet Memento, emedan de gamle
plägade widröra örat på dem, af
hwilka de wille wara ihågkomne. I
Homeri apotheos uti palatset Colonna,
ses Åminnelsen eller hågkomsten under
bild af en qwinna som håller handen
under hakan, en attitud som tilhör
det djupa begrundandet.
ÅNGERN. Med detta ord
öfwersätter Adlerbeth Luctus, se SORGEN.
(Sinneb. l.). Enligt Ripa och Cochin
är det en högst sorgbunden man,
klädd i tagelskjorta, som i en spegel
betragtar fläckarne i sitt hjerta. Apelles
hade föreställt Ångern under bild af
en qwinna. Se SMÄDELSEN.
ÅRET. (Bilderl.) De gamle
personifierade året och gaf det en snabb
gång, och til symbol palmträdet,
emedan de trodde at detta träd fick en
ny gren i hwar månad. Af wissa
ställen hos poeterne synes at wid
offentliga ceremonier föreställdes året
såsom en man stående i en char,
hwilken gick ganska fort, men utan buller,
för at utmärka tidens omärkliga gång.
Wid Egyptiska Konungen Ptolemei
Philadelphi segertåg, föreställdes året
genom en man som gick emellan
twenne Silener, och som war 2 alnar
lång: han hade tragisk mask och drägt,
och höll i handen et ymnighetshorn.
Se PENTETERIS. Man föreställer
äfwen året genom en bild af Panthea,
hwars änne är omgifwet af en bindel
hwarpå stå alla 12 djurkretsens
tecken. Hon är naken ända til medjan,
men den öfriga delen af kroppen är
betäckt, för at utmärka de warma
och kalla årstiderna. Hon håller i
händerna och wid fötterna ser man de
4 årstidernas attributer, såsom en
blomsterkrans, en sädeskärfwe, en korg
med drufwor, och et kärl med eld.
Se ÅRSTIDERNE. Hennes wagn är
alltid dragen af de fyra årets tider.
Jfr NYÅRET.
ÅRSBÖCKER. I Roms första
tidehwarf war det blott Pontifex
Maximus som hade rättighet at skrifwa
republikens annaler eller årsböcker.
Derföre kallades de Annales
Maximi och ej för deras storleks skull.
ÅRSMOTSDAG. Hos de gamle
firades begrafningsdagen alla år. Man
gick til grafwarna för at gråta,
offrade der åt Pluto och Proserpina,
prydde grafwen med roser, och höll
der graföl. Det är troligen för detta
ändamål som rikt folk til sina
mausoléer och likhwalf bifogade särskilta
salar och rum. Det war der som
offerdjuren slagtades. Der utgöts win,
mjölk och watten. Lucianus säger at
själarne i underwerlden lefde af det
som deras slägtingar och wänner
utgöto på deras grafwar. De som
werkställde detta woro hwitklädde.
(Chin. M.) Tonquineserne fira med
mycken högtidlighet årsmotsdagen
efter dem som dött en ärofull död til
fäderneslandets förswar. Til dessa
ädla krigares ära upresas altaren på
hwilka deras bilder ställas, med
namnen inhuggne nedanföre. Dessa
altaren, som äro lika många troféer,
omgifwas
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>